Annons

”Vi får ha brösten till att sälja öl – men inte amma”

Skuld, skam och framför allt pengar har fått upp debatten om amning på högsta politiska nivå i USA, när Trumpadministrationen hotade med handelsåtgärder för att stoppa riktlinjer som främjar amning.

Bakom motståndet finns en stor industri – som nu hotas av att allt fler vill ge sina barn bröstmjölk.

Under strecket
Publicerad

Leigh Anne O'Connor.

Foto: Anders Ahlgren Bild 1 av 2

Amningsförespråkaren Kimberly Seals Allers.

Foto: Anders Ahlgren Bild 2 av 2

Leigh Anne O'Connor.

Foto: Anders Ahlgren Bild 1 av 1
Leigh Anne O'Connor.
Leigh Anne O'Connor. Foto: Anders Ahlgren

NEW YORK Världshälsoorganisationen WHO skulle tidigare i år införa nya till synes okontroversiella riktlinjer för amning. Då hotade Trump-administrationen med handelsåtgärder mot Ecuador som la fram förslaget. Ecuador föreslog att amning skulle “skyddas, främjas och gynnas” på grund av de positiva hälsoeffekter amning har, en skrivning som till slut gick igenom. Det kan tyckas märkligt att USA – som ligger i den absoluta botten när det gäller amning i industrialiserade länder – motsatte sig. Förklaring är att den amerikanska mjölkersättningsindustrin är värd 14 miljarder amerikanska dollar bara på den inhemska marknaden och 70 miljarder dollar internationellt. Genom lobbying, gratis prover på sjukhusen och massiv marknadsföring har ersättningsindustrin behållit en stor kundkrets. Men på senare år har den börjat svikta.

Annons
Annons

När industrin motsätter sig WHO:s riktlinjer – via politikerna – är det en respons på en uppåtgående amningstrend, om än från låga nivåer. Trenden kan bero på att många sjukhus har slutat dela ut ersättning till alla, börjat informera om fördelar med amning och tagit bort reklam. Industrin var tidig med att uppmärksamma att amningen ökade och en av de stora aktörernas vd, Kasper Jakobsen på Mead Johnson sade 2015:

– Nu kommer vi följa noga hur det ser ut och se om trenden kring lägre arbetslöshet kan få amningstrenden att avta. Det är vår förhoppning och förväntning att det ska bli så.

Han sätter fingret på vad amningsförespråkare menar är de största problemen: hans industri och bristen på mammaledighet. Ungefär en av tio kvinnor har tillgång till betald mammaledighet och pappaledighet är fortfarande frånvarande i köksbordsvokabulär och i politiska beslut. President Donald Trump har efter påtryckningar från sin dotter Ivanka Trump i stället föreslagit sex veckors betald mammaledighet – vilket i sig är radikalt för det republikanska partiet och har ännu inte realiserats. Kongressledamoten och tillträdande senatorn Marsha Blackburn, som stödjer Trumps förslag, kommenterade det med orden: “Vi vet att män alltid vill ha mer pengar. Vad vill kvinnor ha? Mer tid”.

Mellan bebisar födda 2004 och 2014 ökade andelen som ammar vid något tillfälle från 73 procent till 83 procent i USA, jämfört med Sverige som ligger runt 95 procent. Samtidigt var det mellan 2011 och 2015 bara 20 procent som ammades exklusivt i sex månader eller mer. Inom två veckor går var fjärde nyförlöst kvinna tillbaka till jobbet och övergår till flaska eller pump.

Annons
Annons

Amningsförespråkaren Kimberly Seals Allers.

Foto: Anders Ahlgren Bild 1 av 1

Antingen görs det i presidentdottern Ivanka Trumps karriärskvinna–anda, med stilettklackar och hashtagen #womenwhowork i ett narrativ om den framgångsrika, starka kvinnan. Eller så görs det som för majoriteten amerikanska kvinnor; under hot om en ohållbar ekonomi eller sparken. Oavsett vilket gör det amning komplicerat. Ivanka Trump beskriver i sin senaste bok hur det tuffaste kring att återgå till jobbet var att försöka fortsätta ge bröstmjölk och se mjölkproduktionen sina; “det fick mig att känna mig som en fruktansvärd förälder”.

Amningsförespråkaren Kimberly Seals Allers.
Amningsförespråkaren Kimberly Seals Allers. Foto: Anders Ahlgren

Amningskonsulten Leigh Anne O’Connor har sett kulturen förändras de senaste 20 åren. När bröstmjölken börjat värderas i större utsträckning känner allt fler kvinnor press att amma – och samtidigt gå tillbaka till jobbet.

– Nu har vi gått ifrån att vara en ersättningskultur till en pumpkultur. Men bättre mammaledighet kan förhoppningsvis bli en brygga till att bli en amningskultur, säger hon.

Statligt anställda i USA har normalt tolv veckor obetald ledighet. Men allt fler företag har börjat se betald ledighet som en rekryteringsfaktor. Streamingtjänsten Netflix var först i USA med att erbjuda ett års betald ledighet – som dessutom kan tas ut av båda könen. Flera företag har följt efter i olika utsträckning, som Facebook, McDonalds, Google och Microsoft.

Annons
Annons

När Barack Obamas hälsoförsäkringsreform drevs igenom 2010 infördes krav på korta pauser för kvinnor som pumpar mjölk. Samtidigt pekar många på fortsatt diskriminering och bristande tolerans på arbetsplatser. Man kan exempelvis köpa särskilda påsar för att undvika att kollegor upplever obehag med bröstmjölk bland lunchlådor i kylen.

Historiskt i USA har amning setts som något som fattiga eller omoderna kvinnor gör. När kvinnor tog plats på arbetsmarknaden blev mjölkersättning symbolisk för frigörelse på samma sätt som tvättmaskinen. Marknadsföringen baserades på att moderna sofistikerade kvinnor använde ersättning.

För svarta kvinnor finns också ett historiskt stigma då många slutade att amma när slaveriet upphörde eftersom de tidigare hade tvingats amma sina ägares barn på bekostnad av sina egna. Amningsnivåerna är fortfarande betydligt lägre bland svarta kvinnor, bara drygt 60 procent introducerar amning jämfört med över 80 procent bland vita kvinnor.

Mjölkersättning som statusmarkör och feministsymbol blev en kassako för producenterna. Men gick feministerna i kapitalisternas fälla när kvinnor pumpar mjölk på kontoret för att kriga sig in på männens arena?

Ja, på ett sätt har det blivit så, anser författaren och amningsförespråkaren Kimberly Seals Allers.

– I vår kamp för jämställdhet borde vi slåss för vad som unikt gör oss till kvinnor. Att amma borde värderas som en viktig uppgift och en rättighet, inte ett konsumentval. I stället dras vi in i ”mammakrig” på sociala medier om flaskan mot bröstet och karriärskvinnor mot hemmafruar, säger hon.

Annons
Annons

Krigen är lätta att hitta. En snabb rundvandring på sociala nätverk talar om för dig att barnet riskerar svälta om du ammar på grund av svårigheter att kontrollera näringsintaget. Ersättningsindustrins reklam har ofta handlat om just tryggheten i flaskmatning. Amningskonsulten O’Connor minns hur hon hela tiden fick frågan om hon hade tillräckligt med mjölk eftersom hennes första bebis ville amma ofta, både från sjukhuspersonal och från vänner och familj.

Även president Trump reproducerar bilden av att det skulle vara vanligt att bebisar går hungriga vid amning. När administrationen tvingades backa efter skandalen kring WHO-mötet och säga att man stödjer amning poängterade Trump ersättning behövs för att inte riskera att barnet blir undernärt. Ett påstående som O’Connor och Allers menar snarare handlar om vikten av uppföljning.

I andra internet-laget jämförs ersättning med att mata din nyfödda med McDonalds.

I ”pumpkulturen” hittar många kvinnor – till industrins förfäran – en mellanväg mellan ekonomisk press och mammapress. En flaska med bröstmjölk är också ett sätt att skydda sig från omgivningens sexualiserande av kvinnors bröst.

Vi får använda brösten till att sälja kycklingvingar och öl men inte till att mata till vår bebis.

– Vi får använda brösten till att sälja kycklingvingar och öl men inte till att mata till vår bebis, säger Allers och syftar på reklam och nämner ett exempel på en snabbmatskedja vars affärsmodell bygger på lättklädda servitriser.

O’Connor minns när hon själv ammade när hon lämnade sina äldre barn på grundskolan i East Village på Manhattan – “en av de mest liberala platserna i hela det här landet”– och en kvinna bad henne sluta amma inför barnen.

– Amning värderas inte för att mammor inte värderas. Man ska inte behöva vara aktivist för att amma offentligt.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons