Annons

Polisen: Mer forskning kring klansamhällen krävs

Illustrationsbild.
Illustrationsbild. Foto: Vilhelm Stokstad/TT

Det är oklart hur utbrett det är med så kallade klansamhällen i Sverige, och det behövs mer forskning på området, enligt både polisen och Försvarshögskolan.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Inofficiella rättegångar, livrädda vittnen och klanledare som medlar i konflikter. Problem uppstår när ”kollektiva strukturer” från andra länder kolliderar med det svenska rättssystemet, enligt en rapport från Försvarshögskolan som nyligen publicerats.

När ett brott begås så är det vanliga att man ringer till polisen. Men i så kallade klansamhällen och klanstrukturer finns i stället en egen intern rättskipning dit vissa individer vänder sig vid konflikter. Däremot sysslar en klanstruktur inte nödvändigtvis med kriminell verksamhet.

I rapporten framgår det inte hur utbredd problematiken med så kallad klankriminalitet är i Sverige – och det finns enligt både polisen och Försvarshögskolan för lite forskning på området.

Henrik Häggström, senior analytiker vid Försvarshögskolan, är redaktör för rapporten.

– Det finns ingen siffra på hur många i Sverige som är en del av ett klansamhälle. Men alla vi som jobbat med frågorna, och polis och socialtjänst som har kontakt med personer i socialt utsatta områden, är överens om att problemen är större än vad vi tidigare trott.

Annons
Annons

Tyskland är ett bra exempel där man talar mycket om klaner.

– Det behövs helt klart tittas närmare på. Vad gäller akademisk forskning så är det jättetunt. Det går inte att säga hur utbrett det är i Sverige i dag. Det är så pass nytt och har inte forskats kring på det sättet, säger Henrik Häggström.

Även skribenten och författaren Per Brinkemo, som skrivit rapportens kapitel om klansamhällen, instämmer i att det behövs mer forskning.

– Forskarvärlden har inte haft frågan i sökarljuset, och okunskapen har varit monumental i Sverige.

I framkant för arbetet mot klankriminalitet går tyska storstaden Essen. SvD har tidigare rapporterat om hur poliser från hela Europa nu vallfärdar för att inspireras av hur man där tacklar klankriminaliteten där.

Bland annat har man infört ”kriminogena zoner” där invånare och lokaler utan brottsmisstanke eller särskild anledning kan kontrolleras, och polisen har dessutom infört en särskild ”antiklanenhet”.

Trots att ingen har en exakt bild av hur det ser ut i Sverige har två polisdelegationer härifrån varit på plats för att ta del av Tysklands erfarenheter.

Enligt svenska polisen är det för tidigt att säga vad Sverige eventuellt skulle kunna dra för lärdomar av besöken – analysen är ännu inte färdig. En av de som besökt tyska Essen är Håkan Wall, chef för beredningsenheten på Nationella operativa avdelningen, Noa.

– Att skaffa internationella erfarenheter är helt nödvändigt. Tyskland är ett bra exempel där man talar mycket om klaner. Finns det inslag av den här typen av kultur i Sverige, och kan vi i så fall lära oss något? Ser vi samma problembild som i Tyskland eller har vi en annan gängkriminalitet som inte verkar som klan utan från utifrån andra berörningspunkter?

Så vad vet man hur det ser ut i Sverige egentligen?

– Det finns exempel på klanstrukturer i polisregion väst, som dessutom har kopplingar till Tyskland, säger Håkan Wall.

– Men helt klart är att vi behöver vi lära oss mer, säger han.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons