Annons

Polisen om t-banerånen: ”Kallar det danstricket”

Övervakningskameror visar hur det går till när t-baneresenärer utsätts för rån och stöld i Stockholms tunnelbana.

Den utstuderade stöldformen betecknas som ”danstricket” av polisens bildanalysgrupp – som söker nyckeldetaljer i bildflödet för att utreda brott.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

En man blir rånad i trappan vid Slussens t-banestation. Förövarna distraherar honom med vad polisen kallar för ”danstricket”.

Foto: PolisenBild 1 av 3

En man bjuds upp till vad som vid första anblicken kan verka vara ett slags dans på Fruängens t-banestation.

Foto: PolisenBild 2 av 3

Emil Lidén, chef för polisens bildanalysgrupp i Stockholm.

Foto: PolisenBild 3 av 3

1 / 7

En man blir rånad i trappan vid Slussens t-banestation. Förövarna distraherar honom med vad polisen kallar för ”danstricket”.
En man blir rånad i trappan vid Slussens t-banestation. Förövarna distraherar honom med vad polisen kallar för ”danstricket”. Foto: Polisen

Polis: ”Kroppskontakt är distraherande”

Mannen som står och väntar på tåget i Fruängen en tidig morgon konfronteras av två unga killar. De ser ut att vara överdrivet tillmötesgående och yviga mot någon man uppenbarligen aldrig tidigare träffat.

Snart närmar de sig även mer fysiskt och ser på övervakningsfilmen ut att vilja inleda någon form av dans. En av dem trär in sitt ena ben mellan ”offrets” ben och vaggar.

– Här uppstår en kroppskontakt som är distraherande och som gör det svårare att känna om någon trevar i ens fickor. Vi kallar det för danstricket, säger Emil Lidén, chef för bildanalysgruppen i Polisregion Stockholm, som dagligen studerar filmsekvenser från övervakningskameror.

En man bjuds upp till vad som vid första anblicken kan verka vara ett slags dans på Fruängens t-banestation.
En man bjuds upp till vad som vid första anblicken kan verka vara ett slags dans på Fruängens t-banestation. Foto: Polisen

I bakgrunden, vid en godisautomat, syns tre andra unga killar. Sedan de två förövarna ”dansat” med den inte ont anande mannen, och blixtsnabbt vittjat hans fickor, lämnas bytet raskt över. Mannen som just blivit av med sin mobiltelefon skakar lätt på huvudet och tycks undra vad han just varit med om – ännu lyckligt ovetande om stölden.

– Vi svenskar är snälla och kan vara naiva, det sitter i bakhuvudet. Vi vill inte vara frånstötande, säger Emil Lidén, som leder åtta medarbetare i polisens bildanalysgrupp.

I det aktuella fallet visade sig förövarna vara 14 år. De kunde identifieras via en övervakningskamera. På grund av deras låga ålder väcktes inte åtal.

Emil Lidén, chef för polisens bildanalysgrupp i Stockholm.
Emil Lidén, chef för polisens bildanalysgrupp i Stockholm. Foto: Polisen
Annons
Annons

Mannen i trappan vid Slussen hinner inte förstå att han blir rånad förrän det är för sent.

Foto: Polisen Bild 1 av 2

Polisen visade autentiska filmer från övervakningskameror vid säkerhetsmässan Skydd 2018.

Foto: Lars Pehrson Bild 2 av 2

2 / 7

Slussen: ”Kamerorna berättar en historia”

Mannen i trappan vid Slussen hinner inte förstå att han blir rånad förrän det är för sent.
Mannen i trappan vid Slussen hinner inte förstå att han blir rånad förrän det är för sent. Foto: Polisen

Nästa rån äger rum en sen kväll i en trappa på Slussens t-banestation. Det är mycket folk i omlopp. Ett par har varit ute lokal och kommer tillfälligt ifrån varandra när mannen blir hindrad ett par trappsteg ner från den övre perrongen.

Taktiken är likartad som vid fallet i Fruängen. En slags improviserad dans inleds med i huvudsak en förövare. Offret verkar både road och förvirrad. Från övervakningskamerans filmupptagning syns hur hans kvinnliga sällskap följer händelsen nerifrån.

I ”slow motion” syns hur mannen blir av med sin mobiltelefon. På väg nerför trapporna upptäcker han sin belägenhet, och vänder med trevande steg uppåt igen.

– Men då är rånarna redan ute på Södermalmstorg, säger Emil Lidén.

Den huvudmisstänkte identifierades, men förundersökningen lades ner då han konstaterades ha lämnat landet.

– Kamerorna berättar en historia. Det är viktigt ur integritetssynpunkt. Glöm inte att kameran också kan fria en misstänkt, säger Emil Lidén.

Polisen visade autentiska filmer från övervakningskameror vid säkerhetsmässan Skydd 2018.
Polisen visade autentiska filmer från övervakningskameror vid säkerhetsmässan Skydd 2018. Foto: Lars Pehrson
Annons
Annons

Stureplan i Stockholm bevakas dygnet runt av övervakningskameror.

Foto: Tomas OneborgBild 1 av 1

3 / 7

Klockrån: Stureplan bevakas dygnet runt

Stureplan i Stockholm bevakas dygnet runt av övervakningskameror.
Stureplan i Stockholm bevakas dygnet runt av övervakningskameror. Foto: Tomas Oneborg

Det som hände på Drottninggatan fredagen den 7 april 2017 förändrade synen på övervakningskameror i samhället, säger Emil Lindén.

– Det var genombrottet. Opinionen svängde och folk fick en mycket större acceptans för kameror. Förövaren (Rakhmat Akilov) kanske aldrig hade gripits om han inte fångats på bild i tunnelbanan. Det hade blivit ett svårt sår att läka, säger Emil Lidén.

Innan terrordådet fanns totalt bara 15 övervakningskameror i Stockholm – utöver de flera tusen kameralinser som sitter i kollektivtrafiken. Nu finns de på ett 60-tal platser på gator och torg. En övervakningskamera kostar 50 000 kronor styck. På Stureplan är kamerorna igång dygnet runt.

– Anledningen var att det begåtts flera rån på Stureplan nattetid där förövarna kommit över dyra klockor, berättar Emil Lidén, som talade och visade film på säkerhetsmässan Skydd 2018 i Älvsjö.

Ytterligare platser som kan bli aktuella för ökad kameraövervakning är bankomater, vägtullar och p-hus. Datainspektionen är tillsynsmyndighet.

Annons
Annons

Skor kan vara en viktig detalj i polisens granskning av bildmaterial.

Foto: Janerik Henriksson / TT Bild 1 av 1

4 / 7

Skor viktiga i utredningsarbetet

Skor kan vara en viktig detalj i polisens granskning av bildmaterial.
Skor kan vara en viktig detalj i polisens granskning av bildmaterial. Foto: Janerik Henriksson / TT

I Tensta centrum knivhuggs en man i ryggen. Han avlider senare av skadorna. På filmen ses hur mannen efter ett bråk jagas av en maskerad person som hastigt utdelar ett hugg mot ryggen.

Allt går väldigt snabbt. Mannen avlider senare av skadorna.

Genom lokala tips och att ”bakspåra” filmupptagningar kan polisen se hur den misstänkte klivit på tunnelbanan i Sundbyberg. Han syns tidigare besöka Hemköp. En inventering avslöjar att speceriaffären saknar en stor kökskniv.

En fotojämförelse görs där mannens virvel i håret samt hans speciella basketskor tilldrar sig utredarnas intresse. En misstänkt anhålls. DNA-fynd överensstämmer och mannen döms senare till rättspsykiatrisk vård.

– Tidigare sågs övervakningskamerorna göra mest nytta i preventivt syfte. Nu skulle jag säga att de till 75 procent är delaktiva i utredningsarbetet. Skor är till exempel är en väldigt bra detalj att studera, säger Emil Lidén.

Annons
Annons

Stora krav ställs på operatörerna vid SL:s trygghetscentral.

Foto: Lars PehrsonBild 1 av 1

5 / 7

Samspel mellan teknik och människa

Stora krav ställs på operatörerna vid SL:s trygghetscentral.
Stora krav ställs på operatörerna vid SL:s trygghetscentral. Foto: Lars Pehrson

Samspelet mellan SL och polisen är den röda tråden i kameraövervakad brottsbekämpning i Stockholm. I varje tunnelbanevagn finns en klisterlapp med nummer till SL:s trygghetscentral.

En operatör tar emot samtalen och bedömer snabbt om väktare ska tillkallas eller polis larmas. Operatören går snabbt igenom bildmaterialet. En god sinnesnärvaro och lokalkännedom krävs för att kunna göra en vederhäftig bedömning under stress. Utbildningen sträcker sig över 12 månader.

Närmare 30 000 samtal från oroliga resenärer inkom 2017, en ökning med 35 procent från året innan.

– Det är ett avancerat samspel mellan teknik och människa. Forskningen har tidigare huvudsakligen fokuserat på kamerornas preventiva effekt och mindre på bildmaterialets betydelse för att upptäcka och utreda brott, säger Markus Lahtinen, säkerhetsforskare på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Annons
Annons

Speciella kameror med utrustning för ansiktsigenkänning är på väg in på marknaden.

Foto: Jan MajlardBild 1 av 1

6 / 7

Ansiktsigenkänning – framtida verktyg

Speciella kameror med utrustning för ansiktsigenkänning är på väg in på marknaden.
Speciella kameror med utrustning för ansiktsigenkänning är på väg in på marknaden. Foto: Jan Majlard

Polisen i Wales arbetar med en ny mjukvara som fokuserar på ansiktsigenkänning. Det berättar Markus Lahtinen:

– Polisen i Storbritannien använder sig även av så kallade ”super recognizers”, människor som har ett speciellt utvecklat sinne för att komma ihåg ansikten och som kan sätta dem i samband med tidigare utredningar, berättar han.

Kameraövervakningen på allmän plats i England går under namnet CCTV (Closed-circuit television). Dess utbredning tog på allvar fart under 1990-talet.

– Bildgranskning utvecklas hela tiden och är på väg att bli en rättslig vetenskap, tillägger Markus Lahtinen, som själv gjort studiebesök i England som är ledande på kameraövervakning i Europa.

Bara i London finns hela 500 000 kameror. Över hela landet täcker övervakningskamerorna ungefär var 15:e människa.

Den första övervakningskamera som sattes upp i ett urbant stadsrum var 1968 i orten Olean, i den amerikanska delstaten New York.

Annons
Annons

Linda Westerlund Snecker (V) är emot en ökning av kameraövervakning.

Foto: Jan MajlardBild 1 av 1

7 / 7

V: ”Strukturer viktigare än kameror”

Linda Westerlund Snecker (V) är emot en ökning av kameraövervakning.
Linda Westerlund Snecker (V) är emot en ökning av kameraövervakning. Foto: Jan Majlard

Morgan Johansson (S), justitie- och inrikesminister i övergångsregeringen, säger till SvD att han helst ser att tillståndsplikten för polisen när det gäller övervakningskameror helt tas bort.

– Lagförslaget är ute på remiss. Jag är ändå nöjd med att vi fått igenom en utökning av ökning av temporära tillstånd från 30 till 90 dagar, säger han.

Linda Westerlund Snecker (V), ledamot i justitieutskottet, vänder sig mot utvecklingen av kameraövervakning:

– I stället borde man fråga sig varför så många återkommer till brott. Samtidigt slits samhället isär i utsatta områden. Strukturella problem ändras inte med kameror och den polisbingo som råder, säger hon.

Johan Pehrson (L), ledamot i justitieutskottet, menar att kameraövervakning är av stor betydelse i utsatta områden:

– Det är ett sätt att komma åt den allvarliga situationen och verkligen göra något för unga människor som riskerar att förstöra sina liv, säger han.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons