Annons

Pressat läge för höghastighetsbygge

Kina har satsat hårt på höghastighetståg. I Sverige går kostnaderna upp för den första delen av det som kanske blir nya höghastighetsbanor.
Kina har satsat hårt på höghastighetståg. I Sverige går kostnaderna upp för den första delen av det som kanske blir nya höghastighetsbanor. Foto: TT

Pengarna räcker inte till Ostlänken, den första delen i den planerade höghastighetsjärnvägen. Trafikverket har inte lyckats banta kostnaderna tillräckligt.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Förberedelserna är i full gång med att börja bygga en ny järnväg som ska ge betydligt bättre tågförbindelser mellan Stockholm och Linköping.

Ostlänken är dessutom tänkt att bli den första delen i en planerad höghastighetsjärnväg mellan Stockholm-Göteborg/Malmö.

Något beslut om att bygga hela den nya höghastighetsjärnvägen är inte fattat. Däremot har regeringen gett grönt ljus för Ostlänken och avsatt 54 miljarder kronor till projektet. Det gör bygget till den dyraste infrastruktursatsning som nu pågår i Sverige.

Men redan i april 2019 stod det klart att kostnaderna ökat med 10 miljarder kronor.

Sedan dess har Trafikverket och kommunerna längs järnvägen jobbat med att försöka få ned kostnaden. Men det har varit svårt och nu visar det sig att de bara lyckats spara ihop 1 miljard kronor.

– I dagsläget räcker inte pengarna, säger Einar Schuch regional direktör på Trafikverket.

Det innebär att Trafikverket antingen måste få mer pengar, skjuta på andra projekt eller på något sätt förändra Ostlänkenbygget.

Framför allt ska man nu se hur sträckan mellan Norrköping och Linköping och var stationen i Linköping ska byggas. En station långt ut från centrum kan få ned kostnaderna men leder också till att tågresandet blir mindre lockande.

– Vi måste se på olika alternativ och räknar med att vara klara med det i slutet av 2020, säger Einar Schuch.

Att kostnaderna ökat beror bland annat på att det behövs längre tunnlar än man först räknade med och på att berggrunden inte visat sig vara så bra.

Einar Schuch räknar fortfarande med att den 160 kilometer långa Ostlänken ska vara klar till 2035.

När det gäller hela höghastighetsjärnvägen diskuterar regeringen frågan med Centern, Liberalerna och Vänsterpartiet. Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna är emot projektet med hänvisning till de höga kostnaderna på 230 miljarder kronor och risken för att det blir betydligt mer.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons