Annons

Malin Ekman:Pillren är som gjorda för att tjäna pengar

Johnson & Johnsons högkvarter i New Brunswick, New Jersey.
Johnson & Johnsons högkvarter i New Brunswick, New Jersey. Foto: Mel Evans/AP

Jakten på vinster var en orsak till USA:s värsta hälsokris i modern tid – nu finns ekonomiska incitament för att lösa opioidkrisen.

Publicerad

NEW YORK. Pillrets egenskaper är som riggade för att tjäna pengar. Patienten vänjs snabbt vid substansen - men inte vid dosen. För att effekten ska bestå måste intaget ökas. Beroendet är svårt att värja.

Riskabelt för patienten men lukrativt för tillverkaren.

I USA har medellivslängden sjunkit tre år i rad till följd av opioidkrisen. Dagens motsvarighet till Hiv-epidemin på 80-talet sett till sin omfattning. Varje dag dör 130 personer i överdoser.

Annons

Treåriga Chase, i reportaget intill, föddes som narkoman. Hans öde visar hur missbruk överförs från generation till generation inte bara socialt utan biologiskt. Kemiskt.

Chases historia är sorglig men inte unik. I USA föds fem bebisar av hundra med abstinens. I de värst drabbade områdena är siffran den dubbla: var tionde barn. Epidemin är klassöverskridande men slår hårdast mot fattiga.

Krisen kan spåras till 1990-talets oheliga allians mellan läkemedelsbolag och läkare. Bolag hävdade att patienterna inte skulle bli beroende och läkarna ordinerade opioider, i form av smärtlindrande tabletter, i tilltagande takt.

På 1980-talet var många läkare skeptiska till att skriva ut morfin. Ett decennium senare skrev de ut smärtstillande piller många gånger starkare. Vissa av godtrogenhet, andra opportunism. Det har tjänats pengar i alla led: från tillverkaren till säljaren till läkaren. Och därefter behandlingshemmen som, ofta utan framgång, försöker lyfta patienten ur beroendet.

En läkare jag talar med berättar att det ofta bara tar veckor från att patienten tar det första pillret till att hen blir beroende. Han säger att kåren varit naiv, att det tog tid att inse hur potenta de nya preparaten var.

Det finns ett samband men ingen rak linje mellan läkemedelsbolagens sliriga metoder och den pågående krisen.

Många inleder sin relation till opioider med ett läkarrecept. Sedan överträffar begäret den förskrivna dosen och patienten hittar egna sätt att öka intaget eller konsumera drogen. Snorta, injicera, röka, inhalera.

Enligt National Institute on Drug Abuse missbrukar uppemot 30 procent av patienterna sina utskriva opioider. Men inkörsporten är inte alltid en läkarordination. Vissa konfronteras med pillren på fest, andra köper dem på svarta marknaden. Piratkopieringen är massiv och cynisk: preparaten späds ut med billiga och livsfarliga syntetiska substanser.

Det är lättare att komma åt publika bolag än ljusskygga langare. Även om de förra länge klarade sig med hjälp av kontakter, jurister och lobbyister.

Nu står flera läkemedelsbolag inför rätta i delstaten Oklahoma och fler delstater står på tur. Johnson & Johnson har överklagat ett domslut om böter på 572 miljoner dollar, medan Teva och Purdue Pharma föredragit miljardförlikningar med delstaten.

Störst rubriker har nog opioidspecialisten Purdue Pharma skapat. Dynastin bakom företaget, The Sacklers, klättrade till 19 plats på tidningen Forbes lista över USA:s rikaste familjer. Men ambitionerna som byggde familjen Sacklers imperium lägger nu krokben för det.

Parallellt med stämningarna mot bolaget avvisar museer som Guggenheim och Metropolitan framtida donationer från familjen, känd för sitt frikostiga konstmecenatvärv, efter tryck från allmänhet och aktivister. Det belyser omfattningen av människors ilska men också tidsandan. Sofistikerad filantropi kompenserar inte för skrupelfria affärer.

Sacklerfamiljens eftermäle kommer inte att associeras med flotta museiflyglar och graverade mässingsskyltar utan den giriga industri som gjorde rikedomen möjlig.

Internet är tapetserat av rubriker om släktens fall. Men opioidkrisen intresserar inte bara medier. Den engagerar även ekonomer.

Opioidepidemin påfrestar välfärden. Ett problem är tillgång till arbetskraft. Missbruk berövar människor arbetsförmågan. I ekonomiska termer talar man om produktivitetsbortfall. Därtill kommer kostnader för bland annat sjukvård.

The Centers for Disease Control and Prevention uppskattar ”den ekonomiska bördan” av opioidmissbruket till 78,5 miljarder dollar per år. Då är kostnaderna förknippade med de illegala opioiderna inte inräknade.

Lika mycket som ekonomiska incitament ledde landet in i krisen, finns alltså ekonomiska incitament att lösa den.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons