Annons

Nya Palme-spåret: ”Känns väldigt farligt”

Han avfärdades tidigt både som vittne och möjlig gärningsman. 32 år efter mordet på Olof Palme dyker ”Skandiamannen” upp igen i diskussionen.

– Det känns väldigt farligt med ett utpekande. Spåret skulle ha utretts för länge sen, säger Sven-Erik Alhem, tidigare överåklagare.

Under strecket
Publicerad
Foto: TTBild 1 av 1
Foto: TTBild 1 av 1
Foto: TT

Magasinet Filters lansering av ”Skandiamannen” som eventuell gärningsman bakom Palmemordet – mannen beskrivs i artikeln som en högerman från Täby, Palmehatare och med en bakgrund som pistolskytt – har väckt stor uppmärksamhet. Den utpekade mannen avled 2000.

Chefsåklagare Krister Petersson, som leder Palmeutredningen, har hittills inte velat kommentera i vilken mån uppgifterna kastat nytt ljus på sökandet efter mördaren.

Sven-Erik Alhem, pensionerad överåklagare, tonar ner Filters uppgifter.

– Man ska aldrig ropa hej förrän man över bäcken. Det här är snarare en påminnelse om hur illa skött utredningen var från början, säger han till SvD.

Dåvarande länspolismästaren Hans Holmér inriktade snart efter mordet den 28 februari 1986 polisens ansträngningar mot ”kurdspåret”.

Annons
Annons

– Det begicks fadäser. Det här spåret skulle ha utretts för länge sen, säger Alhem.

Den tidigare åklagaren tillägger att han själv tagit emot och vidarebefordrat många tips gällande Palmemordet.

– Man ska inte avfärda tipsen. Men i det här fallet är komplikationerna enorma. Personen är avliden sedan en längre tid. Det går inte att få en avliden person lagförd. Det blir i stället en rättshistorisk skrivning, säger Sven-Erik Alhem.

Vad kan föra utredningen vidare?

– Ny teknisk bevisning förstås. Men också om det finns några medhjälpare som är i livet.

Chefsåklagare Krister Petersson har under våren sagt att lösningen på Palmemordet inte är så långt borta i tiden.

– Det ställer jag mig skeptisk till. Utredningen efter Palmemordet artar sig till det största fiasko vi förmodligen haft, säger Sven-Erik Alhem.

Tidningen Filter uppger bland annat att den så kallade ”Skandiamannen” var på plats när den tidigare statsministern mördades 1986, och hade genom en vän som var vapensamlare tillgång till samma slags vapen som Palme sköts med.

Enligt ett historiskt register från Täbypolisen över inkomna licensansökningar under perioden 1978—1986 ansökte vapensamlaren om samlarlicens för 37 revolvrar, varav fem var av en kaliber som stämde med ammunitionen som användes för att skjuta Olof Palme.

Vapensamlarens vapen fanns inte med i Palmeutredarnas register för provskjutna revolvrar. Uppgifterna gjorde att utredarna fattade intresse och kallade in Filters reporter till förhör den 29 september förra året.

Fler hördes också i "Skandiamannens" krets, som hans exfru, vapensamlarens äldsta dotter och en tidigare utredningsinspektör på Skandia.

Revolvrarna är i dag utspridda eftersom de såldes på auktion för några år sedan. Vapensamlarens äldsta dotter skulle ta hand om dem.

– Det rör sig om kanske 200 vapen som jag har sålt. Kanske ännu mer, säger hon till magasinet Filter.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons