X
Annons
X

17-årig Palme skrev i SvD – sågade Moberg

17-årige Olof Palme blev uppkallad till chefredaktören redan första veckan han skrev artiklar i Svenska Dagbladet 1944. Detta efter en olämplig sågning. De närmaste åren skulle det bli ett 50-tal artiklar i olika ämnen – SvD har här plockat ut sju intressanta exempel.

Läs mer om Mitt Stockholm

En ung Olof Palme.

Foto: John Kjellström Bild 1 av 3

17-årige Olof Palmes artikel som infördes i SvD den 3 augusti 1944 blev starkt kritiserad av kretsen kring Vilhelm Moberg.

Foto: SvD arkiv/TT Bild 2 av 3

Östermalmsgatan 36 – här växte Olof Palme upp i en niorummare.

Foto: Stadsmuseet Bild 3 av 3

Del 1 av 9

En ung Olof Palme.
En ung Olof Palme. Foto: John Kjellström
17-årige Olof Palmes artikel som infördes i SvD den 3 augusti 1944 blev starkt kritiserad av kretsen kring Vilhelm Moberg.
17-årige Olof Palmes artikel som infördes i SvD den 3 augusti 1944 blev starkt kritiserad av kretsen kring Vilhelm Moberg. Foto: SvD arkiv/TT

Lösningen på Stockholmsgåtan är Östermalmsgatan 36, där Olof Palme bodde från födseln ända till han flyttade hemifrån vid 25 års ålder. Hans familj bodde där i en niorummare i huset som under många år ägdes av släkten Palme.

Östermalmsgatan 36 – här växte Olof Palme upp i en niorummare.
Östermalmsgatan 36 – här växte Olof Palme upp i en niorummare. Foto: Stadsmuseet

Att fokus läggs på Palme denna vecka beror på en läsarfråga från Johanna Carlsson. "Jag har hört att Olof Palme skrev artiklar i SvD i sin ungdom, men när jag söker i SvD:s digitala arkiv så hittar jag inga. Är det en skröna?", skrev hon.

Svaret är att det absolut inte är en skröna, men däremot är det inte helt enkelt att söka sig fram till Olof Palmes artiklar. Han skrev nämligen under signaturen SOJ (Sven Olof Joachim). Jag har hittat ett 50-tal artiklar och här följer några exempel på vad den då blivande statsministern skrev i SvD som tonåring:

Annons
X
Annons
X
Annons
X

SvD den 3 augusti 1944.

Bild 1 av 2

SvD den 7 augusti 1945.

Bild 2 av 2

Del 2 av 9

Sågade Vilhelm Moberg

SvD den 3 augusti 1944.
SvD den 3 augusti 1944.

Olof Palme tog studentexamen våren 1944 och fick redan som 17-åring under sommaren chansen att tjäna lite extra pengar genom att skriva för Svenska Dagbladet. Det föll sig naturligt eftersom hans mor Elisabeth kände chefredaktören Ivar Andersson. Dessutom var styrelseledamoten Harald Nordenson god man till Olof Palme efter faderns död tio år tidigare. SvD var den självklara tidningen hemma hos den högborgerliga familjen Palme. Olof sprang själv som litet barn över till farfar Sven, som bodde i grannlägenheten på Östermalmsgatan, för att läsa tidningen.

De tre första SvD-artiklarna som Olof Palme skriver sommaren 1944 var ganska mjuka och ordinära sportreferat, men sedan brände det till. När Olof Palme skulle skriva om teaterföreställningen "Marknadsafton", som sattes upp i Humlegården, så fick pjäsens berömde skapare Vilhelm Moberg en rejäl känga. "Var och en kunde nu bilda sig en egen föreställning om pjäsens innehåll, och det var lika bra det. Stycket är nämligen föga originellt och tillhör knappast den svenska litteraturens pärlor", skrev Palme.

Läs hela artikeln från 1944 här svd.se

Olof Palme berättade senare i intervjuboken "Med andra ord" hur han efter att recensionen publicerats blev uppkallad till chefredaktören eftersom teaterdirektören, regissören och flera läsare har hört av sig. Den 17-årige Palme fick veta att han skulle vara försiktigare i fortsättningen.

Året efter fick en annan SvD-skribent uppdraget att recensera samma pjäs. Nu var omdömet översvallande positivt. Det stod bland annat att det är ett odödligt lustspel och att "det skönjes granneligen den stora konstens vingslag".

SvD den 7 augusti 1945.
SvD den 7 augusti 1945.

"Aldrig förr har man väl sett en tidning som har två så motsägelsefulla recensioner av samma pjäs", sade Palme senare i boken "Med andra ord".

– Det är svårt att säga om Vilhelm Moberg senare i livet var medveten om att Olof Palme var den 17-åring som kritiserade honom 1944, men kultureliten var rätt liten på den tiden så det var säkert enkelt att ta reda på. De undrade nog vem "den 17-årige spolingen var", säger Kjell Östberg som bland annat har skrivit en hyllad dubbelbiografi om Olof Palme.

Det som ger historien en extra krydda är att Vilhelm Moberg och Olof Palme 27 år senare hade en omtalad och mycket het diskussion i SVT:s Kvällsöppet – även denna gång med SvD i fokus. Vilhelm Moberg visar då i direktsändning upp ett tidningsurklipp ur tidningen, medan Olof Palme svarar att "varför ska du tro på det bara för att det står i SvD?". Här kan ni se hela det underhållande inslaget från 1971 på SVT:s Öppet arkiv (spola fram till 21.56-23.29). Debatten handlade om regeringens agerande i samband med att den sovjetiske författaren Aleksandr Solzjenitsyn tilldelats 1970 års Nobelpris.

Annons
X
Annons
X
Annons
X

SvD den 4 augusti 1944.

Bild 1 av 1

Del 3 av 9

”En ganska underdåning artikel”

SvD den 4 augusti 1944.
SvD den 4 augusti 1944.

Trots tillrättavisningen fortsatte Olof Palme att skriva regelbundet i SvD.

Redan dagen efter Moberg-artikeln skrev han om firandet av norska kung Haakons födelsedag. Norge var då ockuperat av Adolf Hitlers trupper och Palme skriver i artikeln bland annat att det på Norge-festen på Stockholms Stadion "uttalades en förhoppning om att det skulle vara sista gången som kung Haakons födelsedag firades i landsflykt". Så skulle det också bli – ett år senare var det ju fred i Europa.

– Det är en ganska underdåning artikel som säkert uppskattades av läsarna. Det lyfts tydligt fram att stödet är brett för Norge, säger Kjell Östberg.

Vad skulle du säga om Olof Palmes politiska sympatier under tiden han skriver i SvD?

– Det är ingen tvekan om att familjen hörde hemma till höger politiskt. Olof hade säkert den typen av konservativa värderingar som passade in i den här miljön. Han beskrev senare att han hade en "mörkblå period" och det var nog omkring den här tiden. Han var bland annat tydligt för skattesänkningar, säger Kjell Östberg.

Henrik Berggren, som har skrivit Palme-biografin "Underbara dagar framför oss", håller med:

– Om han hade röstat som 17-åring så hade han säkert röstat på högern. Absolut inte på Socialdemokraterna i alla fall, säger han.

Läs hela Olof Palmes artikel om kung Haakon här svd.se
Annons
X
Annons
X
Annons
X

SvD den 20 oktober 1946.

Bild 1 av 1

Del 4 av 9

”Plötsligt kom en jättelik donna in”

SvD den 20 oktober 1946.
SvD den 20 oktober 1946.

En av de mer udda artiklarna skrev Olof Palme var då han som 19-åring bevakade det första nordiska dammästerskapet i dragspel 1946. Här några delar ur hans referat från Konserthuset: "Den första flickan spelade under till synes oändliga själsvåndor, därpå – "switsch!" – ut, med en hastighet som man trodde var förbehållen Walt Disneys tecknade figurer. Inropningar, speakern, nästa flicka, spel – pang! – ut, inropningar, speakern o s v. Plötsligt en jättelik "donna" som man trodde skulle klämma, dra eller rista sönder bälgen. Och till slut en omåttligt populär norska. Sedan började det om från början igen, men då hade referenten i utmattat tillstånd redan avvikit. I kväll fortsätter eländet".

– Det här är väl den mest extrema artikeln. Olof Palme blev ju senare kritiserad för sitt giftiga och arroganta sätt att uttrycka sig i politiska dueller. Här visar han att han redan i ungdomen hade förmågan att uttrycka sig elakt. När han raljerade över bastanta damer så var det nog något som roade läsarna, säger Kjell Östberg.

Läs hela artikeln om dragspelstävlingen här svd.se
Annons
X
Annons
X
Annons
X

SvD den 10 augusti 1944.

Bild 1 av 1

Del 5 av 9

”Folkdansarnas glädje delas inte av åskådarna”

SvD den 10 augusti 1944.
SvD den 10 augusti 1944.

Den kritiska tonen kommer igen även när Olof Palme skildrar en vis- och folkdansuppvisning vid Fåfängan i Stockholm. Då får sångstjärnan Harry Brandelius en tackling: "Det var välgörande att få höra Märta Ahlbergs fina nyanserade tolkning av "Tess lördan". Man börjar bli utled på Harry Brandelius framjamande av visan", skriver 17-årige Palme.

Han skriver också att folkdansarna verkar ha roligast själva: "Det var hejsan, hoppsan och tjosan för hela slanten. På sätt och vis avundas man dessa folkdansare när de exekvera sina vilda danser. De tycks ha så hjärtinnerligt roligt hela tiden, en glädje som tyvärr inte helt kan delas av åskådarna".

– Han uttrycker i några artiklar ett förakt för en folklig kultur som inte gick hem i familjen Palme. Det här var en markering som tillhör samhällsklassen – men också åldern. Som tonåring är det ju inte ovanligt att ha en mer elitistisk inställning, säger Kjell Östberg.

Den bitska tonen återkommer när Olof Palme skriver om radiopjäsen "Utpressning" av författaren Patrick Hamilton. "Intrigen blir föga trovärdig genom affärsmannens ofattbara dumhet. Författaren skyllde på värmen men det är en ganska svag förklaring".

Läs hela artikeln om folkdansarna här svd.se
Annons
X
Annons
X
Annons
X

SvD den 22 augusti 1944

Bild 1 av 1

Del 6 av 9

”Inte uppseendeväckande att uttrycka sig så”

SvD den 22 augusti 1944
SvD den 22 augusti 1944

Den 17-årige Östermalmsbon Palme skrev även filmrecensioner. Bland annat om filmen "Vi jitterbugar" som han såg på biografen Rita. Så här skrev han: "Alla Stockholms hungrande jiggerbug-fantaster vallfärdade till Rita för att om möjligt inhämta några nya turer och danstrick ur Metrofilmen ’Vi jitterbugar’. Visserligen fick man bara se några korta glimtar av detta uttryck för den negroida extasen, men det räckte fullkomligt för att få Skansen-jitterbuggen att verka som en sirlig menuett."

Uttrycket "den negroida extasen" känns ju i dag otänkbart att skriva, men Henrik Berggren säger att det inte var något som vek av från dåtidens ordbruk.

– Det var typiskt för den tiden och inte alls uppseendeväckande. Det kan ju i dag låta som att det är nedlåtande, men han gillade ju jazz, så det var nog ingen negativ klang i det. Jazzen var det som gällde under studietiden i Sigtuna och därifrån kom säkert en del av föraktet mot folkmusiken – han och hans kompisar tyckte att det var supertöntigt.

Läs hela Olof Palmes artikel om jazz här svd.se
Annons
X
Annons
X
Annons
X

SvD den 11 augusti 1944.

Bild 1 av 2

SvD den 21 september 1944.

Bild 2 av 2

Del 7 av 9

Bevakade Jussi Björling och Gunder Hägg

SvD den 11 augusti 1944.
SvD den 11 augusti 1944.

Olof Palme fick också bevaka några av tidens berömdheter som reporter. Det är lite fascinerande att tänka sig en 17-årig Palme stå där fokuserad med sitt anteckningsblock när Jussi Björling framträdde på Ljusterö och när Gunder Hägg slog världsrekord på Stockholms Stadion.

I augusti 1944 sjöng Jussi Björling i kyrkan på Ljusterö där den berömda operasångaren tillbringade somrarna. Så här skriver reportern Olof Palme: "Han har fäst sig vid Ljusterös storslagna natur och enkla, kärva befolkning. Redan en timme före konserten anlände de första åhörarna till den lilla pittoreska 1700-talskyrkan. Redan tre dagar i förväg voro alla ordinarie sittplatser slutsålda. Folk kom gående, cyklande, med bil och buss, ja en och annan hästskjuts syntes till och med på vägarna mot kyrkan. Kyrkan blev fylld till bristningsgränsen. Det märktes genast att Jussi var i högform. Hans märgfulla stämma klingade klart och klangfullt. Publiken var entusiastisk. Kyrkoherde Gordon hade i förväg sagt till att inga applåder finge förekomma. Men man hade mycket svårt att låta bli."

Läs hela artikeln om Jussi Björling här svd.se
SvD den 21 september 1944.
SvD den 21 september 1944.

Legendariske löparen Gunder Hägg satte fantastiska 15 världsrekord och var på toppen av sin karriär under 1940-talets inledande år. Olof Palme bevakade två tävlingar med Hägg under sommaren 1944. Olof Palme beskrev Gunder Häggs lopp på Stockholms stadion den 20 augusti bland annat med följande ord: "Löparkungen Hägg slog lätt löparkungen Viljo Heino. De två löpargiganternas utgångsfart var oerhört hård och ett tag såg det ut att bli nytt världsrekord. Men när två varv återstod började Heino sladda och Hägg tänkte då, som den sportsman han är, främst på att hjälpa fram finnen till nytt finskt rekord. Han saktade ned farten så att Heino skulle hinna med. Först på sista varvets bortre långsida slog Hägg på ett blixtryck som på ett ögonblick förskaffade honom ett försprång på 12-13 meter som han höll in i mål."

Läs artikeln om Gunder Hägg här svd.se
Annons
X
Annons
X
Annons
X

SvD den 10 mars 1947.

Bild 1 av 1

Del 8 av 9

Palmes illusion av sagoomspunnen plats krossas

SvD den 10 mars 1947.
SvD den 10 mars 1947.

De flesta artiklarna från tonåringen Palmes penna är skrivna 1944 – jag har hittat 46 stycken. På hösten ryckte han in i lumpen och det blev därför färre artiklar. Han skrev två stycken 1945 och sex 1946. Den sista artikeln som Olof Palme skriver med signaturen "SOJ" i SvD är från den 10 mars 1947. Rubriken är: "En Södertös från Bagdad – kamelförbud av trafikskäl". Olof Palme har här intervjuat fru Birgit Fattah, uppfödd vid Danviksgatan men sedan elva år bosatt och gift i Irak. 

Olof Palme skriver bland annat: "Namnet Bagdad inger en normalt funtad nordbo de mest underbara visioner om Tusen och en natt-stämingar, moskéer, undersköna beslöjade kvinnor och basarer. Det är därför något av en krossad illusion när fru Fattah berättar att denna sagoomspunna plats numera liknar vilken västerländsk storstad som helst med hypermodern bebyggelse och alla nutidens raffinerade och hetsbefrämjande uppfinningar och bekvämligheter. Varje Bagdadbo med självaktning och någorlunda ordnad ekonomi har egen bil. Men kamelerna då, frågar man med darrande röst, kamelerna, det oundgängliga och mest nödvändiga inventariet i ens österländska drömbild, de finns väl ändå kvar. Jodå, men bara om natten, eftersom det på dagen annars skulle bli en hopplös trafikstockning. Förutom fru Fattah finns det bara tre svenskor i Bagdad, alla gifta med Bagdadbor".

Läs hela artikeln här svd.se

Just i mars 1947 fanns faktiskt Olof Palme med på chefredaktör Ivar Anderssons lista över tänkbara nytillskott som ledarskribenter i SvD. Palme erbjöds också att prova på som biträdande USA-korrespondent för tidningen, enligt boken "Vem är Palme", skriven av ledarskribent Bertil Östergren.

Året efter begav sig Olof Palme till USA. Han har själv beskrivit att det lade grunden till hans politiska riktning när han såg klassklyftorna i den amerikanska södern 1948. Väl hemkommen till Sverige blev det 1949 ytterligare två artiklar i SvD – nu på Under Strecket.

Annons
X
Annons
X
Annons
X

SvD den 21 februari 1949.

Bild 1 av 3

SvD den 15 juni 1949.

Bild 2 av 3
Foto: Johan Lindberg Bild 3 av 3

Del 9 av 9

Två artiklar på Under strecket 1949

SvD den 21 februari 1949.
SvD den 21 februari 1949.

Den ena artikeln hade rubriken "Den amerikanska krigsgenerationen" och utgick från en analys av Norman Mailers "De nakna och de döda". Det är en mycket positiv bild av USA som målas upp.

– Artikeln är väldigt intressant och en signal om hur Olof Palme ser på världen. Han menar att Amerika är framtiden vilket är ett visst brott mot familjen som varit tyskorienterad, säger Henrik Berggren.

SvD den 15 juni 1949.
SvD den 15 juni 1949.

Den andra handlar om Prag och kommunismen. Bland annat skriver han följande om situationen i Tjeckoslovakien: "I skolan berättar man inte längre om Rödluvan och Askungen, läser inte romantiska historiska berättelser och hjältesagor. Den oinskränkta fantasin är farlig för kommunismen. /// Man söker från första början rama in barnens fantasi och tankevärld inom vissa normer som domineras av staten, socialismen, uppbyggandet av den gloriösa framtid som väntar dem. Denna likriktning genomförs med oerhörd konsekvens. /// I 6-årsåldern får barnen göra den första bekantskapen med Marx och Lenin, en andlig föda som sedan utgör huvudingrediensen i skol- och undervisningsväsendet". /// Man försöker finna en moralisk bas som kan ge ett alternativ för att bevara livskraften i de ideal som kommunismen söker förstöra".

– Det är en kraftfull artikel av Olof Palme om hans upplevelser av Tjeckoslovakien där han kritiserar kommunismen. Båda dessa artiklar från 1949 tilltalade säkert SvD:s borgerliga läsare som nog tänkte att Olof Palme hade liknande politisk inriktning och var en framtidsman för högern. Här är dock Palme på väg över i en socialliberal inriktning. 1951 går han med i det socialdemokratiska studentförbundet, säger Kjell Östberg.

Henrik Berggren är inne på samma linje:

– Det finns olika uppgifter om exakt när han blev socialdemokrat, men man kan hur som helst säga att han är på god väg här.

Läs Palmes Under Strecket-artikel om USA här svd.se Läs Palmes Under Strecket-artikel om Prag här svd.se

Under Strecket-artiklarna, som är slutet på Olof Palmes SvD-insatser, skiljer sig mycket från de tidigare artiklarna.

– Man ser tydligt redan på artiklarna 1944 att han behärskar språket, men det mest intressanta är väl frånvaron av det man associerar med Olof Palme. Han tydliggjorde inte några politiska ståndpunkter och gjorde ett ganska väluppfostrat intryck – även om han som sagt var raljant, säger Henrik Berggren.

– Artiklarna 1949 visar att han har funnit sig själv – här är det Olof Palme på riktigt. Han har varit ute i världen och är inte längre någon Sigtuna-glop.

Sök själv – här är alla Palme-artiklarna

Om ni läsare själva vill leta upp Olof Palmes övriga artiklar är det enkelt att söka i SvD-arkivet. Ställ in datumsöket här nedan att starta i augusti 1944 och sök på "SOJ".

Laddar…

Vi avslutar med en färsk bild på huset där Olof Palme växte upp – Östermalmsgatan 36:

undefined
Foto: Johan Lindberg

Nästa vecka kommer en artikel där ni får veta mer om Olof Palmes uppväxt i huset.

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X