Annons

Polen utmanar EU:s rättsapparat

Anna Rogalska Hedlund.
Anna Rogalska Hedlund.

Polen beter sig som en trotsig tonåring och tar upp stora resurser av EU:s rättsapparat.

Under strecket
Publicerad

I veckan fälldes Polen som väntat i EU-domstolen. Det är ett av många mål i EU-domstolen som rör landets omfattande reformer av sitt rättsväsende, och vittnar om en rättsstat som är i dåligt skick.

Saken gällde tvångspensioneringen av närmare 40 procent av domarna i Polens högsta domstol som uppstod när man sänkte pensionsåldern från 70 till 65 år. Polen anförde till sitt försvar att det gick att ansöka om förlängning av sin tjänst.

Problemet var bara att beslut om förlängning fattades av presidenten – efter dennes fria skön. Att systemet därmed öppnade för politiska påtryckningar gentemot domarna, måste vara uppenbart för de flesta.

I sin dom resonerar EU-domstolen att sänkningen av pensionsåldern genomfördes på ett sätt som undergrävde domarnas oavhängighet, opartiskhet och oavsättlighet. Polen hade därför underlåtit att uppfylla sin skyldighet att tillhandahålla ett effektivt domstolsväsende för tillämpningen av EU-rätten.

Men förändringarna av det polska rättsväsendet är än mer långtgående. Bland annat har ett liknande tvångspensioneringssystem introducerats för domarna i de allmänna domstolarna. Även det kommer sannolikt leda till en fällning i EU-domstolen inom kort.

Annons
Annons

Den polska regeringen har också, med ett nytt politiserat förfarande, lyckats tillsätta nya domare till två nyinrättade avdelningar i den polska högsta domstolen. En ny disciplinär ordning mot domare har lett till protester och till att EU-kommissionen, i egenskap av fördragens väktare, väckt talan mot Polen i EU-domstolen även i den frågan. Det återstår att se om Polen även i det fallet ihärdigt kommer hålla fast vid sin ståndpunkt, eller visa sig mer öppna för dialog.

Tidigare dialog har tyvärr varit relativt fruktlös. Den slutade med att kommissionen, för första gången i EU:s historia, kom fram till att det finns en klar risk att ett medlemsland, i det här fallet Polen, allvarligt åsidosätter EU:s värden.

Huruvida medlemsstaternas regeringsrepresentanter i rådet väljer att med fyra femtedelars majoritet slå fast att det föreligger en sådan klar risk, återstår att se. Politiska beslut är långt svårare att förutse än juridiska.

Det vore önskvärt att Polen slutar att bete sig som en trotsig tonåring som dessutom tar upp stora resurser av EU:s rättsapparat.

Möjligheten för enskilda att hävda sina rättigheter inför oavhängiga och opartiska domstolar är grundbulten i en rättsstat. Det är i sig en grundläggande rättighet som skyddas både i EU-stadgan och Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna.

Men som EU-domstolen också konstaterar i sin senaste dom mot Polen så är EU en sammanslutning av stater som fritt och frivilligt har anslutit sig till samt respekterar och förbinder sig att främja gemensamma värden däribland demokrati, rättsstaten och grundläggande rättigheter.

Delar medlemsstaterna inte längre dessa värderingar måste samtliga inblandade vara redo att ta konsekvenserna därav.

ANNA ROGALSKA HEDLUND är jurist specialiserad på konstitutionell rätt och fri- och rättighetsjuridik. anna.rogalska-hedlund@protonmail.com

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons