Annons

Edvard Hollertz:Populister drar till landet

Populister har intresse att öka konflikten mellan stad och land.
Populister har intresse att öka konflikten mellan stad och land. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
Under strecket
Publicerad

Sveriges vilda forsar, höga berg och djupa skogar skildrades på 1600-talet av nederländska målare. När konstnärerna vände hem med sina verk sägs de ha inspirerat många valloner att söka sig till Sverige. Vallonerna såg möjligheter att få vattenkraft från forsarna, malm ur bergen, virke och ved från skogarna. Det blev starten på en omfattande bruks- och gruvetablering.

Sedan dess har mycket ändrats. De flesta bruken har försvunnit. Och även om skogen och stålet fortfarande är ekonomins ryggrad, sysselsätter de allt färre. Möjligheterna uppfattas inte längre finnas där virket sågas, älvarna drar fram eller maten odlas.

I stället har städerna tagit över de goda framtidslöftena. ”Vitala, människovänliga urbana miljöer lockar till sig välutbildade och kreativa personer och smarta pengar”, konstaterar Dagens Industris politiske redaktör PM Nilsson (7/6) när han förespråkar bygget av höghastighetsjärnväg mellan landets tre storstäder för 230 miljarder kronor. Och en rapport från FN bekräftar stadens lockelser, år 2050 förväntas två tredjedelar av världens befolkning bo i städer. Även i tv-serier finns de framgångsrika advokaterna, läkarna och affärskvinnorna i metropoler.

Annons
Annons

När förtätade städer växer sig allt större hamnar landsbygden i skuggan. Stadens perspektiv sätter agendan och generella lösningar är inte anpassade till landsbygdens andra förutsättningar. Så när PM Nilsson skriver att det ”räcker med att köra utmed motorvägarna för att se vilkets slags samhälle som skapas kring personbilen” bör påståendet nyanseras med att bilen är livsviktig för områden där asfalten övergår till grusväg.

Men att nyansera relationen mellan stad och land är inte i allas intresse. Populister tjänar på att eskalera konflikten, som inte är en ny politisk dimension utan en av de allra äldsta. Sverigedemokraterna och många små missnöjespartier har tagit kommunmandat runt om i landet för att de upplevs lokalt närvarande, inte för att de driver en god landsbygdspolitik.

Efter att Centerpartiet allt mer har tonat ner sin landsbygdsprofil är fältet relativt fritt för att använda konflikten mellan Sverige i och utanför storstäderna för att ta politiska poäng. Chefredaktören för socialdemokratiska Dala-Demokraten, Göran Greider, gjorde ett försök för två år sedan då han lanserade ett klassperspektiv på frågan och skrev om ”storstadsbaserat medelklassförakt” riktat mot landsbygden (4/6-14).

Politiska frågor som höghastighetståg mellan storstäderna riskerar att än mer aktualisera konflikten mellan stad och land. Att många landsbygdsområden genomgår en utdragen identitetskris efter att bruken försvunnit och befolkningsunderlaget minskat gör dessutom befolkningen mottaglig för enkla förklaringsmodeller.

Inför valet 2018 bör vi förvänta oss en politisk kamp om beskrivningen av konflikten mellan stad och land. Men det återstår att se vilka som bäst lyckas måla den tavlan.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons