Annons

Ny rapport: Mordvapen återanvänds sällan

Sven Granath, kriminolog i polisregion Stockholm.
Sven Granath, kriminolog i polisregion Stockholm. Foto: Anders Wiklund/TT

Fler vapen måste beslagtas om skjutningar ska förhindras, det konstateras i en ny vapenrapport. Analysen av 563 skjutningar i polisregion Stockholm visar att vapnet återanvänds i 40 procent av de enskilda fallen, men sällan vid mord.

Under strecket
Publicerad

Illegal vapenanvändning i polisregion Stockholm, är namnet på den nya strategiska rapport som tagits fram med utgångspunkt i underrättelseenhetens statistik över skjutningar, kombinerat med forensisk data.

En slutsats i rapporten är att vapenbeslagen måste öka. Och att enskilda vapenbeslag inte bara kan förhindra en skjutning, utan flera,

I rapporten har 563 skjutningar som inträffade i polisregion Stockholm under åren 2015-2019 analyserats. Sammantaget beräknas 444 unika vapen ha använts vid skjutningarna under tidsperioden. Av dessa har en andel på 20 procent använts vid minst två skjutningar. Det innebär att vid vid cirka 40 procent av alla skjutningar har ett vapen använts som redan brukats vid en annan skjutning .

Men av totalt 44 identifierade mordvapen har endast fem använts även efter gärningen.

– Vapnet är extra hett, man vill göra sig av med det direkt och dumpar det helt enkelt. Att vi kunnat identifiera så pass många mordvapen beror på att utredningarna också ofta är större, säger Sven Granath, kriminolog och medförfattare till rapporten.

Annons
Annons

Den låga återanvändningen efter mord gäller både automatvapen som pistoler. Cirka en tredjedel av mordvapnen har dock använts vid andra skjutningar innan mordet.

Andelen automatvapnen är totalt sett högre (25 procent) bland mordvapnen än vid skjutningar överlag (13 procent).

– Deras dödliga effekt i jämförelse med pistoler är rimligen förklaringen. Och det har funnits ett tydligare uppsåt, man har inte bara velat skrämmas, säger Sven Granath.

Omvänt har ombyggda startpistoler använts endast vid ett mord. Just dessa vapen är däremot de som återanvänds mest.

– Sådana lågbudgetvapen hamnar lätt hos yngre, mindre likvida och mer oförsiktiga aktörer som bara är glada för att ha kommit över en puffra. Det finns generellt inte samma behov hos användarna att göra sig av med dem, säger Sven Granath.

Han talar om en brottspreventiv ”hävstångseffekt” av beslagen:

– Det är uppenbart att det kan förhindra inte bara en skjutning i framtiden när man ”plockar” ett vapen. Det stämmer överens med tidigare siffror som visade hur större vapenbeslag 2017 och 2018 följdes av att skjutningar i regionen inte längre ökade, säger Sven Granath.

Från 2010 till 2017 ökade skjutningarna skarpt.

– Vi började lite för sent. Narkotikan, som skjutningarna ofta handlar om, är kvar, konstaterar Sven Granath.

Rapporten visar också att semiautomatiska pistoler är vanligast (59 procent) bland de beslagtagna vapnen. Ursprunget är ofta från Balkan. Bland automatvapen dominerar M70 automatkarbiner av modellen Kalasjnikov.

Ombyggda start- och gaspistolerna är nästan uteslutande av det turkiska fabrikatet Zorak. Dessa återanvändes också mest. Ett beslagtaget vapen av den sorten användes minst elva gånger, enligt rapporten.

Vapnen är i genomsnitt 35 år gamla. Hela 60 procent av vapnen uppskattas vara tillverkade före 1989 och bara 25 procent på 2000-talet. Inflödet av illegala vapen är således lågfrekvent.

– Det är samma kriminella nätverk, men olika individer som använder samma vapen. Man bygger upp egna arsenaler av vapen som letar sig ut till yngre aktörer. Förr eller senare kommer de till användning, säger Sven Granath.

2018 höjdes ministraffet för grovt vapenbrott till två års fängelse.

– Det har hjälpt till. Den gripne blir häktad och vi kan använda hemliga tvångsmedel. Det finns mer i verktygslådan, säger Sven Granath.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons