Annons

Personalbrist hotar jättesatsning på järnväg

420 miljarder kronor på ny järnväg, nya tunnelbanor och nya banor för höghastighetståg. Flera gigantiska spårsatsningar är på gång – nästan samtidigt. Nu kommer varningarna för att projekten kan försenas eftersom det är brist på byggfolk med rätt kompetens.

Under strecket
Publicerad

Järnvägsarbetet är hårt specialiserat. Det blir svårt att hitta alla som behövs när Sverige samtidigt ska bygga både ny järnväg och tunnelbana. Bilden är från arbetet med Getingmidjan i somras.

Foto: Bezav MahmodBild 1 av 2

Så här är det tänkt att se ut på plattformen vid den nya tunnelbanestationen Arenastaden. Bilden är skapad i dator.

Foto: &Rundquist/3D HOUSE/Region StockholmBild 2 av 2

Järnvägsarbetet är hårt specialiserat. Det blir svårt att hitta alla som behövs när Sverige samtidigt ska bygga både ny järnväg och tunnelbana. Bilden är från arbetet med Getingmidjan i somras.

Foto: Bezav MahmodBild 1 av 1
Järnvägsarbetet är hårt specialiserat. Det blir svårt att hitta alla som behövs när Sverige samtidigt ska bygga både ny järnväg och tunnelbana. Bilden är från arbetet med Getingmidjan i somras.
Järnvägsarbetet är hårt specialiserat. Det blir svårt att hitta alla som behövs när Sverige samtidigt ska bygga både ny järnväg och tunnelbana. Bilden är från arbetet med Getingmidjan i somras. Foto: Bezav Mahmod

Sverige står inför en kraftig utbyggnad av både järnväg och tunnelbana. Det är en satsning som välkomnas av många, inte minst av dem som drabbas av nedrivna kontaktledningar, signalfel, överfulla t-banevagnar och annat elände.

Men nu kommer varningar för att Sverige inte klarar så många stora byggen på en gång.

– Jag är orolig över om vi har rätt kompetens och resurser för de stora satsningar vi ska göra på järnväg. Vi har brist på järnvägsingenjörer, tekniker och många andra, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth (S).

Han har själv varit med och beslutat om att de kommande tolv åren satsa 100 miljarder kronor mer än tidigare på väg och järnväg i Sverige.

Framför allt är det järnvägen som hamnat i fokus. Där ska investeringarna öka med drygt 30 procent jämfört med tidigare.

Annons
Annons

Det är Trafikverket som har ansvaret för alla statliga väg- och järnvägsbyggen. Där räknar man nu med att bara de beslutade projekten kräver så mycket jobb att det motsvarar att 235 000 personer arbetar heltid i ett år.

Till det kommer att Tomas Eneroth vill få fart på förhandlingarna om hur en ny järnväg för höghastighetståg ska finansieras. Det är ett jätteprojekt som skulle kräva stora insatser från byggindustrin.

Dessutom är utbyggnaden av tunnelbanan i Stockholm igång. Där vill ledningen för Region Stockholm dessutom skynda på så att jobbet med den nya tunnelbanan mellan Älvsjö och Fridhemsplan börjar redan 2019, tre år tidigare än planerat.

– Vi ska också se om vi kan bygga ytterligare tunnelbana, söderut, västerut och norrut, säger trafikregionrådet Kristoffer Tamsons (M) och pratar om att han vill dra nytta av den organisation som nu skapats för att bygga ny tunnelbana.

Det är med andra ord rena byggruschen som väntar. Och det i ett läge när Sveriges Byggindustrier varnat för att det redan är svårt att klara många byggjobb eftersom det saknas utbildad arbetskraft.

Samma varningar kommer från flera håll.

– Vi har redan i dag en brist på både konsult- och entreprenadsidan. En del kan man lösa genom att ta in internationella företag, men långt ifrån allt, säger Erik Sellgren som i drygt 30 år arbetat med järnvägsfrågor för teknikkonsultbolaget WSP och nu leder ett samarbetsorgan för järnvägsbranschen.

Han påpekar att det finns mängder av specialregler för järnvägen som gör att många vanliga byggföretag inte kan ta jobben där. Det är också alltför få som utbildar sig för att jobba med spårbunden trafik, antingen det handlar om civilingenjörer eller tekniker som arbetar ute på fältet.

Annons
Annons

Så här är det tänkt att se ut på plattformen vid den nya tunnelbanestationen Arenastaden. Bilden är skapad i dator.

Foto: &Rundquist/3D HOUSE/Region StockholmBild 1 av 1

Lika illa verkar det vara inom en annan viktig grupp, de som kör och ofta äger de grävmaskiner, hjullastare och andra gula rullande maskiner som behövs vid nya byggen.

– De har redan fullt med jobb med vägbyggen och andra anläggningsjobb. Då har de ingen anledning att gå in på järnvägssidan där det är så mycket specialkrav, säger Hampe Mobärg, vd för branschorganisationen Maskinentreprenörerna.

Så här är det tänkt att se ut på plattformen vid den nya tunnelbanestationen Arenastaden. Bilden är skapad i dator.
Så här är det tänkt att se ut på plattformen vid den nya tunnelbanestationen Arenastaden. Bilden är skapad i dator. Foto: &Rundquist/3D HOUSE/Region Stockholm

Det finns heller inga tecken på att det ljusnar. De som jobbar med anläggningsmaskinerna är ofta äldre – och det är svårt att locka unga till jobbet.

– Det är högst tveksamt om vi i branschen har den kapacitet som behövs för alla nya byggen. Vi skulle under lång tid behöva utbilda dubbelt så många som i dag. Just nu räddar vi oss med att det är många 70-åringar som fortsätter att köra, säger Hampe Mobärg.

Nu ser det inte lika tungt ut överallt. Magnus Meyer, vd för WSP i Europa, pratar exempelvis om att det går att minska trycket genom att internationalisera mer. Bolaget lägger till exempel ut en del jobb på andra länder i WSP-koncernen.

– Självklart blir det en utmaning med alla stora projekt. Men vi kommer att klara det. Det går också att driva de stora infrastrukturprojekten mer effektivt, säger Magnus Meyer.

Ungefär likadant låter det hos NCC, ett av de stora företag som står bakom många infrastrukturbyggen och som gärna vill vara med och bygga ny järnväg i Sverige.

– Det blir mer och mer europeisk konkurrens på anläggningsmarknaden. Då finns det resurser att ta av, säger Kenneth Nilsson, affärsområdeschef för NCC Infrastructure.

Det är en bild som flera ger. Stora byggbolag som spansk Ferrovial har sökt sig ut efter byggkrisen på hemmaplan. De kan ta en del jobben när Sverige ska bygga ut.

Fast även de är beroende av mindre svenska bolag som känner till de lokala förutsättningarna. Och där uppstår lätt flaskhalsar.

Samtidigt ska det poängteras att det är osäkert hur mycket av byggplanerna som verkligen blir av. Det gäller i synnerhet höghastighetsbanorna, där Kristoffer Tamsons (M) ifrågasätter hela upplägget.

– Om man bygger höghastighetsbanor utan att först rusta upp den nuvarande järnvägen, då knäcker man den svenska infrastrukturen och allt förtroende för den, säger han.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons