Annons

Potsdamer PlatzPotsdamer Platz i bilder, text och ljud

Ralf Andtbacka.
Ralf Andtbacka. Foto: Niklas Sandström/Förlaget

En bok och en webbsida bildar tillsammans ett verk. Ralf Andtbacka skildrar i bilder, text och ljud Berlins Potsdamer Platz. Ett torg som delades itu av öst och väst, och som gått från hårdbevakat ingenmansland under DDR-tiden, till att idag vara arena för det nya millenniets kapitalism.

Under strecket
Publicerad

Potsdamer Platz av Ralf Andtbacka

Bild 1 av 1

Potsdamer Platz

Författare
Ralf Andtbacka
Genre
Poesi
Förlag
Förlaget

376 s.

För ungefär ett kvarts sekel sedan började beteckningen ”platsens poesi” röra sig på svenska lyrikområden. En startpunkt var Göran Printz-Påhlsons glimrande essäer samlade i ”När jag var prins utav Arkadien”. Det var ett suggestivt begrepp, som dock grumlades i en period där nydemokrater och andra reaktionära röster fablade och ropade om rötter och ursprung.

Men detta har bara gjort det mer väsentligt att ställa frågor om plats, språk och minne i samtalen om litteratur och konst. Och de är inte svåra att motivera i en samtid där digitala nätverk – och en rad andra tekniska, sociala och politiska processer – ombildar föreställningar om tid och rum.

Att de två termerna stämt möte i Ralf Andtbackas nya bok meddelar redan omslaget. Ovanför ett stort U som lånats in från den Berlinska tunnelbanans teckensystem står det ”Potsdamer Platz. En dikt”. Kanske kan den kallas just en, men det är i så fall en dikt med skiftande tonlägen och blickar, som möts på ett mytomspunnet och av historien stukat torg i Berlin.

Annons
Annons

Potsdamer Platz av Ralf Andtbacka

Bild 1 av 1

Andtbacka hör enligt min mening – genom briljanta samlingar som ”En fisk som man kan se” (2004) och ”Wunderkammer” (2008) – till de mest fascinerande poeterna på svenska idag. Hans poesi intresserar sig för allt från sjökor till flygövningar och blandar texter med bilder, arkivfynd med språkliga nybildningar: ständigt uppmärksam på poesins mediala villkor och extra nyfiken på historiens bortglömda föremål, händelser och berättelser.

Många rader i boken drar mot aforismen och sonderar stora teman som historia, våld, motstånd och minne

Något av denna mångfald återfinns också i ”Potsdamer Platz”. Samtidigt är det en bok vars yttre är ganska uppstramat. Varje sida balanseras av två korta strofer med mycket vit yta omkring. Som ett slags stentavlor med inskriptioner vars fokus och temperament växlar. Från det deskriptiva till det gnomiska till det komiska, som i följande duo (också citerad på bokens baksida) med ett passande eko av varningstexterna på cigarettpaket: ”obeslutsamhet ger sämre hälsa och kortare livslängd.//frukta allting gör ingenting.”

Potsdamer Platz av Ralf Andtbacka
Potsdamer Platz av Ralf Andtbacka

Många rader i boken drar mot aforismen – en typ av yttrande som är eminent överförbart mellan olika sammanhang – och sonderar stora teman som historia, våld, motstånd och minne: ”minnets första uppgift är att glömma”. Men obevekligen kommer texterna ändå, hela tiden, att böja av mot Berlin. Tre fjärdedelar in i boken följer även en tjugosidig historik över Potsdamer Platz, omsatt i förtätade prosadikter: från 1600-tal till idag, från ”sumpigt fårbete” till ”hårdbevakat ingenmansland” kring en mur till tummelplats för det nya millenniets kapitalism.

Annons
Annons

Att det senare färgar de upplevelser och iakttagelser som nu skrivs fram är givet. Det snabba produkt- och dataflödet på platsen påverkar, som framgår, även språket och poesins former: ”slogan för en värld nedlusad med sloganer.” Samtidigt kommer det slagordsmässiga och självklara att muteras – ord klipps av, klibbar ihop och omvandlas. Och som det står: ”människans möjlighet” återfinns i trögheten och den ovidkommande resten:

människans möjlighet är arkiveringen av obetydelser,

där allt snabbare talar vägen, molnen, vinden, kvar-

sittande fenomen som vätska i vingpennorna. 

Så även om en samtida erfarenhet av platsen belamras av blanka fasader och blinkande skärmar och allsköns högteknologisk infrastruktur, finns det många Potsdamer Platz, som den arkeologiskt arbetande poesin kan frilägga ur sedimenten av tid, berättelser och drömmar. Andtbackas platspoesi söker inte rötter, utan palperar materiella och historiska sammansättningar. Den som läser fram till bokens allra sista rad, leds även vidare till webbplatsen potsdamerplatz.fi, där ett arkiv av bilder, texter och ljud erbjuder en resonanslåda åt dikterna.

Bokens sidor må rymma en hel del svärta för att teckna ett sakernas tillstånd. Men det intermediala verket i dess helhet – bok plus webbsida – bildar en mer mångstämmig och motsägelsefull maskin. Det är den som fortsätter att skramla och sjunga efter avslutad läsning.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons