Annons

”Politiker duckar för skadan från plagiering”

Tyvärr utmärker sig Sverige som ett land där immaterialrätten inte respekteras och plagiering av immateriella värden tillåts fortgå. Statens bristande ansvar får negativa effekter för näringslivet och tillväxten, skriver Nima Sanandaji och Henrik Pontén.

Under strecket
Publicerad

Nima Sanandaji och Henrik Pontén.

Foto: Pressbilder Bild 1 av 1

Nima Sanandaji och Henrik Pontén.

Foto: Pressbilder Bild 1 av 1
Nima Sanandaji och Henrik Pontén.
Nima Sanandaji och Henrik Pontén. Foto: Pressbilder

DEBATT | IMMATERIALRÄTT

Sverige är EU:s ledande kunskapsekonomi, sett till andelen av den arbetsföra befolkningen som jobbar i kunskapsintensiva näringar. Tyvärr har landet också en acceptans för kriminella aktörer som plagierar de intellektuella värden, i form av design, copyright och patent, som kunskapsintensiva företag förlitar sig på. Den plagierande industri som berikar kriminella och straffar laglydiga företagare måste kartläggas, och skyddet av immaterialrätt måste anpassas till den teknologiska utvecklingen som underlättar plagiering och illegal delning.

I dagarna lanseras rapporten Immateriellt värdeskapande i Sverige – 2018 års index”. Rapporten kartlägger de företag som är intensivt beroende av immateriella värden – i form av varumärken, patent, upphovsrätt och design. Det visar sig att denna del av näringslivet anställer 1 126 000 personer runtom i landet och bidrar med 920 miljarder kronor till Sveriges årliga BNP. Det rör sig i stor utsträckning om exportorienterade företag med högt värdeskapande per anställd. Dessa företag spelar en betydande roll för sysselsättning och ekonomiskt värde i hela landet.

Annons
Annons

I norra Mellansverige finns strax över 26 procent av de utbetalda lönerna och knappt 25 procent av de anställda i företag med intensiv förlitan på immaterialrätt. Det kan jämföras med 47 procent av lönerna och 37 procent av de anställda i Stockholm, den del av Sverige som har starkast koncentration av immateriell-intensivt näringsliv. Sydsverige, Västsverige och Småland är andra delar av landet där mer än 40 procent av näringslivets lönesumma finns i immateriell-intensiva branscher.

Tyvärr utmärker sig Sverige som ett land där immaterialrätten inte respekteras och plagiering av immateriella värden tillåts fortgå. Trots att regeringar till både höger och vänster i teorin säger sig verka mot immaterialrättsliga intrång så saknas visioner om hur plagierade kommersiell verksamhet ska stoppas. Sverige har blivit ökänd för acceptans av denna kommersiella kriminalitet. Svenska Pirate Bay, världens mest kända varumärke inom illegal fildelning, fortsätter sin verksamhet och har blivit förebild för en rad liknande illegala verksamheter som söker sig till Sverige.

En tidigare studie av Svenskt Näringsliv visar att alla intervjuade börsbolag har utsatts för immaterialrättsintrång samt att 73 procent upplever att immaterialrättsintrång och plagiering har ökat jämfört med fem år tidigare. En stark majoritet på 80 procent bedömer att problemet kommer att bli värre de kommande åren. Lika hög andel bedömer att statens insatser för att motverka immateriell stöld är för svag.

Farhågorna är befogade, den tekniska utvecklingen öppnar upp för många kommande och ännu större problem. Vad händer när vi har ett Pirate Bay för 3D-skrivare och produkter enkelt kan plagieras? Redan i dag finns en illegal global marknad av tillverkare som specialiserar sig på plagiering av olika varor, som designväskor. Illegala kommersiella fildelningstjänster verkar aktivt för att hitta kryphål som de kan utnyttja. Ny teknik är helt enkelt ofta skapad för att kopiera och detta kommer att utnyttjas.

Annons
Annons

Problemet är i dag omfattande. Möbler, väskor, kläder samt till och med läkemedel säljs rutinmässigt av illegala aktörer. Konsumenterna som köper varorna tror att de betalar för den riktiga produkten men får en undermålig kopia i stället. Problemet är i stor utsträckning dold, men det rör sig om så omfattande nivå att det med all rimlighet har inverkan på Sveriges ekonomiska tillväxt och de inbetalda skattepengarna.

En vanlig bild är att de illegala aktörerna är glada amatörer, nätverk av tonåringar som inte gör någon skada. I praktiken rör det sig om professionella kriminella, drivna individer som i stället för att skapa lagliga företag tjänar stora pengar på stöld av andras värdeskapande.

Det räcker inte att i teorin ha skydd för immaterialrätt, utan staten måste faktiskt agera för att stoppa de kriminella aktörer som berikar sig på plagiering. Tyvärr brister den svenska staten i sitt ansvar, något som även märks för annan kriminalitet som drabbar näringslivet.

Det är dags att ta problemet på allvar. Första steget måste vara seriös forskning för att mäta effekten av plagiering. Precis som med annan kriminalitet måste hotbilden kartläggas för att sedan bekämpas. Nästa steg är att utreda hur de stärkta möjligheterna för plagiering och illegal delning som ny teknik skapar bör bemötas. Svensk politik måste sluta ducka för hur kriminalitet, i form av plagiering, slår till mot landets företagare.

Nima Sanandaji
vd förtankesmedjan ECEPR, författare till ”Immateriellt värdeskapande i Sverige – 2018 års index”
Henrik Pontén
ansvarig för av nätverket En modern immaterialrätt, som samlar aktörer med vilja att skapa ett fungerade skydd för immateriellt värdeskapande och som är beställare av rapporten

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons