Annons

Emma Frans: Inget stöd för hälsoeffekter av kombucha

Illustration: Thomas Molén
Illustration: Thomas Molén

Hjärnan påverkar tarmen, det vet alla som upplevt ”fjärilar i magen” eller stressrelaterade magsmärtor. Gäller sambandet också i motsatt riktning? Emma Frans undersöker forskningen om tarmbakterier och psykisk hälsa.

Uppdaterad
Publicerad

Påstående

Det har länge varit känt att hjärnan påverkar tarmens funktion. På sistone har allt fler fokuserat på att sambandet kan gå i motsatt riktning – vissa föreslår till och med att tarmens bakterieflora påverkar hjärnans utveckling och vår psykiska hälsa.

Vad säger egentligen forskningen?

Annons

Genomgång

I människans kropp kryllar det av bakterier. Och även om vi ofta tänker att bakterier är patogener – alltså något som gör oss sjuka – så lever otaliga bakterier i symbios med oss. Vissa är till och med nödvändiga för att vi ska fungera, till exempel de som finns i mag- och tarmkanalen.

Att hjärnan påverkar tarmen märker vi själva av: när vi blir kära får vi ”fjärilar i magen” medan stress och ångest kan ge upphov till magsmärtor. I nuläget finns det studier på försöksdjur som ger stöd även åt ett omvänt samband som innebär att tarmfloran påverkar hjärnans utveckling och individens beteende. En studie visade till exempel att möss som fötts och växt upp i en helt bakteriefri miljö hade en förändrad hjärnutveckling och avvikande beteende jämför med vanliga möss¹.

Den fermenterade drycken kombucha verkar dock inte riktigt leva upp till förväntningarna.

När det gäller humanstudier – alltså studier som utförs på människor – finns det forskning som visar samband mellan depression och låga nivåer av vissa tarmbakterier, samt att andra bakterier är vanligt förekommande hos personer som rapporterar en hög livskvalitet². Andra studier indikerar att det verkar vara bra med en varierad bakterieflora, och att mångfald generellt tycks vara kopplat till god hälsa³.

Men de studier som rapporterar samband mellan välbefinnande och tarmens bakterier bevisar inte att tarmbakterier i sig påverkar vår psykiska hälsa. Det kan finnas en mängd andra förklaringar till sambandet, exempelvis kan det vara den psykiska hälsan som genom olika mekanismer påverkar bakteriefloran.

Ett mindre antal studier har undersökt effekterna av probiotika, det som ofta kallas ”goda bakterier” i livsmedelsföretagens reklam, på psykisk hälsa. En typ av probiotika som i studier på möss visat sig motverka stress gav ingen effekt i försök på friska män⁴.

Det behövs forskas mer innan vi kan veta säkert om tarmbakterier påverkar vår psykiska hälsa.

En genomgång av resultaten från tio olika studier visade dock en viss positiv effekt av probiotika på depressiva symptom, även om det i genomgången påpekades att det behövs mer forskning på området⁵.

Den fermenterade drycken kombucha, som marknadsförts som en probiotisk hälsobrygd, verkar dock inte riktigt leva upp till förväntningarna. En nyligen genomförd granskning av forskningen på dryckens effekter visade att det inte finns några vetenskapliga belägg för att den skulle ha positiv påverkan på människors hälsa⁶.

Slutsats

Sambandet mellan tarmens bakterier och vår psykiska hälsa är ett hett forskningsområde. I nuläget kvarstår dock en hel del frågetecken. Studier på djur indikerar att tarmbakterier kan påverka hjärnans utveckling och beteendet. När det gäller försök på människor finns det studier som visar samband mellan bakterier i tarmen och vårt mående, men i nuläget är det osäkert vad som är orsak och vad som är verkan.

Det behövs helt enkelt forskas mer innan vi kan veta säkert om tarmbakterier påverkar vår psykiska hälsa.

Annons
Annons
Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons