Efter reklamen visas:
Amorteringskravet – här är det du behöver veta

Spelet om bomarknaden: Hur hamnade vi här?

Maktstrider. Hemliga planer. Prestige. Och bostadspriser som stiger mot skyn när politiker och myndighetschefer schabblar och bråkar. SvD berättar historien om hur Finansinspektionen fick ansvaret att förtöja för storm – och nu kritiseras för att ha surrat tamparna för hårt.

Uppdaterad
Publicerad

Han hade haft ett lite finurligt leende ett tag, Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen. Under lång tid hade han talat inför skilda publiker men med samma budskap: Förtöj alltid för storm.

På kvällen den 30 maj 2017 kom nyheten via en debattartikel i Dagens Nyheter. Finansinspektionen ville skärpa amorteringskravet och införa vad de kallade en skuldkvotsbroms. Dagen efter stod Erik Thedéen tillsammans med chefsekonom Henrik Braconier inför mediekåren och argumenterade för sitt förslag som skulle vara ett sätt att ”lägga in broms i maskineriet”.

”Det är en ganska enkel princip. Den bruttoinkomst som framgår på lönebeskedet, alltså inkomsten före skatt, multipliceras med 4,5. Över den gränsen amorterar man med 1 procent, under den gränsen omfattas man inte av det skärpta amorteringskravet”, sa Thedéen.

I slutet av maj var våren i full blom. Bostadspriserna hade ännu inte nått all time high. Byggkranar sträckte sig mot skyn. Riksdagsvalet var över ett år bort.

Gång på gång kritiserades såväl den svenska regeringen som Finansinspektionen för att göra för lite – i dag kraxar olyckskorpar om motsatsen, att de gör för mycket.

Efter år av maktkamper och skenande bostadspriser, växande obalanser och intressekonflikter ringer en fråga mer högljutt än någon annan:

Hur hamnade vi egentligen här?

När Finansinspektionen fick ansvaret för makrotillsyn år 2013 var snittpriset för en bostadsrätt i Stockholms innerstad 64 000 kronor per kvadratmeter. 2017 när Finansinspektionen utredde och föreslog ett skärpt amorteringskrav var samma siffra 92 000 kronor per kvadratmeter. Sedan dess har priserna dalat.
När Finansinspektionen fick ansvaret för makrotillsyn år 2013 var snittpriset för en bostadsrätt i Stockholms innerstad 64 000 kronor per kvadratmeter. 2017 när Finansinspektionen utredde och föreslog ett skärpt amorteringskrav var samma siffra 92 000 kronor per kvadratmeter. Sedan dess har priserna dalat. Foto: Tomas Oneborg
Annons

År 2013: Den öppna maktstriden

Snittpriset för en bostadsrätt i Stockholms innerstad: 64 000 kronor per kvadratmeter. Snittpriset för en medelvilla i Sverige: 2,3 miljoner kronor.

Skandiasalen i riksdagen är kanske mest känd för alla KU-förhör som har ägt rum. Den 10 september 2013 var lokalen bokad av finansutskottet. I slutet av sitt anförande släppte Finansinspektionens dåvarande generaldirektör Martin Andersson sin bomb:

”Svenska hushåll fortsätter att dras med en stor skuldbörda (...) Vi har infört bolånetaket, vi har infört stramare riskvikter, jag tror att vi måste fortsätta att titta på hushållens sida (...) vi tycker inte att det är rimligt att sänka bolånetaket (...) snarare handlar det om att titta på hur ett eventuellt amorteringskrav skulle kunna komplettera bolånetaket”.

Se videon här.

Bollen var nu för första gången satt i rullning. Allt dessutom efter en sårig maktkamp mellan Riksbanken och Finansinspektionen som hade spelats ut inför öppen ridå. Centralbankschefen Stefan Ingves argumenterade högljutt för att Riksbanken skulle få ansvaret att reglera ekonomin på makronivå.

Annons

Finansinspektionen, som gick på tvären, satt med en joker i leken. Krav gentemot hushållen var en sak, men det fanns också krav direkt riktade mot bankerna. När allt ställdes på sin spets handlade det i slutändan om just detta – vem ska ansvara för banktillsynen? Ville Riksbanken verkligen löpa linan ut och sluka Finansinspektionen?

I slutet av augusti meddelade dåvarande finansmarknadsminister Peter Norman politikernas beslut: Finansinspektionen fick ansvaret.

Trots det skulle det dröja nära tre år innan det första amorteringskravet blev verklighet. Och drygt fem år innan det skärptes en andra gång, nu i veckan.

Anders Borg talar i Almedalen. Nu lovar finansministern ett amorteringskrav, om han får behålla jobbet efter valet.
Anders Borg talar i Almedalen. Nu lovar finansministern ett amorteringskrav, om han får behålla jobbet efter valet. Foto: Henrik Montgomery

2014: Anders Borgs testballong

Snittpriset för en bostadsrätt i Stockholms innerstad: 71 000 kronor per kvadratmeter. Snittpriset för en medelvilla i Sverige: 2,4 miljoner kronor.

Annons

”Blir jag kvar som finansminister blir det definitivt så.” Orden är dåvarande finansminister Anders Borgs (M), löftet gäller ett amorteringskrav.

Ett år efter Martin Anderssons förslag och efter att först ha gett amorteringskravet ett ganska frostigt mottagande, i alla fall utåt sett, hade Borg svängt. Väl i Almedalen hade finansministerns testballonger vuxit till ett löfte.

Stefan Ingves möter pressen efter att ha blivit nedröstad i direktionen. Resan mot negativ styrränta skulle snart ta fart.
Stefan Ingves möter pressen efter att ha blivit nedröstad i direktionen. Resan mot negativ styrränta skulle snart ta fart. Foto: Pontus Lundahl

I Stockholm möttes utspelet av lovord på Riksbanken. Men riksbankschef Stefan Ingves hade annat fokus. Vid räntemötet i juli blev han nedröstad och reporäntan kapades med 50 punkter till 0,25 procent.

På Brunkebergstorg gick det inte längre att blunda för den låga inflationen. Samtidigt accelererade bostadspriserna.

Anders Borg blev bortröstad i valet den 14 september. Frågan om ett amorteringskrav kom istället att landa på den nya duon, finansminister Magdalena Andersson (S) och finansmarknadsminister Per Bolund (MP).

Annons

Inne hos Finansinspektionen räknades det febrilt på kravets konsekvenser.

Passa-på-läge på bostadsmarknaden gav priserna ännu mer fart uppåt.
Passa-på-läge på bostadsmarknaden gav priserna ännu mer fart uppåt. Foto: Tomas Oneborg

2015: Glödhet bostadsmarknad med få vinnare

Snittpriset för en bostadsrätt i Stockholms innerstad: 84 000 kronor per kvadratmeter. Snittpriset för en medelvilla i Sverige: 2,7 miljoner kronor.

Det finns ett ord som återkommer när alla turer med amorteringskraven kommer på tal: prestige.

Ingen beslutsfattare vill tappa ansiktet, inte gärna erkänna fel. Men 2015 kom att bli ett år som många nog gärna skulle vilja glömma.

Bostadsmarknaden var glödhet. Det var ”passa på-läge”. Många ville köpa innan amorteringskravet förväntades träda i kraft.

Men Finansinspektionens första amorteringskrav blev en fullständig flopp. Bara en dryg månad efter att det hade presenterats tvingades FI dra tillbaka kravet sedan kammarrätten i Jönköping ifrågasatt det juridiska mandatet. Då hade generaldirektören Martin Andersson också lämnat sin post.

Annons

FI stod plötsligt utan amorteringskrav och utan ledare. Politikerna tvingades ta tag i surdegen själva.

Samtidigt hade Riksbanken gett sig ut på ny mark och sänkt reporäntan under noll. Riksbankschefernas oro för låga räntors baksida hade däremot inte bedarrat. Stefan Ingves intog rollen som den som varnade högst och stimulerade mest.

Per Bolund presenterar Finansinspektionens nye generaldirektör Erik Thedéen.
Per Bolund presenterar Finansinspektionens nye generaldirektör Erik Thedéen. Foto: Lars Pehrson

När året närmade sig sitt slut utsågs förre moderata statssekreteraren Erik Thedéen till ny chef på Finansinspektionen. Han arbetade raskt.

Snart stod det klart att bostadens värde inte längre stod i fokus utan hushållens inkomster. Thedéen lyfte därmed frågan om ett så kallat skuldkvotstak. Inspirationen kom från Storbritannien och Irland.

Thedéen visste att han inte hade mandat att införa taket. Men signaleffekten gentemot bankerna var viktig: FI rör sig åt det här hållet. Var god följ.

Annons
I Almedalen debatterades bostadspolitiken och de havererade samtalen. Nyheterna var få. Desto mer arbetade Finansinspektionen.
I Almedalen debatterades bostadspolitiken och de havererade samtalen. Nyheterna var få. Desto mer arbetade Finansinspektionen. Foto: Yvonne Åsell

2016: Nya hemliga planer

Snittpriset för en bostadsrätt i Stockholms innerstad: 89 000 kronor per kvadratmeter. Snittpriset för en medelvilla i Sverige: 2,8 miljoner kronor.

När högsommaren äntligen nådde Sverige infördes till slut amorteringskravet, knappt tre år efter Martin Anderssons utspel i Skandiasalen.

Samma år brakade också de politiska bostadssamtalen samman. I Almedalen skyllde alla på alla. Trots fortsatt stigande bostadspriser och växande skulder skulle politikerna inte komma att enas.

Finansinspektionen låg däremot inte på latsidan. Utåt fortsatte myndigheten att tala om ett skuldkvotstak. Men inne på Brunnsgatan hade man börjat fila på en annan modell. Genom att skärpa amorteringskravet ytterligare och koppla det till hushållens löner kunde man slå två flugor i en smäll.

Annons

Dels skulle den nya åtgärden vara mer av en broms än ett tak och därmed mildare, dels skulle den vara möjlig att genomföra under befintlig lagstiftning. ”Om man bara har en hammare får man använda den också till en skruv,” resonerades det.

I slutet av året ska Riksbanken, Riksgälden och finansdepartementet ha informerats om planerna. I protokollet från det finansiella stabilitetsrådets möte i december fanns ledtrådar för den som kunde tolka dem.

På sidan fem står: ”Finansinspektionen har genomfört amorteringskravet och nu analyseras ett skuldkvotstak. Taket bör utformas för att bromsa fortsatta kraftiga uppgångar snarare än att begränsa utlåningen i dagsläget”.

En nyckelperson på Finansinspektionen är chefsekonom Henrik Braconier. Det är Braconier som lett arbetet med analysen, räknat och skissat, för att sedan tillsammans med Erik Thedéen presentera förslagen.
En nyckelperson på Finansinspektionen är chefsekonom Henrik Braconier. Det är Braconier som lett arbetet med analysen, räknat och skissat, för att sedan tillsammans med Erik Thedéen presentera förslagen. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

2017: ”Take it or leave it”

Snittpriset för en bostadsrätt i Stockholms innerstad: 92 000 kronor per kvadratmeter. Snittpriset för en medelvilla i Sverige: 3,1 miljoner kronor.

Annons

Det svenska systemet för makrotillsyn bygger på en tvåstegsmodell. Finansinspektionen utreder och föreslår, sedan säger regeringen ja eller nej. Det är ”take it or leave it”.

Det första amorteringskravet hade politiskt stöd från början. Ett rent skuldkvotstak hade det inte. Centerpartiet, Liberalerna och Vänsterpartiet sa öppet nej. De andra var mer tvekande.

”Ett alltför långtgående ingrepp i hushållens ekonomi”, argumenterade Emil Källström (C).

Om politikerna vacklade i sitt stöd var trycket från Riksbanken och Riksgälden desto starkare på Finansinspektionen.

Finansinspektionen kunde också börja analysera effekterna av det första amorteringskravet. Resultatet gav dem råg i ryggen att agera vidare. En arbetsgrupp på inspektionen sattes att utforma förslaget. De arbetade hårt.

I slutet av maj kom beskedet: Amorteringskravet skulle skärpas.

Bostadsminister Peter Eriksson (MP) var länge öppet kritisk till det skärpta amorteringskravet. Men regeringen fattar kollektiva beslut. Eriksson rättade in sig i ledet.
Bostadsminister Peter Eriksson (MP) var länge öppet kritisk till det skärpta amorteringskravet. Men regeringen fattar kollektiva beslut. Eriksson rättade in sig i ledet. Foto: Claudio Bresciani
Annons

Alla var inte imponerade.

Bostadsminister Peter Eriksson (MP) varnade för att alltför kraftiga förändringar kan skapa fler problem än de är tänkta att lösa. Han hänvisade till andra länder där politiska beslut om bostadsmarknaden hade riskerat trigga fram lågkonjunktur och stagnation.

Därmed klev han öppet in på finansmarknadsminister Per Bolunds (MP) område, dessutom med kritik. Allt i ett läge där prisnivån i Stockholms innerstad under sommaren skulle komma att toppa med 94 000 kronor per kvadratmeter.

Peter Eriksson stod på sig, länge, med åsikten om att regeringen inte enbart kan ta hänsyn till vad Riksbanken och Finansinspektionen vill.

Under hösten hade också byggbranschen, bostadsbolagen och fackförbundet Byggnads vaknat. Länge trodde man att regeringen skulle stoppa förslaget. Att införa ett krav mot hushållen under ett valår verkade otänkbart.

För Socialdemokraterna hade bostadsbyggandet varit en prioriterad fråga. Nu var det bråttom. Dokument togs fram. Möten bokades med nyckelpersoner på Finansdepartementet. Genom att visa att byggandet redan hade stannat av hoppades man hinna mota Olle i grind. De hade fel.

Annons
Per Bolund håller ensam presskonferens och berättar att regeringen gett sitt medgivande till att skärpa amorteringskravet.
Per Bolund håller ensam presskonferens och berättar att regeringen gett sitt medgivande till att skärpa amorteringskravet. Foto: Hossein Salmanzadeh

Den 30 november beslutade regeringen kollektivt om det skärpta amorteringskravet. Uppgifter säger att valen var få – det fanns ingen plan B och man vill inte desavouera Finansinspektionen första gången som det nya systemet testades i skarpt läge.

Finansmarknadsminister Per Bolund mötte ensam det samlade pressuppbådet i Bella Venetia i Rosenbad. Presentationen var kort. Ingen egen analys presenterades. Inga offentliga dokument visades, eller har visats, upp.

I intervjuer med SvD har Per Bolund hänvisat till arbetsmaterial och sagt att ”det fanns inga starka skäl att säga nej” och att han inte minns ”några starka varningssignaler om att det här skulle få någon effekt på bostadsbyggandet”.

Inte ens när Liberalernas Mats Persson kallade Per Bolund till ett extra möte med riksdagens finansutskott, bakom stängda dörrar, ska någon analys ha lagts fram.

Annons

Det politiska spelet är en sak. Men regeringens val att inte visa upp en analys har kritiserats också av Riksrevisionen. Den granskande myndighetens råd går inte att misstolka:

”Regeringen bör komplettera FI:s analyser med makroekonomiska och fördelningspolitiska analyser.”

Per Bolund lovade till slut bot och bättring – nästa gång.

Kritikerna varnar för istid, Finansinspektionen vill förtöja för storm. Den första mars infördes det skärpta amorteringskravet.
Kritikerna varnar för istid, Finansinspektionen vill förtöja för storm. Den första mars infördes det skärpta amorteringskravet. Foto: Lars Pehrson

2018: Valfeber och verkligheten

Snittpriset i Stockholms innerstad januari 2018: 85 000 kronor per kvadratmeter. Snittpriset för en medelvilla i Sverige: 3,05 miljoner kronor.

När Anders Borg stod i Almedalen 2014 kunde han tala om något som han ville införa. När Per Bolund och Magdalena Andersson reser till Gotland i sommar kommer de att ställas till svars för något som de facto har införts.

Annons

Många har förvånats över att regeringen faktiskt valde att säga ja till det skärpta amorteringskravet. Särskilt när man har gjort bostadsbyggandet till en viktig fråga.

Förklaringen sägs finnas i oron för den oheliga treenigheten: bostadspriserna, hushållens skulder och det tätt sammankopplade banksystemet. Så sent som i februari argumenterade Per Bolunds statsekreterare Ulf Holm (MP) på ett seminarium arrangerat av Bankföreningen om vikten av att teckna en försäkring.

Men i publiken skruvade många på sig. Försäkring är en sak. Men tajmingen oroade dem. Liksom effekter på byggandet. Ulf Holm lämnade mötet innan det var slut.

Det slutgiltiga avgörandet ligger hos Finansinspektionen har varit finansminister Magdalena Anderssons besked. I höst går svenska folket till val.
Det slutgiltiga avgörandet ligger hos Finansinspektionen har varit finansminister Magdalena Anderssons besked. I höst går svenska folket till val. Foto: Lars Pehrson

Tidigt försökte också Per Bolund och finansminister Magdalena Andersson att distansera sig från förslaget. Det avgörande beslutet ligger hos Finansinspektionen var beskedet.

Men Finansinspektionen har inte vikt en tum. Tvärtom.

Den första mars blev det skärpta amorteringskravet verklighet.

Drygt fyra år efter att Finansinspektionen fick ansvaret för makrotillsyn är nu också juridiken klarlagd. Erik Thedéen och övriga medarbetare på Brunnsgatan har äntligen en stor verktygslåda att välja bland.

Men idéer på att begränsa andelen bundna lån eller reglera bankernas kvar att leva på kalkyler sägs ligga i byrålådan.

I alla fall för nu.

Samtidigt spår allt fler att det kommer dröja än ett tag innan Riksbanken höjer reporäntan. Valresultatet väntas bli en rysare.

Om det skulle visa sig att Sverige ännu inte är förtöjt för storm återstår frågan vem som kan, vill och förmår slå in nästa kil och dra nästa tamp. Eller vem som står redo med livbåtar om krisen skulle bli verklighet.

Fotnot: Bostadspriserna kommer från Svensk Mäklarstatistik. Samtliga siffror avser genomsnittssiffran för respektive år förutom januari 2018.

När Finansinspektionen fick ansvaret för makrotillsyn år 2013 var snittpriset för en bostadsrätt i Stockholms innerstad 64 000 kronor per kvadratmeter. 2017 när Finansinspektionen utredde och föreslog ett skärpt amorteringskrav var samma siffra 92 000 kronor per kvadratmeter. Sedan dess har priserna dalat.

Foto: Tomas Oneborg

Anders Borg talar i Almedalen. Nu lovar finansministern ett amorteringskrav, om han får behålla jobbet efter valet.

Foto: Henrik Montgomery

Stefan Ingves möter pressen efter att ha blivit nedröstad i direktionen. Resan mot negativ styrränta skulle snart ta fart.

Foto: Pontus Lundahl

Passa-på-läge på bostadsmarknaden gav priserna ännu mer fart uppåt.

Foto: Tomas Oneborg

Per Bolund presenterar Finansinspektionens nye generaldirektör Erik Thedéen.

Foto: Lars Pehrson

I Almedalen debatterades bostadspolitiken och de havererade samtalen. Nyheterna var få. Desto mer arbetade Finansinspektionen.

Foto: Yvonne Åsell

En nyckelperson på Finansinspektionen är chefsekonom Henrik Braconier. Det är Braconier som lett arbetet med analysen, räknat och skissat, för att sedan tillsammans med Erik Thedéen presentera förslagen.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Bostadsminister Peter Eriksson (MP) var länge öppet kritisk till det skärpta amorteringskravet. Men regeringen fattar kollektiva beslut. Eriksson rättade in sig i ledet.

Foto: Claudio Bresciani

Per Bolund håller ensam presskonferens och berättar att regeringen gett sitt medgivande till att skärpa amorteringskravet.

Foto: Hossein Salmanzadeh

Kritikerna varnar för istid, Finansinspektionen vill förtöja för storm. Den första mars infördes det skärpta amorteringskravet.

Foto: Lars Pehrson

Det slutgiltiga avgörandet ligger hos Finansinspektionen har varit finansminister Magdalena Anderssons besked. I höst går svenska folket till val.

Foto: Lars Pehrson