Annons

Panelen: ”Pruta gärna på den låga räntan”

Trots rekordlåga räntor tjänar bankerna rejält med pengar på bolånen. Nöj dig inte med låneräntan banken erbjuder. Pruta – räntan går ofta att pressa ned ytterligare. Det råder SvD:s räntepanel.

Under strecket
Publicerad

SvD:s räntepanel: Tomas Pousette, Elisabeth Österman och Annika Creutzer.

Foto: Magnus Hjalmarson NeidemanBild 1 av 2

SvD:s räntepanel.

Foto: Magnus Hjalmarson NeidemanBild 2 av 2

SvD:s räntepanel: Tomas Pousette, Elisabeth Österman och Annika Creutzer.

Foto: Magnus Hjalmarson NeidemanBild 1 av 1
SvD:s räntepanel:  Tomas Pousette, Elisabeth Österman och Annika Creutzer.
SvD:s räntepanel: Tomas Pousette, Elisabeth Österman och Annika Creutzer. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Efter Riksbankens alla räntesänkningar ligger bankernas bolåneräntor på historiskt låga nivåer. Dock är bankernas marginaler på bolånen inte särskilt låga.

– Marginalerna har definitivt ökat för bankerna. Det syntes också i halvårsresultaten, säger Annika Creutzer, privatekonomisk expert.

Tomas Pousette, tidigare chefsekonom på SBAB, säger att bankerna klarar sig bra även med negativ reporänta. Deras upplåningskostnader är mycket låga.

– Bankerna tjänar pengar även om de lånar ut till 0,9 procents ränta, som är vad en del företag får betala. Sedan kan det vara svårare för privatpersoner med små lån att komma dit, säger han.

Samtliga medlemmar i SvD:s räntepanel konstaterar att det är som upplagt för att lyckas pruta på räntan. Dessutom betonar de hur viktigt det är att inte acceptera den ränta som banken erbjuder bara för att den verkar låg.

Annons
Annons

– Folk upplever att de får en bra ränta även om de inte prutar så mycket. Men nöj dig inte, säger Elisabeth Österman, tidigare vice förbundschef på Villaägarnas riksförbund.

De flesta låntagarna talar bara med en bank. Men Annika Creutzer uppmanar låntagare att alltid prata med flera banker och flera gånger.

– Jag brukar säga minst tre banker, minst två gånger. Men de flesta låntagarna talar bara med en bank - gör inte det.

Medlemmarna i räntepanelen är överens om att man bör få en ränta på 1,10 procent för ett lån med tre månaders bindningstid.

– Det ska man sikta på, även om man binder lånet på ett eller två år, säger Tomas Pousette.

På längre bindningstider, som fem år, bör man sikta på att få en ränta på 1,9 procent och ett lån bundet på tio år bör räntan ligga en procentenhet högre, alltså 2,9 procent.

Låntagare som lyckas få rabatt på räntan bör se till att den skrivs in låneavtalet och att den gäller under hela lånets löptid.

– Vissa banker ger rabatt bara under sex månader, sedan försvinner den, säger Annika Creutzer.

Sedan räntepanelen sågs sist har Finansinspektionens nya krav på bankerna att redovisa genomsnittsräntor inträtt. Ett efterlängtat hjälpmedel som förenklar för låntagarna vid ränteförhandlingar.

– De är oerhört mycket bättre än listräntorna, vilka är ganska lika mellan bankerna. De faktiska räntorna som folk betalar skiljer mer, vilket vi även har sett på räntekartan, säger Elisabeth Österman.

Snitträntorna har även medfört ett nytt beteende från bankerna. Tomas Pousette noterar att listräntorna inte uppdateras lika flitigt.

Annons
Annons

SvD:s räntepanel.

Foto: Magnus Hjalmarson NeidemanBild 1 av 1

– Listräntorna har spelat ut sin roll. En del banker har inte reviderat sina listräntor sedan i mars. Det verkar som om de inte bryr sig, säger han, och funderar över varför spridningen mellan bankernas snitträntor är så stor.

– Det är ju inte så stor spridning när det gäller upplåningskostnader som det är i genomsnittsräntor. Antingen har bankerna olika lönsamhetstänk, eller så har de väldigt olika kunder, säger han.

**Vad tror ni att snitträntan ger för effekt? **

– Tyvärr har jag inte sett någon pruteffekt ännu. Jag kollade hur det utvecklats hos en av bankerna och där var det sämre prutat i juni än i maj, säger Annika Creutzer.

Hon konstaterar också att bankerna med de lägsta snitträntorna är de som är njuggast med att ge långa rabatter.

– Så där gäller det att man ser upp som låntagare.

Vilken bank som ger lägst snittränta är inte heller helt enkelt att reda ut. Den bank som har lägsta snitträntorna på tremånaderslånen kanske ligger högst när det gäller längre bindningstider, och omvänt.

– I juli var genomsnittsräntan på ett femårslån 2,56 procent hos SBAB, men bara 1, 88 procent hos Danske Bank. Det är en otrolig skillnad. Danske Bank ser ut att ligga bra till på långa löptider, säger Tomas Pousette.

Elisabeth Österman har gjort en liknande iakttagelse.

– Handelsbanken ligger bättre till på längre löptider. Det verkar som om de vill binda in sina kunder och ge bättre rabatter på de bundna lånen, säger hon.

I veckan lämnar Riksbanken nytt besked om räntan. Räntepanelen väntar sig kommer att den lämnas oförändrad på dagens låga nivå, delvis eftersom Riksbanken redan gjort stora sänkningar och dessutom har köpt statsobligationer.

– Tillväxten i ekonomin är bra, arbetsmarknaden har förbättrats, inflationen har gått upp, och kronan är ungefär 5 procent svagare än vad den brukar vara. Så jag kan tycka att de inte behövde göra så mycket, säger Tomas Pousette.

Är räntan så låg som den kan bli tror ni?

– Nej, jag tror att långräntorna kan fortsätta ned, säger Annika Creutzer.

– Jag tror att reporäntan är väldigt nära botten, säger Tomas Pousette.

– Det trodde vi för ett år sedan också, och ingen trodde att vi skulle få negativ reporänta, avslutar Elisabeth Österman.

SvD:s räntepanel.
SvD:s räntepanel. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons