Annons

Forskare: ”Bränderna ett nytt problem för Sverige”

Branden vid Älvdalens skjutfält.
Branden vid Älvdalens skjutfält. Foto: Adam Wrafter

Brandforskaren Enrico Ronchi har tidigare nekats finansiering men tror nu att möjligheten till forskningsanslag kommer att öka. Intresset för forskning kring områden som är särskilt utsatta för skogsbränder har tidigare varit svalt i Sverige.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Redan ifjol skrev Enrico Ronchi vid Lunds universitet tillsammans med andra forskare ett öppet brev till EU-kommissionen om att kunskapen kring bränder måste öka i norra Europa.

Brevet tar avstamp i de omfattande bränderna i Portugal sommaren 2017 samt branden i Grenfelld Tower i London. Man pekar på att brandrisk till följd av extremväder inte längre bara är en riskfaktor i Sydeuropa, utan även i länder högre upp på kontinenten.

Enrico Ronchi säger att han redan efter den historiska branden i Västmanland 2014 ansökte om forskningsstöd från Brandforsk, men då inte fick något gehör.

– Jämfört med andra länder är sådana här omfattande bränder som pågår just nu ett relativt nytt problem i Sverige. Därför har intresset för forskning kring skogsbränder varit svalt och inte hamnat på den politiska agendan, säger han till SvD.

Bilden bekräftas av Brandforsks forsknings- och innovationschef Thomas Gell. Brandforsk initierar och bekostar forskning inom brandsäkerhet med stöd från bland annat försäkringsbolag och statliga Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Av den årliga budgeten om 10 miljoner står MSB för en fjärdedel. Men mycket av forskningen som får finansiering berör stora och nya byggnadsverk som exempelvis tunnlar. Bland de senaste forskningsprojekten som beviljats anslag behandlar många även frågor kring bostadsbränder.

Annons
Annons

– Det är inga astronomiska belopp och vi brottas ständigt med frågan om vem som ska betala och hur man lyckas samla in mer pengar, säger Thomas Gell.

– Jag är dock ganska övertygad om att man kan samla ihop mer pengar till forskning kring skogsbränder efter de bränder som rasar i landet just nu, tillägger han.

Enrico Ronchi har genomfört pilotforskning i Kanada kring punktmarkering av områden som är särskilt sårbara för skogsbränder. Detta efter att en brand i maj 2016 ledde till evakueringar av nära 100 000 människor.

Brandforskaren tror att de pågående räddningsinsatserna i Sverige definitivt hade kunnat förbättrats om mer gedigen forskning funnits kring parametrar utöver själva branden. Han räknar upp ökad kunskap om infrastruktur, bebyggelse i anslutning till branden och känslighetsgraden av marker som viktiga variabler.

Han pekar även på att debatten just nu är centrerad kring mängden resurser, men att den snarare borde handla om att öka förståelsen för Sveriges sårbarhet inför skogsbränder.

– Jag tror inte att det rätta tillvägagångssättet är att köpa in si och så många vattenbombplan. Först och främst måste man göra en sårbarhetsanalys. Därefter kan man effektivisera och prioritera resurserna.

Liksom Thomas Gell är Enrico Ronchi övertygad om att forskning kring skogsbränder kommer att hamna i strålkastarljuset till följd av sommarens många eldhärjade områden.

– Man måste vidta åtgärder innan bränder utbryter. Vi väntas ofta göra research när det redan är för sent. Det som hände i Kanada behöver nödvändigtvis inte hända i Sverige, men den senaste tidens bränder har visat att det behövs beredskap för sådana här extrema händelser.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons