Annons

Pensionsmyndigheten: En märklig anklagelse

Daniel Barr och Ole Settergren.
Daniel Barr och Ole Settergren. Foto: Pressbilder

Vi använder mått som bättre överensstämmer med Eurostats beräkning av antal år i arbetslivet i EU-länderna. Det skriver Pensionsmyndighetens Daniel Barr och Ole Settergren i en replik om mått för inträdesåldrar.

Under strecket
Publicerad

REPLIK | PENSION

Den förväntade livslängden har stigit i västvärlden under lång tid. Samtidigt har pensionsåldern varit mer eller mindre konstant. Det sätter pensionssystem under press över hela världen. Insamlade premier ska räcka till fler år som pensionär.

Ett förslag om justerade åldrar i pensionssystemet och kringliggande system har presenterats av regeringen, vilket ligger i linje med vad som redan beslutats i en lång rad andra länder.

Parallellt med diskussionen om höjda pensionsåldrar har flera aktörer helt korrekt påpekat att arbetslivet också kan förlängas genom ett tidigare inträde. I debatten har man ofta hänvisat till ett mått på ”etableringsålder” som tidigare beräknats av SCB, bland annat på uppdrag av Svenskt Näringsliv. Etableringsåldern anger vid vilken ålder 75 procent av individerna är sysselsatta. Etableringsåldern har beräknats till 29 år 2014. Det har tagits till intäkt för att det finns stor potential att förlänga förvärvslivet genom tidigare inträde och på så sätt stärka pensionssystemet.

Annons

Måttet etableringsålder har dock flera brister, bland annat försvåras internationella jämförelser. Sverige har i internationella sammanhang en mycket hög förvärvsfrekvens. I vissa länder skulle få, om ens några, årskullar nå upp till ribban på 75 procent. En annan brist är att måttet blir väldigt känsligt för vilken nivå på förvärvsfrekvensen man ska använda (75 procent eller något annat). Internationellt används andra typer av mått, till exempel av Eurostat. SCB har heller inte beräknat etableringsåldern sedan 2014.

Pensionsmyndigheten har sedan några år tillbaka, och på uppdrag av regeringen, publicerat en årlig rapport där vi följer inträdet och utträdet i arbetsmarknaden, respektive pensionsålderns utveckling över tid. När det gäller inträdet i arbetslivet följer vi två mått som stämmer bättre överens med de som beräknas internationellt. Det första måttet baseras på tidpunkten när individen inträtt i arbetskraften genom att jobba minst 20 timmar per vecka. Det andra måttet baseras på den lägsta ålder där man haft en löneinkomst på två inkomstbasbelopp, knappt 130 000 kronor 2019. Det första måttet landar på en inträdesålder på 22,4 år medan det andra på 26,4 år. I den allmänna debatten anges ibland att Sverige haft en negativ utveckling över senare år eller att Sverige skulle stå sig sämre än andra länder. Pensionsmyndighetens rapport ger belägg för att det förra inte stämmer och vi finner inga belägg för att det senare stämmer.

Något yrvaket har två aktörer i pensionsdebatten, Skandia och Svenskt Näringsliv, upptäckt Pensionsmyndighetens mått på inträde på arbetsmarknaden. Det mest naturliga hade kanske varit om man valt att reflektera över denna nya information om hur verkligheten, beskriven på visst sätt, ser ut och fundera på om tidigare slutsatser behöver justeras. Något förvånande väljer man i stället att skriva en gemensam debattartikel där man anklagar Pensionsmyndigheten för att förvilla allmänheten med sin beskrivning – en rapportering till regeringen där vi använder mått som bättre överensstämmer med Eurostats beräkning av antal år i arbetslivet i EU-länderna. En ganska märklig anklagelse.

Om vi själva ska reflektera över Pensionsmyndighetens och Eurostats mått på inträdesålder och jämföra dem med det i Sverige ibland använda måttet etableringsålder kan man konstatera att våra mått pekar på ett något tidigare inträde på arbetsmarknaden. En möjlig slutsats av detta skulle kunna vara att problemet med hög inträdesålder i Sverige inte är så stort som vi tidigare trott. Det hindrar inte att stora vinster kan ske för individer, samhället och pensionssystemet om inträdesåldern skulle sänkas från nuvarande nivå. Från vår rapport kan också utläsas att Sverige synes ligga bra till internationellt när det gäller det totala antalet år i arbetslivet. För tydlighets skull kanske det är bra att påpeka att Sverige inte saknar behov att förlänga antal år i förvärvslivet, bara att vi synes ha mindre problem än andra länder i detta avseende. Pensionsmyndigheten välkomnar naturligtvis en fortsatt diskussion om pensionssystemet och dess roll i svensk ekonomin där vi gärna diskuterar våra mått och andras.

Daniel Barr
generaldirektör Pensionsmyndigheten
Ole Settergren
analyschef Pensionsmyndigheten

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons