Annons

Partiboken tydlig när Löfven utsett landshövdingar

Det finns en tydlig politisk bakgrund hos 9 av 14 tillsatta landshövdingar under Stefan Löfvens tid – 6 är rödgröna, visar SvD:s genomgång. Men för utnämningarna av ambassadörer och generaldirektörer har ett trendbrott skett.

Under strecket
Publicerad

Stefan Löfven har utsett sex landshövdingar med rödgrön bakgrund.

Foto: TT Bild 1 av 2

Tommy Möller, statsvetare.

Foto: Pi Frisk Bild 2 av 2

Stefan Löfven har utsett sex landshövdingar med rödgrön bakgrund.

Foto: TT Bild 1 av 1
Stefan Löfven har utsett sex landshövdingar med rödgrön bakgrund.
Stefan Löfven har utsett sex landshövdingar med rödgrön bakgrund. Foto: TT

Utnämningen av socialdemokraten och ex-ministern Thomas Bodström till landshövding i Stockholm – som senare drogs tillbaka efter en kritikstorm angående skandalerna kring pensionsbolaget Allra – har återigen satt fokus på regeringens utnämningspolitik.

När Socialdemokraterna styrde före alliansregeringarna var det en återkommande kritik från borgerligheten att S-regeringen utsåg partikamrater till generaldirektörer, ambassadörer och landshövdingar. Under alliansåren kom kritiken i stället från S.

Men alliansregeringen införde en ny rekryteringspraxis 2007 så att jobb som regeringen måste fatta beslut om i normalfallet ska utannonseras. Tanken var att processen skulle vara mer transparent.

Här fortsätter det gamla mönstret. Man har historiskt sett velat kunna placera egna på viktiga poster.

Annons
Annons

Tommy Möller, statsvetare.

Foto: Pi Frisk Bild 1 av 1

Men det finns undantag. Landshövdingsjobbet är ett av dem.

”Landshövdingeämbetet är speciellt och kräver egenskaper som inte alltid sammanfaller med de krav som i övrigt ställs på myndighetschefer”, står det i en skrivelse från regeringen från 2009.

Totalt har 14 landshövdingar utsetts sedan Stefan Löfven tillträdde som statsminister hösten 2014. Nio av dem har en politisk bakgrund, visar SvD:s genomgång.

Sex stycken har en bakgrund i rödgröna partier. Förutom Tomas Bodström handlar det bland annat om Ylva Thörn, landshövding i Dalarna, ex-förbundsordförande för Kommunal och biträdande partisekreterare för S samt Anneli Hulthén, landshövding i Skåne och tidigare riksdagsledamot för S.

Tre har en bakgrund i allianspartier. Bland andra har tidigare ministern Maria Larsson (KD) blivit ny landshövding i Örebro och moderaten Per Bill i Gävleborgs län. Fem utnämnda landshövdingar har ingen tydlig partibok, visar SvD:s genomgång.

Tommy Möller, statsvetare.
Tommy Möller, statsvetare. Foto: Pi Frisk

Statsvetaren Tommy Möller menar att de politiska utnämningarna är problematiska ur ett legitimitetsperspektiv, men att en bakgrund inom toppolitiken kan vara en fördel för landshövdingar.

– Här fortsätter det gamla mönstret. Man har historiskt sett velat kunna placera egna på viktiga poster, dessutom var det en behändig pusselbit ur arbetsgivarsynpunkt när ett statsråd gjort bort sig, säger han.

Annons
Annons

Tommy Möller tycker att hanteringen av Thomas Bodström är intressant eftersom regeringen hänvisat till bristande förtroende hos andra partier.

– Det är en intressant utveckling om de andra partierna får något slags veto för utnämningarna.

Sedan alliansregeringens tid sitter även flera landshövdingar kvar med politisk bakgrund som Kenneth Johansson (C) i Värmland, Liselott Hagberg (L) i Sörmland, Sven-Erik Österberg (S) i Norrbotten, Jöran Hägglund (C) i Jämtland samt Lena Sommestad (S) i Halland.

Vid sidan om ambassadörsposten utser regeringen generaldirektörer och ambassadörer. Ambassadörsposten har under åren elakt kallats för en avstjälpningsplats för avdankade politiker.

Men SvD:s genomgång av ett 70-tal nya ambassadörer sedan 2014 visar att nästan alla är karriärdiplomater – med en handfull undantag. Det handlar förutom om förre S-ledaren Håkan Juholt på Island om exempelvis Erik Ullenhag (L) i Jordanien och Henrik Landerholm, gammal moderat riksdagsledamot som placerats i Förenade Arabemiraten.

Det samma gäller generaldirektörer. SvD har gått igenom ett 30-tal utnämningar under Löfven och bara några få har tydlig partibok, som Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell (S), före detta landstingsråd i Stockholms län och Statens tjänstepensionsverks Joakim Stymne (M), statssekreterare under alliansregeringen.

Det tyder på att tillsättningarna av myndighetschefer har blivit mindre politiska – om man bortser från landshövdingsjobbet.

Enligt en tidigare genomgång som tidningen Altinget gjorde med myndighetschefer 2015 hade runt 30 av drygt 200 tillsatta politisk bakgrund under alliansregeringarna. De två föregående mandatperioderna under S-regeringen hade 42 av 171 politisk bakgrund, varav 29 var socialdemokrater.

– Det är lite för tidigt att säga men det verkar vara ett trendbrott. Det kan förklaras med att frågan har varit politiskt laddad och föremål för regelförändringar, säger Tommy Möller.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons