Annons

Perfekt – David Cameron borde läsa Harrisons nya

Dick Harrison är professor i historia vid Lunds universitet och författare till ett fyrtiotal böcker. I SvD skriver han varje vecka om små och stora historiska händelser och fenomen.
Dick Harrison är professor i historia vid Lunds universitet och författare till ett fyrtiotal böcker. I SvD skriver han varje vecka om små och stora historiska händelser och fenomen. Foto: Kirsty Wigglesworth/TT, Tomas Oneborg

Inte ens David Cameron är bra på Englands historia. Dick Harrison ger en snabbfotad överblick över det forna köpmannaimperiet som bestämde sig för att lämna den europeiska gemenskapen. Och han förklarar varför det var just britterna som utvecklade både parlamentarismen och industrialismen.

Under strecket
Publicerad
Foto: Historiska media Bild 1 av 1

Englands historia. Del 2, Från 1600 till idag

Författare
Dick Harrison
Genre
Sakprosa
Förlag
Historiska Media

349 s.

Det där med England är komplicerat. Det heter British Museum, British Airways och BBC (British Broadcasting Corporation), och de flesta vet nog att Storbritannien är en sak, och England något annat. Samtidigt används ofta ordet ”England” som vore det en synonym till Storbritannien. ”I dagligt tal likställs dessa begrepp ideligen med varandra” skriver Dick Harrison i början av ”Englands Historia del 1”, ”något som lätt får folk på ön, i synnerhet skottar, att se rött”.

Det finns med andra ord skäl till att försöka begripa sig på England. Folkomröstningen om brexit 2016 var på många sätt ett uttryck för en nyvaknad och specifikt engelsk nationalism. Varken Skottland eller Nordirland röstade för att lämna EU. Det finns dessutom en politisk debatt i Storbritannien om ökat engelskt självstyre. Varför ska skottarna ha ett eget parlament, men inte engelsmännen?

Många invandrare har på samma sätt funnit den brittiska identiteten ganska lätt att anamma. Den engelska däremot är svårare. ”Brittiskhet” grundar sig i en stat. Det går att ta på: den handlar om medborgarskap, demokrati och frihet. Men ”det engelska” har inga politiska institutioner att luta sig på.

Annons
Annons
Foto: Historiska media Bild 1 av 1

Förr många utomstående blir Englands historia ofta som en saga: Robin Hood, kung Arthur, Shakespeare och Churchill.

Vad England däremot har är sin historia. Och den är inte helt lätt att begripa sig på. Förr många utomstående blir den ofta som en saga: Robin Hood, kung Arthur, Shakespeare och Churchill. Mytologiska personer blandas med verkliga. I två nyutkomna band gör Dick Harrison därför sitt bästa för att ge läsaren en överblick över Englands mycket långa historia. Band 1 sträcker sig från järnåldershövdingarna till William Shakespeare. Band två börjar med Jakob I och slutar med brexit och Harry Potter. Så ja, det går fort. Men det är också meningen.

Böckerna är som en resa genom det engelska landskapet där Harrison stannar upp och i korta kapitel förklarar allt från Stonehenges eventuella funktion till vad som hände under slaget vid Hastings. Böckerna är också rikt illustrerade, vilket behövs. Englands historiska platser ligger tätt och de flesta av oss har sett många av dem utan att alltid veta så mycket om deras bakgrund. Vi kan dock ursäktas: när förre brittiske premiärministern David Cameron i en amerikansk talkshow fick frågan vad Magna Carta egentligen betydde, kunde han inte svara. ”Stora dokumentet” är det förstås, noterar Dick Harrison och berättar hur inflytelserikt detta frihetsbrev som begränsade kungamakten år 1215 blev.

Foto: Historiska media
Annons
Annons

I ”Englands historia del 2” ger sig Dick Harrison bland annat i kast med att svara på frågan varför det just var britterna som vann den koloniala kapplöpningen, utvecklade parlamentarismen och lanserade industrialismen. Det här är en viktig del av många engelsmäns egen historiesyn: man ser sitt land som speciellt. Världsunikt.

Så, hur var det egentligen? Varför skedde den industriella revolutionen just här?

Dick Harrison pekar på att det politiska systemet inte var lika tungrott som i många andra europeiska länder, och på den relativt välutvecklade bank- och kreditmarknaden. Han skildrar även väl efterkrigstidens snabba förändringar och förlusten av imperiet. Sic transit gloria mundi, ”Så förgår all världslig ära”, konstaterar han i bokens avslutande del. Det brittiska imperium som i hög grad byggdes av engelska militärer och köpmän finns inte längre.

Samtidigt menar han att det är starkare än någonsin. I alla fall rent kulturellt. ”Antalet människor som i dag känner samhörighet med brittiska företeelser är oändligt många fler än de folkskaror som hyllade drottning Viktoria på hennes jubileer”, skriver han.

Och det är väl just därför som många av oss kommer att ha stort nöje av ”Englands historia”: som referensverk hemma i bokhyllan eller som läsning inför Englandsresan.

Katrine Marçal

Dick Harrison är medarbetare i SvD, hans bok recenseras därför av Katrine Marçal, författare och DN-skribent bosatt i Storbritannien.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons