Illustration: Gustaf Öhrnell Hjalmars
Illustration: Gustaf Öhrnell Hjalmars

På väg mot en tredje utbildningsrevolution

Hur anpassar vi vår arbetskraft till det största skiftet sedan industrialiseringen? Två avgörande satsningar inom utbildning hjälpte USA att bygga världens mest framgångsrika ekonomi. Nu väntar en tredje revolution där kravet på livslångt lärande förändrar hela vår syn på utbildning.

Uppdaterad
Publicerad

När den indiska it-jätten Infosys i november meddelade att man skulle öppna ett design- och innovationscentrum i Providence, USA, sade företagets vd att en av huvudorsakerna till att han valt Rhode Island var dess starka nätverk av utbildningar: Brown University, Rhode Island School of Design och Community College of Rhode Island.

I ett system för högre utbildning som ofta delas upp i två- och fyraåriga utbildningar, och dessutom är indelat i elit och icke-elitinstitutioner, är det inte ofta ett så kallat community college nämns i samma andetag som ett välrenommerat Ivy League-universitet. De tvååriga college-utbildningarna ses inte heller som en väg till arbete inom den så kallade kreativa ekonomin – som design, mode och dataspelsutveckling – där det vanligtvis krävs en kandidatexamen.

Men Community College of Rhode Island, New Englands största tvååriga college med mer än 15 000 studenter, arbetar hårt för att ändra den gamla bilden av att skolan är till för personer som gått ut gymnasiet och inte klarar en fyraårig utbildning, eller för arbetslösa som försöker lista ut vad de ska göra härnäst. Under ledning av den relativt nye rektorn Meghan Hughes, som har sin akademiska bakgrund inom konsthistoria, gör skolan nu en översyn av sin strategi vad gäller att forma morgondagens arbetskraft i syfte att bättre anpassa sina utbildningsprogram efter delstatens ekonomiska prioriteringar.

Arbetsmarknaden genomgår ett enormt skifte. Inte sedan den industriella revolutionens gryning /…/ har förändringarna varit så omvälvande.

Annons

– Precis som många andra högskolor brukade vi vara mer reaktiva och långsamma att agera på utbildningsbehoven, säger Julian Alssid, som förra sommaren tillträdde som vicerektor för satsningen.

Tidigare hade skolan väntat på att människor som blivit uppsagda skulle söka sig dit för omskolning, snarare än att ingripa innan de blev avskedade. De hade rådgivande grupper där arbetsgivare ingick, men de sammanträdde sällan och det kunde ta månader, ibland år, att anpassa befintliga program eller att starta nya.

Nu håller Community College of Rhode Island på att omorganisera sin avdelning för vidareutbildning och bygga upp löpande samarbeten med företag för att hålla utbildningen à jour med trender inom olika branscher och för att kunna bedriva utbildningsprogram som svarar mot, och samverkar med, arbetsmarknaden. Samarbetet med Infosys är ett bra exempel på den här nya strategin, där skolan tillsammans med företaget undersöker hur de kan hjälpa till att rekrytera och utbilda 500 arbetstagare som kommer att ha en medianlön på 79 000 dollar (en årslön om cirka 660 000 svenska kronor, reds anm).

Annons

Alssid menar att problemet med många utbildningar idag är att arbetsgivare, skolor och lokala arbetsmarknadsinstanser med ansvar att dela ut medel "arbetar separat, i egna silor."

– I den nya ekonomin kommer de här världarna att gå samman, säger han.

Arbetsmarknaden genomgår ett enormt skifte. Inte sedan den industriella revolutionens gryning på 1700- och 1800-talet, och informationsåldern som följde under förra seklet, har förändringarna varit så omvälvande. Enligt en studie från Oxford University (2013), som ofta citeras, kan nästan hälften av alla amerikanska yrken – som fastighetsmäklare, försäkringstjänstemän och bankanställda – tas över av datorer inom de närmaste två decennierna. I höstas släppte McKinsey Global Institute en rapport som beräknade att en tredjedel av alla arbetstagare i USA kan vara tvungna att byta jobb före 2030 på grund av AI, artificiell intelligens.

Foto: Google/IBL
Annons

"Inget annat land genomgick en sådan omvandling till en praktiskt taget universell, offentlig gymnasieutbildning" så tidigt och så snabbt.

Tidigare förändringar på arbetsmarknaden har historiskt sett ställt högre utbildningskrav på den som vill få ett bra jobb. I början av 1900-talet ledde “the high-school movement” i USA till att småskaliga skolor som hade förberett en utvald grupp elever för högre utbildning ersattes av ett rikstäckande system för massutbildning. 1910 tog bara 9 procent av amerikanska ungdomar examen från high school (red anm: motsvarande studentexamen); 1935 var den siffran 40 procent.

Den här utökningen av antalet skolor var den första vågen i en sekellång utbyggnad av utbildningssystemet i USA, som ett svar på ekonomins förändrade behov. Den var "verkligt banbrytande", skriver Claudia Goldin, ekonom vid Harvard University, i en artikel publicerad av National Bureau of Economic Research. "Inget annat land genomgick en sådan omvandling till en praktiskt taget universell, offentlig gymnasieutbildning" så tidigt och så snabbt.

Annons

"Utan den snabba uppkomsten av high school", hävdar Goldin, "skulle USA inte ha kunnat införa G.I. Bill of Rights (en lag om förmåner och utbildning för hemvändande veteraner från andra världskriget, reds anm) direkt efter 1944, eftersom amerikanska ungdomar ännu inte skulle ha hunnit gå ut gymnasiet."

Den andra vågen i utbyggnaden av utbildningssystemet skedde på 1960-talet, med ”college-for all movement”. 1965 undertecknade president Lyndon B. Johnson en lag om högre utbildning, som innebar ökat federalt stöd. Samtidigt satsades det på så kallade community college och en mängd program inom alla akademiska områden. Mellan 1970 och 2016 mer än fördubblades antalet studenter som påbörjade en högre utbildning, från 8,5 miljoner till 20,5 miljoner.

Vi går nu in i en tid där omskolning kommer att vara en del av vardagen för människor.

Nu har en tredje våg i utbildning och kompetensutveckling inletts, hävdar ekonomer, utbildare och tjänstemän inom området. Det som fungerade i de två första – att lägga till mer utbildning tidigt i livet – verkar inte vara tillräckligt i dag. Istället kommer den tredje vågen sannolikt att präglas av kontinuerlig utbildning under hela livet – i syfte att hålla oss uppdaterade inom ett visst yrke, kunna anpassa oss till ökad automatisering eller få de kunskaper vi behöver för ett nytt arbete.

Annons

Arbetstagare kommer sannolikt att tillgodogöra sig detta livslånga lärande i korta etapper när de behöver det, snarare än i långa perioder som nu är fallet.

Med den här tredje vågen följer en förändring i synen på omskolning, menar Brent Parton, biträdande chef för Center for Education and Skills på tankesmedjan New America.

– Vi ser i regel omskolning som något som följer efter en traumatisk händelse, till exempel en uppsägning, säger Parton, som var rådgivare på det amerikanska arbetsmarknadsdepartementet under Obamas tid som president.

– Vi går nu in i en tid där omskolning kommer att vara en del av vardagen för människor.

En stor farhåga är emellertid att behovet av livslång utbildning ytterligare kommer att fördjupa de ekonomiska klyftor som redan existerar i USA. Utbildningsnivån är nära knuten till inkomst. Enkelt uttryckt: Det är mycket mer sannolikt att rika barn tar studentexamen än att deras jämnåriga från fattiga förhållanden eller arbetarklassbakgrund gör det.

Det finns ingen anledning att tro att den här trenden inte kommer att fortsätta även i den tredje vågen av livslångt lärande. Troligtvis kommer den tredje vågen att hjälpa arbetstagare som redan har en hög utbildningsnivå att få den kompetensutveckling de behöver, snarare än att hjälpa delvis eller helt arbetslösa att öka sina kunskaper för att behålla ett jobb eller få ett nytt.

Annons
Illustration: Thomas Molén
Illustration: Thomas Molén

Den här förändringen kan vara av en omfattning som inte skådats sedan arbetskraftens övergång från jordbruket under tidigt 1900-tal i USA och Europa.

Två parallella krafter på arbetsmarknaden driver utvecklingen mot livslångt lärande. Den första är automatiseringen och den ökande inkomstklyftan under livet för de som gått ut high school respektive college. Enligt experter är det få yrken som kommer att bli helt automatiserade, men sannolikt kommer grundläggande arbetsuppgifter inom de flesta yrken att utföras av datorer. Inom 60 procent av alla yrken kan minst en tredjedel av allt som görs automatiseras före 2030, enligt rapporten från McKinsey. ”Den här förändringen kan vara av en omfattning som inte skådats sedan arbetskraftens övergång från jordbruket under tidigt 1900-tal i USA och Europa", varnade rapporten.

Annons

Den andra faktorn är uppkomsten av vad som i USA kallas ”gig economy” (kallas ibland gigekonomin på svenska, reds anm), en arbetsmarknad som kännetecknas av korttidskontrakt eller frilansarbete snarare än tillsvidareanställningar, vilket förändrar den traditionella relationen mellan arbetsgivare och anställd. Fler entreprenörer och frilansare går in i roller som en gång var förbehållna heltidsarbetare med bra löner. Medan termen ”gig economy” frammanar bilden av populära appar för tillfälligt arbete, som Uber, är armén av frilansare långt större än de som arbetar med tjänster i våra mobiltelefoner.

I en studie från 2016 konstaterade två ekonomer, Lawrence F. Katz och Alan B. Krueger, att all nettosysselsättningstillväxt i USA sedan 2005 tycks ha kommit från vad de kallade ”alternativt arbete” – det vill säga kontrakts- och frilansarbete, som har ökat mer än 50 procent under det senaste decenniet.

Båda trenderna på arbetsmarknaden har potential att kullkasta det nuvarande amerikanska utbildningssystemet för arbetskraft, som i stor utsträckning drivs av regeringen och är beroende av grundliga prognoser om framtida jobb hos traditionella arbetsgivare.

Annons

Med automatiseringen följer "mycket mer osäkerhet om vilka jobb som efterfrågas mest", säger Harry Holzer, professor vid Georgetown University och tidigare chefsekonom på arbetsmarknadsdepartementet.

– Vad som kan se ut att vara väldigt efterfrågat just nu, kanske inte längre är det när någon är färdigutbildad.

Arbetssökande som i dag kommer till arbetsförmedlare får dessutom i första hand hjälp att förbereda sig för ett heltidsarbete, inte för att bli oberoende entreprenörer eller frilansare. Om fler kommer att vara frilansanställda i framtiden, oroas arbetsförmedlare över att det kan bli svårt för vissa arbetstagare att veta när de behöver ny kunskap för att fortsätta att anlitas.

Traditionella arbetsgivare har alltid haft en viktig roll vad gäller kompetensutveckling av sina anställda. Arbetsgivarna ger, ofta årligen, råd till de anställda om vilka kunskaper som krävs för att behålla jobbet eller för att avancera. I många fall föreslår och bekostar arbetsgivaren fortbildningsprogram för de anställda. Men frilansare får ingen sådan vägledning, inte heller hjälp att hitta eller betala för fortbildning.

Annons

Det oroar mig att systemet i dag inte är bra på att erbjuda kompetensutveckling till de som behöver det, och efterfrågan kommer bara att växa i framtiden, inom allt fler yrken.

Enligt vissa politiska tjänstemän kräver den moderna arbetsplatsen att statliga yrkesutbildningar i framtiden förändras. Istället för att fokusera på rutinmässiga färdigheter som kan ersättas av tekniken, måste utbildningen rikta in sig på kunskap som kompletterar tekniken, exempelvis problemlösning, lagarbete och kommunikation.

Samtidigt måste kompetensutveckling ske mer regelbundet och mindre tillfälligt än i nuläget för att kunna hålla jämna steg med den snabba förändringen på arbetsmarknaden. Redan nu försöker skolor svara på behovet genom att utöka utbudet av kurser som inte leder till examen, som kan komma igång snabbare och tar mycket mindre tid att slutföra än examensbaserade program.

Men de här programmen är små jämfört med de med examen, och enligt ekonomer anser de flesta institutioner för högre utbildning fortfarande att det inte är deras uppgift att utbilda människor för ett jobb.

Annons

– Det oroar mig att systemet i dag inte är bra på att erbjuda kompetensutveckling till de som behöver det, och efterfrågan kommer bara att växa i framtiden, inom allt fler yrken, säger Holzer.

Den klassiska bilden av omskolning i USA är fortfarande den av uppsagda fabriksarbetare som lär sig nytt. Om fler tjänstemän med högskoleexamen skulle utnyttja yrkesutbildningssystemet, skulle det dock riskera att kollapsa eftersom det är underfinansierat. (Anslagen har minskat med 22 procent sedan 2009, och i sin andra budget i år föreslog president Trump ytterligare nedskärningar).

President Trump har föreslagit ytterligare nedskärningar i yrkesutbildningssystemet.
President Trump har föreslagit ytterligare nedskärningar i yrkesutbildningssystemet. Foto: Susan Walsh/AP

Samtidigt kommer ökade medel att anslås när det inte bara är uppsagda arbetare utan även tjänstemän som nyttjar dem, menar Josh Copus, operativ chef för National Association of Workforce Boards.

Annons

– Utbildningarna måste ses som en förmån för alla. Om de mer privilegierade (tjänstemännen) inte vänder sig till arbetsförmedlare, kommer vi aldrig att öka det sociala kapitalet och nätverken för dem som använder dem, säger han.

Experter är överens om att det nuvarande lapptäcket av statliga utbildningsinsatser behöver reformeras för att på ett bättre sätt tillhandahålla tjänster åt en alltmer brokig samling arbetstagare och branscher. Ett viktigt första steg togs 2014 när kongressen klubbade igenom en ny lag som fokuserade på just samordning av utbildningsväsendet, Workforce Innovation and Opportunity Act. Den nya lagen betonade bland annat ”karriärvägar”, som erbjuder utbildningsmöjligheter som arbetstagare kan tillgodogöra sig medan de börjar utföra mer avancerade sysslor. Till exempel: istället för att ta sjuksköterskeexamen kan en person först utbilda sig till undersköterska och avancera därifrån.

Utbildning och kompetensutveckling innebär kostnader som förlorad lön, och därför måste vi ta reda på hur man också kan täcka en del av levnadskostnaderna.

Annons

Ytterligare reformer behövs dock i den tredje vågen av utbildning och livslångt lärande, så att vidareutbildning inte ses som något som bara sker när det uppkommer en ekonomisk kris, till exempel en lågkonjunktur eller en stor fabriksnedläggning. Ett förslag från ekonomer och arbetskraftsutbildare är vad som i USA kallas ”work sharing” – vilket möjliggör för människor att omskola sig medan de fortfarande är anställda.

Detta har införts i mer än 25 stater, och innebär att arbetsgivare minskar de anställdas timmar och löner samtidigt som myndigheterna ersätter en del av de förlorade inkomsterna. Just nu används det vanligtvis som ett incitament för att kvalificerad personal ska kunna behålla sina arbeten, men det kan också ge dem möjligheten att förbättra sina färdigheter medan de är anställda.

Om utbildning och kompetensutveckling blir en livslång sysselsättning, är den stora frågan hur det ska finansieras. Många är redan skuldsatta genom studielån när de kliver in på arbetsmarknaden. Studielånskulderna i USA har fördubblats sedan 2009, till 1,3 miljarder dollar. Få har råd att vidareutbilda sig. Med tanke på detta erbjuder vissa stater så kallade livslångt lärande-konton, där anställda och företag tillsammans kan bidra till att finansiera omskolning.

Annons

Konsulten Michael Horn, som har skrivit mycket om utbildningens framtid, presenterade nyligen en liknande idé som han kallar ”förnybara utbildningsfonder”. De betalas med en alternativ form av ekonomiskt stöd som kallas ”Income Share Agreements”. Sådana avtal ger studerande möjlighet att täcka sina högskoleutbildningskostnader, i gengäld åtar de sig att betala tillbaka en procentandel av sin framtida inkomst.

– Kontinuerlig utbildning handlar inte bara om att betala studieavgifter. Utbildning och kompetensutveckling innebär kostnader som förlorad lön, och därför måste vi ta reda på hur man också kan täcka en del av levnadskostnaderna, säger Horn.

En tredje våg inom utbildningen behövs för att konkurrera i en ny ekonomi, där lärandet aldrig kan upphöra.

AI på frammarsch. ”Sophia the robot” fick i oktober 2017 medborgarskap i Saudiarabien.
AI på frammarsch. ”Sophia the robot” fick i oktober 2017 medborgarskap i Saudiarabien. Foto: Li Muzi Xinhua/IBL
Annons

När de står inför en brist på kompetens samarbetar företag i allt högre grad med lärosäten för att ge arbetstagare både den akademiska utbildning som behövs för att lyckas på dagens arbetsmarknad och den specifika praktiska kompetens som behövs för att få jobb i det aktuella företaget.

I den långa kapplöpningen mellan utbildning och teknisk utveckling på arbetsmarknaden har utbildning historiskt alltid vunnit, enligt Goldin, ekonom på Harvard University. Under stora delar av 1900-talet sågs det helt enkelt som en viktig fördel bara att ha en gymnasieexamen och, ännu hellre, en högre utbildning. Men det är oklart huruvida de förutsättningarna kommer att bestå när arbetsmarknaden nu genomgår stora förändringar. En examen från college kommer säkert att fortsätta vara en avgörande faktor, men det räcker inte att ha vilken examen som helst, menar Alssid, vicerektor för arbetskraftsutveckling vid Community College of Rhode Island.

– Vi vet inte vilka färdigheter som krävs för framtida mänskliga arbeten, säger Alssid som har ägnat mer än två decennier åt arbetskraftsutvecklingsfrågor.

Annons

– Men vi vet att dessa jobb kommer att kräva en mycket anpassningsbar arbetskraft som kan tänka kritiskt och kreativt och samarbeta för att hitta lösningar för snabbt uppkomna, komplexa problem.

Sådan kompetens återfinns vanligtvis hos personer med examen i humaniora och samhällsvetenskap, men dessa saknar ofta de tekniska färdigheter som arbetsgivarna efterfrågar. Alssid menar att en hybrid av humaniora och teknisk utbildning är det som mest behövs för att bättre förbereda arbetstagare att hantera osäkerheten på den framtida arbetsmarknaden. Det är ambitionen med det samarbete hans skola inlett med Infosys – att introducera humaniorastudenter till tekniska områden som de kanske inte har haft intresse för, medan andra program kommer att introducera tekniskt kunniga till de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnena.

Det har gått mer än ett sekel sedan ”“the high-school movement” tog fart i USA och 50 år sedan ”college-for all movement” inleddes. De första två utbildningsrevolutionerna hjälpte USA att bygga upp världens mest framgångsrika ekonomi. Nu är det tydligt att en tredje våg inom utbildningen behövs för att konkurrera i en ny ekonomi, där lärandet aldrig kan upphöra.

Foto: Google/IBLBild 1 av 4

Illustration: Thomas Molén

Bild 2 av 4

President Trump har föreslagit ytterligare nedskärningar i yrkesutbildningssystemet.

Foto: Susan Walsh/APBild 3 av 4

AI på frammarsch. ”Sophia the robot” fick i oktober 2017 medborgarskap i Saudiarabien.

Foto: Li Muzi Xinhua/IBL Bild 4 av 4