Annons

Överlevare vittnar om tystnaden efter bomberna

Hur säker är en värld där Donald Trump och Kim Jong-un har tillgång till kärnvapen? Det är den fråga som ICAN:s generalsekreterare Beatrice Fihn menar alla bör ställa sig. Tillsammans med Hiroshimaöverlevaren Setsuko Thurlow tar hon på söndagen emot fredspriset.

Under strecket
Publicerad

Hiroshima-överlevarna Setsuko Thurlow och ICAN:s generalsekreterare Beatrice Fihn.

Foto: Audun Braastad/TTBild 1 av 2

Anti-kärnvapenaktivister har placerat ut 1000 papperstranor, som barn i Hiroshima har tillverkat, framför Stortinget i Oslo inför utdelningen av fredspriset på söndagen.

Foto: David Keyton/APBild 2 av 2

Hiroshima-överlevarna Setsuko Thurlow och ICAN:s generalsekreterare Beatrice Fihn.

Foto: Audun Braastad/TTBild 1 av 1
Hiroshima-överlevarna Setsuko Thurlow och ICAN:s generalsekreterare Beatrice Fihn.
Hiroshima-överlevarna Setsuko Thurlow och ICAN:s generalsekreterare Beatrice Fihn. Foto: Audun Braastad/TT

Det var kristallklara svar från de två ledande ansiktena utåt för en paraplyorganisation, som enligt Beatrice Fihn, nu består av mer än 500 frivilliga organisationer över hela världen.

På presskonferensen hade de också med sig Tillman Ruff som är medordförande för en av dessa organisationer, den Internationella läkarrörelsen mot kärnvapen (IPPNW).

– Ni kan fråga er själva. Är ni bekväma med att Kim Jong-un har kärnvapen? Är ni bekväma med att Donald Trump har kärnvapen? Om ni inte är det, är ni inte heller bekväma med kärnvapen, sa Beatrice Fihn.

Under presskonferensen var inslaget av japanska journalister betydligt större än vad det brukar vara. Förutom Sverige är det där som årets fredspris har fått störst uppmärksamhet.

Annons
Annons

Anti-kärnvapenaktivister har placerat ut 1000 papperstranor, som barn i Hiroshima har tillverkat, framför Stortinget i Oslo inför utdelningen av fredspriset på söndagen.

Foto: David Keyton/APBild 1 av 1

Det var ett kraftfullt besked till oss överlevare om att vi inte skulle tala om våra upplevelser.

Det ses också som en bekräftelse av den insats som överlevarna av de två atombomberna i Hiroshima och Nagasaki har gjort under alla år sedan 1945, för att varna mänskligheten om konsekvenserna av ett kärnvapenkrig.

– Jag kommer att tala om mina personliga upplevelser av bomben i morgon, under ceremonin, sa Setsuko Thurlow, som var 13 år när bomben föll och som senare i livet gifte sig med en kanadensisk man.

Hon beskrev hur den amerikanska generalen Douglas MacArthur under de sju år som Japan var ockuperat av USA efter kriget gjorde många goda ting och demokratiserade landet.

– Men när det gäller Hiroshima och Nagasaki gjorde han det motsatta. Tidningar som beskrev vad som hade skett där drogs in och ockupationsstyrkorna konfiskerade också alla fotografier, dagböcker, brev, dikter – allt som beskrev vad som hade hänt – och skickade det till USA. Mer än 20 000 föremål konfiskerades. Det var ett kraftfullt besked till oss överlevare om att vi inte skulle tala om våra upplevelser, sa Setsuko Thurlow, som idag är 85 år.

De överlevande bestämde sig emellertid kollektivt för att inte låta sig kuvas. Att International Campaign to Abolish Nuclear Weapons, ICAN fokuserat på de humanitära konsekvenserna av kärnvapen ser hon som en bekräftelse på att de överlevande inte står ensamma i sin kamp.

Anti-kärnvapenaktivister har placerat ut 1000 papperstranor, som barn i Hiroshima har tillverkat, framför Stortinget i Oslo inför utdelningen av fredspriset på söndagen.
Anti-kärnvapenaktivister har placerat ut 1000 papperstranor, som barn i Hiroshima har tillverkat, framför Stortinget i Oslo inför utdelningen av fredspriset på söndagen. Foto: David Keyton/AP
Annons
Annons

Men vad säger ni till de som bor i Japan och som ser hur spänningen mellan Nordkorea och USA ökar. Är det verkligen realistiskt att i en sådan situation avskaffa USA:s kärnvapen? Frågade en japansk journalist.

– Det är på grund av kärnvapnen som spänningen ökar, sa Beatrice Fihn, medan Setsuko Thurlow uppmanade ledarna i både Nordkorea och USA att börja förhandla och få en diplomatisk och politisk lösning på konflikten.

Den prissumma som fredspriset medför kommer ICAN att använda i en tusendagarsfond. Medlemsorganisationerna ska under den perioden kunna få extra kampanjbidrag.

För att vara ärlig: Det förvånar mig inte alls. Det är inte första gången dessa länder försöker sabotera vår verksamhet.

För även om 122 länder lovade att de skulle skriva under FN-avtalet som förbjuder kärnvapen i juli i år, medförde fredpriset ingen rush av nya länder som skrev under avtalet. De flesta av de 56 länder som har gjort det hittills gjorde det den 20 september när avtalet lades ut för underteckning.

Bara tre länder har skrivit under avtalet efter att fredspriset offentliggjordes i oktober: Jamaica, Namibia och Saint Vincent och Grenadinerna. Bara tre länder har hittills ratificerat avtalet: Vatikanen, Thailand och Namibia.

De europeiska länder som hittills undertecknat avtalet är, förutom Vatikanen, Österrike, Irland, Liechtenstein och San Marino.

De flesta kärnvapenstaterna, bortsett från Indien och Ryssland, deltar inte med sina ambassadörer under fredsprisceremonin i Oslo Rådhus på söndagen.

– För att vara ärlig: Det förvånar mig inte alls. Det är inte första gången dessa länder försöker sabotera vår verksamhet, sa Setsuko Thurlow.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons