Annons

Prestigebygge plats för Skötkonungs dop

Med tanke på att det är Sveriges nationaldag släpper jag idag fram en fråga som berör rikets äldsta hävder.

Under strecket
Publicerad

Husaby kyrkas tornbyggnad måste varit både dyr och svår att konstruera.

Foto: Anders Good/IBLBild 1 av 1

Husaby kyrkas tornbyggnad måste varit både dyr och svår att konstruera.

Foto: Anders Good/IBLBild 1 av 1
Husaby kyrkas tornbyggnad måste varit både dyr och svår att konstruera.
Husaby kyrkas tornbyggnad måste varit både dyr och svår att konstruera. Foto: Anders Good/IBL

Olof Skötkonung skall genom sitt dop ha blivit Sveriges förste kristne kung och därmed lett in landet på den väg som resulterade i att det inlemmades i den västeuropeiska kulturfållan. Det skall ha skett i Husaby på västgötska Kinnekulle. Varför just i Västergötland? Och varför just i Husaby?

Ingen dåtida skribent besvarade dessa frågor, varför vi bara kan spekulera. Men vi har gott om ledtrådar. Framför allt står det klart att Västergötland omkring år 1000 redan var gediget kristnat. Inte minst utgrävningarna i Varnhem – som har visat på en kristen befolkning på 900-talet, kanske redan på 800-talet – och det faktum att landskapet fick ett permanent stift senast på 1010-talet vittnar om att Västergötland var ett stabilt fäste för den nya religionen. Dessutom var Olof Skötkonungs maktställning starkare i Västergötland än i Mälardalen. Kyrkan gav honom en infrastruktur av kyrkor och lärda experter, vartill kom att han stöddes av kristna stormän och kunde utnyttja de kungliga jordegendomarna mer effektivt än annorstädes. I landskap som Uppland och Södermanland var kungamaktens ställning gentemot stormännen svagare, och det fanns gott om icke-kristna.

Annons
Annons

En annan ledtråd utgörs av det bastanta kyrktornet i Husaby, en av Sveriges mest imponerande tornbyggnader. Jag har bloggat om det tidigare, men det förtjänar att nämnas igen. Någon gång omkring år 1100 lät en till namnet okänd makthavare bygga ett högt torn vid en stavkyrka (som senare byttes ut mot en stenkyrka), vilken förseddes med två runda spiraltrapptorn efter kejserligt tysk-romerskt mönster. Stentornet och spiraltrapporna är egentligen onödiga, sett ur strikt andligt perspektiv. En kyrka klarar sig utmärkt utan ett torn.

Dessutom måste Husabys tornbyggnad ha varit både dyr och svår att konstruera. Stenhuggare och hantverkare med specialkunskaper har sannolikt hämtats från utlandet. Den enklaste och troligaste förklaringen är att tornet är att betrakta som ett kungligt prestigebygge på platsen för en av kungamaktens främsta ekonomiska och ideologiska maktbaser – och då är det inte svårt att förstå varför platsen även förknippades med Olof Skötkonungs dop.

Den som idag besöker Husaby kan hitta dopplatsen – eller rättare sagt den plats som av tradition utpekas som dopplats – vid Sankt Sigfrids källa, 200 meter från kyrkan.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons