Annons

Pisachef: Sveriges politiker har använt resultaten fel

På tisdag presenteras resultaten från OECD:s stora kunskapsmätning Pisa.
På tisdag presenteras resultaten från OECD:s stora kunskapsmätning Pisa. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Kritik riktas mot hur Sverige har tagit emot resultat från skolkunskapsmätningen Pisa. ”Politiker har använt Pisa som argument för att genomdriva politiska förändringar – trots att våra data inte har gett något stöd för dem”, säger Pisachefen till SvD.

Under strecket
Publicerad

Andreas Schleicher, direktör för OECD:s utbildningsenhet.

Foto: Bertil Enevåg Ericson/TT Bild 1 av 1

På tisdag presenteras resultaten från OECD:s stora kunskapsmätning Pisa. På OECD:s utbildningskontor hoppas man att inte bara rankningen ska få genomslag.

– Vi anstränger oss för att nå ut med allt man kan lära sig av våra data men det är en utmaning, säger Tue Halgreen projektledare på OECD:s Pisa-enhet. 

Idén att inte publicera rankningarna har diskuterats men avfärdats.

– Den kommer upp då och då men alla våra data är ju publika så om inte vi publicerar rankningarna skulle någon annan göra det. Och om vi gör det själva kan vi försöka nå ut med alla förbehåll vi tycker är nödvändiga. 

Han framhåller att rankningen inte är statistiskt säkerställd vilket kan innebära att länders inbördes placering kan ha en felmarginal på flera placeringar. I stället för att prata om den exakta placeringen är det därför, menar Tue Halgreen, bättre att diskutera i termer av låg-, mellan- och högpresterande länder.

Men långt viktigare än var länderna placerar sig i relation till varandra tycker han möjligheterna till jämförelse och lärande mellan olika skolsystem är. 

Annons
Annons

– När man tittar på skolsystemen i de länder som presterar bra i Pisa ser man vissa likheter, som att samhället värderar utbildning högt och att det ses som ett fint yrke att vara lärare, säger Tue Halgreen.

Vad som mäts i Pisa beror på vad de deltagande länderna kan komma överens om ska mätas. Pisa-testerna har tidigare mött stor kritik för att de får länder att anpassa sina kursplaner för att förbättra sina resultat. 

– Vi säger inte att matte, läsning och naturvetenskap är det enda viktiga. Varje lands beslutsfattare måste själva fundera över vad de vill åstadkomma med sitt skolsystem. Om man tar bort allt utom det vi mäter har man verkligen missförstått intentionerna med Pisa, säger Miyako Ikeda, chefsanalytiker på OECD:s Pisa-enhet. 

Att inte de humanistiska ämnena undersökts i Pisa beror på att det är svårare för deltagande länder att nå samstämmighet om vad inom dessa ämnen som är värt att mäta och svårare att göra tester som är överförbara mellan olika kulturer. 

Miyako Ikeda utfärdar också en varning för att tro att det är enkelt att anpassa sitt eget utbildningssystem efter vad som är framgångsrikt i andra länder.

– Man kan inte direktöverföra det som fungerar i Singapore till exempelvis USA eftersom det är två så olika kulturer, säger hon.

Men vissa faktorer kan man ändå med säkerhet säga påverkar Pisa-resultaten positivt i alla länder. De är, enligt Miyako Ikeda, att alla har goda möjligheter att gå i skolan och lära; att man bryr sig mindre om antal timmar elever är i skolan och mer om undervisningens kvalitet (länder som har kort tid i skolan presterar generellt bättre än de med fler timmar); att det råder arbetsro i klassrummen och att utbildningen är likvärdig för alla elever eftersom social bakgrund annars får stort genomslag.

Annons
Annons

Andreas Schleicher, direktör för OECD:s utbildningsenhet.

Foto: Bertil Enevåg Ericson/TT Bild 1 av 1
Andreas Schleicher, direktör för OECD:s utbildningsenhet.
Andreas Schleicher, direktör för OECD:s utbildningsenhet. Foto: Bertil Enevåg Ericson/TT

Andreas Schleicher är direktör för OECD:s utbildningsenhet och han säger sig vara förvånad över hur Sverige har tagit emot Pisa-resultat tidigare.

– Politiker har använt resultaten som argument för att genomdriva politiska förändringar trots att våra data inte har gett något stöd för dem, säger han.

Svenska elever är till exempel redan duktiga på fakta men dåliga på att tillämpa dem. Någon faktapluggskola är alltså inte att eftersträva, menar Andreas Schleicher.

Pisa-data pekar enligt honom i stället på fördelarna med en värdebaserad skola med ämnesöverskridande undervisning, träning i samarbetsförmåga, kritiskt tänkande, samhällsengagemang och empati, få läxor och stor hänsyn till elevers motivation och välbefinnande.

Men han är hoppfull för Sveriges del. Utbildning lönar sig väl i Sverige och han gläds åt att vi har blivit mer medvetna om betydelsen av likvärdighet och diskuterar det fria skolvalets effekter.

– Det viktigaste man kan lära sig av Pisa är att det går att göra saker annorlunda genom att inspireras av andra, säger han.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons