Efter reklamen visas:
del 1 topp.mp4

Så blev utmanaren en av Sveriges mäktigaste

Stycka och bråka, sälja till Kina och driva igenom aktieutdelning mitt i pandemin. När andra storägare sitter stilla förändrar Christer Gardell samhället i grunden. SvD granskar en av Sveriges just nu mäktigaste affärsmän.

Uppdaterad
Publicerad

Greppet om kaffemuggen hårdnar. Allan Jansson är ordförande för IF Metall på ABB Power Grids i Ludvika. Han har just slagit sig ner vid fikabordet på fackklubbens kontor.

Det är en måndag i slutet av maj. Två månader har gått sedan beslutet att dela ut nästan 18 miljarder till aktieägarna på årsstämman i ABB.

Vreden har inte runnit av honom.

– Klart vi blev förbannade. Att dela ut så mycket pengar till ägarna slår helt fel, så här i coronatider. Alla måste hjälpas åt nu, säger han.

Som klubbordförande skrev Allan Jansson under den protestlista som skickades ut dagen efter bolagsstämman i Zürich i Schweiz.

Metallfacket kallade det hela för orimligt och provocerande. Kravet: dra tillbaka utdelningen.

”Det är inte bara fråga om ekonomisk risk utan även en risk att dra ner företagets varumärke i smutsen”, skrev facket.

Även Håkan Anestedt, vice ordförande i fackklubben, skrev under protesten:

– Christer Gardell är inte intresserad av oss. Han är intresserad av pengarna.

Håkan Anestedt och Allan Jansson på ABB Power Grids riktar hård kritik mot styrelsens beslut att klubba igenom utdelningen.
Håkan Anestedt och Allan Jansson på ABB Power Grids riktar hård kritik mot styrelsens beslut att klubba igenom utdelningen. Foto: Emma-Sofia Olsson

Men Christer Gardell försvarar miljardutdelningen.

”Detta var ett beslut som ledning och styrelse rekommenderade mot bakgrund av att bolaget var ett av Europas finansiellt starkaste bolag,” skriver han i ett mejlsvar till SvD.

Utdelningen klubbades av ABB:s styrelse, där både Gardells fond Cevian Capital och koncernens mest tongivande ägare, Wallenbergfamiljen, finns med. Men för Allan Jansson, Håkan Anestedt och deras medlemmar är det tydligt vems vilja som förverkligades.

Annons

Ända sedan Gardells Cevian blev storägare i ABB, i juni 2015, har de märkt av förändringarna.

Och den största av dem alla äger rum i sommar. Den 1 juli delas hela ABB i två delar.

Affärsområdet Power Grids, som är världsledande inom kraftöverföring, är då inte längre en del av ABB utan av japanska Hitachi. I stället för ett huvudkontor i Europa får de nya ägare i Tokyo, på andra sidan jordklotet.

Delningen är ett beslut som stöds av Wallenberg. Men så har det inte alltid varit. Så sent som 2017 meddelade Jacob Wallenberg att en styckning inte var aktuell. Då fanns det en uppenbar oenighet mellan maktblocken Gardell och Wallenberg.

Jacob Wallenberg var länge emot en delning av ABB Power Grids. 2018 kom vändningen.
Jacob Wallenberg var länge emot en delning av ABB Power Grids. 2018 kom vändningen. Foto: Simon Rehnström

Christer Gardell vann den striden. Han har envist drivit frågan att knoppa av Power Grids sedan han gjorde entré i bolaget.

Annons

Hela delningsprocessen är något som har väckt ont blod i fabrikerna i Ludvika. Beslutet om miljardutdelningen blev som att strö salt i ett öppet sår.

Vem är mannen som de anställda i Ludvika är så arga på? Vem är han som kan förändra tillvaron för nästan 3000 anställda och en hel ort?

För att hitta svaren på de frågorna måste vi ta oss till en adress på Sveavägen i centrala Stockholm och en skolbyggnad där allt började på allvar.

 

Efter reklamen visas:
Inbrytning.mp4

Inbrytning i Wallenbergland

Pressmeddelandet från Handelshögskolan i Stockholm kom den 24 februari i år, fredagen innan stockholmarna drog till Alperna för ett numera historiskt sportlov. 

Nyheten gällde inrättandet av en professur. Ämnet var finansiell ekonomi och det hela finansierades med en donation på 50 miljoner från Christer Gardells fondbolag Cevian Capital.

Donationen är fylld av symbolvärde. Att Cevian kunde lägga upp 50 miljoner kronor för en professorsstol var i sig en maktdemonstration. 

Men det var också en inbrytning på ett nytt territorium. 

Handels är Wallenbergland. Familjen är skolans beskyddare och största finansiär. Inte minst gäller det finansinstitutionen. Sedan 1993 finns Peter Wallenbergs professur i finansiell ekonomi. Jacob Wallenberg, familjens nuvarande överhuvud, är ordförande i föreningen som sköter skolans pengar.

Annons

För många är Wallenberg det självklara svaret på frågan om vem som är mäktigast i svenskt näringsliv?

Totalt kontrollerar Wallenbergarna i runda tal 400 miljarder kronor via Investor och familjens andra förvaltningsbolag och är med och styr över företag med hundratusentals anställda.

Men Wallenbergs företagsmakt är statisk. De rör sällan sina innehav. Det uttalade målet är långsiktighet.

Wallenbergarna är inte olika näringslivets andra sextontaggare. Industrimannen Fredrik Lundberg rör sig i snigelfart. Stefan Persson sköter i praktiken bara sitt H&M. Kampradfamiljen är koncentrerad på sitt Ikea.

Christer Gardell och hans fond Cevian är ett annat sorts djur. Han förvaltar andra människors pengar, över 130 miljarder kronor. Ett gigantiskt belopp som placerar honom i toppskiktet av det svenska näringslivet. Och det är pengar som är allt annat än statiska.

Christer Gardell beskriver Cevian Capital som något närmast unikt: ”Vi är en särart som inte har någon motsvarighet på den svenska marknaden”.

Han har lyckats flytta på pjäser – vd:ar har fått gå.

Annons

I rask takt går Gardell och hans folk in i företag, bygger om dem och ändrar vardagen för tiotusentals anställda.

Sett ur det perspektivet är Christer Gardell kanske den i svenskt näringsliv som har utövat mest makt de senaste åren.

Sarah McPhee är tidigare vd för pensionsjätten SPP och nu bland annat ordförande i statliga Fjärde AP-fonden. Hon känner Christer Gardell sedan länge, och inte bara från kapitalmarknaden. Hon och Gardell gick på Handelshögskolan samtidigt på 1980–talet.

–  Han är inte rädd för att utnyttja sin ägarposition. Det har gjort honom inflytelserik. Och han har ju lyckats flytta på pjäser – vd:ar har fått gå. Men det leder också till att han hamnar i konflikt emellanåt, säger hon.

Sarah McPhee, ordförande i statliga Fjärde AP-fonden, känner Christer Gardell från tiden på Handelshögskolan.
Sarah McPhee, ordförande i statliga Fjärde AP-fonden, känner Christer Gardell från tiden på Handelshögskolan. Foto: Malin Hoelstad

Att stycka ABB och trotsa ledande politiker när det gäller stora aktieutdelningar mitt under pågående coronakris är två händelser i närtid som har skapat rubriker. Det finns fler exempel.

Annons

Gardell flyttade 2018 en inte oväsentlig del av makten i Sveriges största företag, AB Volvo, till Kina genom att sälja sin aktiepost i lastvagnstillverkaren till kinesiska Geely.

Han har drivit på för att stycka ett av Tysklands största och mest klassiska företag, ståljätten Thyssenkrupp med 160 000 anställda, och har skapat rubriker i tyska affärstidningar.

De senaste åren har han höjt insatserna. Cevian är i dag storägare i både Ericsson och Nordea. Storbanken väntas gå igenom ett stålbad de närmaste åren. Gardell har varit tydlig med att han är missnöjd med bankens, enligt honom, för lågt ställda mål.

I Ericsson har han ställt krav på att öka utdelningen till aktieägarna genom ett återköpsprogram under 2020, om inte börsvärdet förbättras radikalt.

Det här är bara några aktuella företag där Gardell och hans kollegor skriver om den ekonomiska samtidshistorien.

 

Efter reklamen visas:
80-tal.mp4

80-talets guldgossar

Handelshögskolan är avgörande i berättelsen om Christer Gardell. Det var här han och tvillingbrodern Rickard gick i början av 80-talet. De var uppväxta i en lägenhet i Alphyddan i Nacka, långt från fashionabla villor i Saltsjöbaden, där Gardell är bosatt i dag. Tvillingarna hade tävlat om allt ända sedan födseln. Mamma jobbade som försäljare i en herrekiperingsaffär och pappa var fackligt aktiv bokbindare på Esselte.

Annons

Sarah McPhee minns en ung plugghäst och en flitig pojke.

– Då kunde jag inte drömma om att han skulle bli någon form av ”corporate raider.”

Efter reklamen visas:
Sarah McPhee

Efter Handelsexamen följde ett decennium där Gardell var framgångsrik managementkonsult i Stockholm och senare som anställd på ett riskkapitalbolag.

Det avgörande steget för att bli den makthavare han är i dag togs 1996. Då rekryterades han som vd till investmentbolaget Custos av duon Mats Qviberg och Sven Hagströmer. Det var då han började bli den ”corporate raider” – företagspirat – som Sarah McPhee talar om.

En annan, mindre tillspetsad term, är ”aktivist”. Strategin då som nu är egentligen densamma. Att köpa aktier i vad man anser är underpresterande bolag, slåss för en plats i styrelsen och driva krav på bättre lönsamhet, renodling och aktieutdelningar.

”Företagspirater” och ägaraktivister var en relativt ny typ av företeelse i ekonomin som dök upp på allvar i skarven mellan 1970- och 80-talet.

Finansmännen Sven Hagströmer och Mats Qviberg 2009.
Finansmännen Sven Hagströmer och Mats Qviberg 2009. Foto: Yvonne Åsell
Annons

I Sverige blev dåtidens kända finansmän som Anders Wall och Erik Penser storägare i flera klassiska företag och utmanade jättar som Marcus Wallenberg.

I Mats Qvibergs bok, ”Boken om Q”, från 2015 summerar han sin syn på 80-talets börsutmanare:

”...det är nödvändigt att det finns asgamar och hyenor på savannen. Annars skulle alla kadaver ligga kvar. Så de fräcka guldgossarna på 1980-talet behövdes för att Sverige skulle fortsätta utvecklas.”

Han ställde bra frågor, men på ett otrevligt sätt.

På Custos satte Christer Gardell full fart och började utmana de stora industrigrupperna. Gardell lade inte fingrarna emellan i de bolag där man gick in. Det var inte alltid populärt.

”Han var stökig och besvärlig”, sa den tidigare styrelsekollegan och nu framlidne Jacob Palmstierna i boken ”Svenska miljardärer” från 2014 av SvD-journalisten Birgitta Forsberg.

”Han ställde bra frågor, men på ett otrevligt sätt. Den kompisatmosfär som finns i en styrelse slog han sönder,” ansåg Jacob Palmstierna.

Flera källor vittnar om att Christer Gardell har blivit mer diplomatisk med åren. Men en egenskap är intakt: tävlingsinstinkten. Att vinna är en del av hans DNA, det återkommer ständigt i berättelserna om honom. Christer Gardell hatar motgångar. Allt ska erövras och allt är en tävling. Det oavsett om det handlar om en miljardaffär, ett skatteupplägg eller en tennismatch.

Annons

På Custos lärde sig Gardell snabbt hantverket. Han blev framgångsrik. Men också frustrerad. Han ville göra större affärer.

Lösningen blev att starta eget. Tillsammans med sin kollega från riskkapitalbolaget, Lars Förberg, drog de 2002 i gång ett fondbolag.

Men i stället för att utmana börsjättarna med egna pengar, som Sven Hagströmer och Mats Qviberg gjort, använde de sig av en metod från riskkapitalbolagen. De samlade in miljarder från svenska och utländska investerare och samlade pengarna i en stor fond, som sedan köpte in sig i börsföretagen.

Resultatet blev Cevian Capital.

Fondbolagets huvudkontor ligger på Engelbrektsgatan i Stockholm, granne med Humlegården och ett stenkast från Stureplan. Adressen är exklusiv och porten är låst.

Här, innanför dörrarna, två trappor upp, tas beslut som indirekt påverkar tiotusentals anställda i svenska och europeiska börsjättar. SvD har upprepade gånger försökt få till en intervju med Christer Gardell, fysiskt eller via länk. Men närmare än så här kommer vi inte.

Annons
Cevian Capitals huvudkontor på Engelbrektsgatan i Stockholm.
Cevian Capitals huvudkontor på Engelbrektsgatan i Stockholm. Foto: Dan Eliasson.

”E-mail fungerar utmärkt. Jag vill försäkra mig om att jag svarar korrekt för att undvika missförstånd och feltolkningar”, skriver Christer Gardell i ett mejl som förklaring.

På kontoret i Stockholm jobbar cirka 20 personer, enligt Cevian. Flera av dem är partners sedan många år, men syns nästan aldrig i media. De lyfter miljonlöner och får del av vinstdelningen från fondens avkastning. Samtliga är män. Det finns inga kvinnliga partners på Stockholmskontoret, enligt Cevian.

Tillbaka till utdelningen i ABB. Wallenberg fick cirka 2 miljarder och Cevian ungefär 1 miljard av de nästan 18 miljarder kronor som delades ut.

I Wallenbergarnas fall går pengarna till investmentbolaget Investor som sedan delar ut dem till bland annat Wallenbergstiftelserna. Därifrån går de sedan vidare till olika forskningsprojekt, senast för att bygga upp ett testlabb för coronaviruset.

Var hamnar Christer Gardells och Cevians andel av vinsterna? För att få svar på den frågan behöver vi åka halvvägs runt jordklotet, till en paradisö i Karibien.

Det här är del ett i serien Gardells miljarder. Läs alla delar:

II. Dolda upplägget: Här finns miljardärens pengar

III. Fackets ilska: ”Han har gett girigheten ett ansikte”

IV. Finanstopparnas dom: ”Han kan leverera”

Håkan Anestedt och Allan Jansson på ABB Power Grids riktar hård kritik mot styrelsens beslut att klubba igenom utdelningen.

Foto: Emma-Sofia Olsson

Jacob Wallenberg var länge emot en delning av ABB Power Grids. 2018 kom vändningen.

Foto: Simon Rehnström

Sarah McPhee, ordförande i statliga Fjärde AP-fonden, känner Christer Gardell från tiden på Handelshögskolan.

Foto: Malin Hoelstad

Finansmännen Sven Hagströmer och Mats Qviberg 2009.

Foto: Yvonne Åsell

Cevian Capitals huvudkontor på Engelbrektsgatan i Stockholm.

Foto: Dan Eliasson.