Annons

Janerik Larsson:Påskfundering om sanning och demokrati

Sanningsmaskiner ?
Sanningsmaskiner ? Foto: Ramon Espinosa / TT NYHETSBYRÅN
Under strecket
Publicerad

Det finns många som funderar över politikens villkor i samtiden.

Carl Melin, statsvetare och författare tillsammans med Markus Uvell till boken ”Innerst inne:vad svenska folket egentligen tycker”, skriver i en essä i Dagens Samhälle om politik som gör skillnad:

"Många har överdrivet behovet av tydliga konflikter för att begränsa olika populisters framgångar. Visst är det så att det är lättare för missnöjespartier att nå framgångar om ingen ser skillnad på höger och vänster.

Men det som verkligen göder dessa partier är när politiken inte fungerar och levererar. Det finns inga skäl för vare sig borgerliga eller rödgröna partier att dölja att de tycker olika om mycket, men samtidigt har de goda skäl till att ibland kompromissa och försöka lösa problem tillsammans.

Det är både rätt i sak och ett effektivt sätt att bevisa för väljarna att det politiska systemet faktiskt fungerar.”

Melin, som är en skarp USA-kännare, pekar på att ”i Sverige har blockpolitiken lagt en våt filt över politikens möjligheter, och i USA – vars konstitution närmast förutsätter kompromisser och brett samarbete – har den politiska polariseringen närmast förlamat den federala nivån.”

Annons
Annons

Det republikanska partiet och högerextrema, stora medier har nu i åtta år omöjliggjort vettiga kompromisser och resultatet har blivit en reaktion som gett Donald Trump vind i seglen.

I den amerikanska kontexten har hela tiden funnits ett tydligt rasistiskt drag riktat mot president Obamas rasblandade ursprung.

Men det finns de som söker än djupare efter förklaringar till dagens politiska situation.

Jill Lepore, professor i amerikansk historia vid Harvarduniversitetet, skriver i The New Yorker om Michael P Lynchs bok ”The Internet of US: Knowing More and Understanding Less in the Age of Big Data”.

Hon skriver att i mitten av 1900-talet möttes fundamentalism och postmodernism, den religiösa högern och den akademiska vänstern och enades om att det inte finns någon empiri. Däremot dömdes epistemologin ut.

Epistemologi, läran om kunskap, havererade och dagsdebatten – inte minst i politiken – handlar om fakta, om bevis.

Och så, skriver hon, kom internet.

Faktas tidsålder tog slut och ersätts nu av ”data”: the collection and weighing of facts require investigation, discernment, and judgment, while the collection and analysis of data are outsourced to machines.

Att analysera fakta kräver människors undersökande och omdöme, medan att samla och analysera data får maskiner sköta om.

Lepore avslutar med att citera Alexander Hamilton som i Federalist Papers på 1780-talet skrev att den då helt nya amerikanska staten är ”an act of empirical inquiry” (ungefär ”en pågående empirisk undersökning”).

USAs befolkning ska genom sitt sätt att agera och genom sitt exempel avgöra om mänskliga samhällen verkligen är kapabla att etablera god politisk maktutövning baserad på eftertanke och val eller om människorna för evigt ska grunda sina politiska institutioner på tillfälligheter och makt (accident and force).

Svaret på den frågan står ännu inte till buds, konstaterar Lepore och sammanfattar där en diskussion som är lika relevant idag i Sverige som i USA.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons