Annons

Lärarens idé gynnade både nyanlända och svenskfödda

Finns det bättre recept än förberedelseklasser för nyanlända att komma igång i svenska skolan? Prisade läraren Lligo Matson och Renforsskolan i Vindeln i Västerbotten tänkte om – och har redan sett positiva resultat. På köpet har svenskfödda elever fått bättre undervisning.

Under strecket
Publicerad

Lligo Matson säger att det har gått betydligt fortare för eleverna att lära sig än när skolan arbetade enligt den gamla modellen.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 3

Lligo Matson är en av fyra lärare som fick ta emot Beijerstiftelsens Lärarpris till Ingvar Lindqvists minne 2019 som delas ut av Kungliga vetenskapsakademien.

Foto: Tomas Oneborg Bild 2 av 3

Lligo Matson upplever att undervisningen har blivit bättre med den nya modellen.

Foto: Tomas Oneborg Bild 3 av 3

Lligo Matson säger att det har gått betydligt fortare för eleverna att lära sig än när skolan arbetade enligt den gamla modellen.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 2

Lligo Matson är en av fyra lärare som fick ta emot Beijerstiftelsens Lärarpris till Ingvar Lindqvists minne 2019 som delas ut av Kungliga vetenskapsakademien.

Foto: Tomas Oneborg Bild 2 av 2
1/2

Lligo Matson säger att det har gått betydligt fortare för eleverna att lära sig än när skolan arbetade enligt den gamla modellen.

Foto: Tomas Oneborg
2/2

Lligo Matson är en av fyra lärare som fick ta emot Beijerstiftelsens Lärarpris till Ingvar Lindqvists minne 2019 som delas ut av Kungliga vetenskapsakademien.

Foto: Tomas Oneborg

Färre än var tredje nyanländ elev i Sverige gick ut nian med behörighet till gymnasiet förra året.

Renforsskolan i Vindeln ville korta tiden för elever som nyligen flyttat till Sverige att få godkända betyg. Lligo Matson, lärare i matematik och NO, utvecklade tillsammans med kollegan Eva Grönlund ett nytt sätt att ta in nyanlända elever i Renforsskolan.

De första två månaderna får de nyanlända en inblick i hur skolan fungerar i Sverige samtidigt som de nosar på ämnen som matematik, teknik och svenska. Sedan, utan att ännu behärska det nya språket, börjar de i vanliga klasser.

Om de först lägger två år på att lära sig svenska i en förberedelseklass blir det för lite tid kvar att lära sig 16 ämnen.

Det nya sättet att ta emot elever som är nya i Sverige skiljer sig stort från tidigare, då Renforsskolan liksom de flesta skolor i Sverige satte nyanlända i en förberedelseklass där de kunde gå i flera år tills de bedömdes kunna svenska tillräckligt bra för att börja i en årskurs.

Samtidigt skulle de nöta in baserna i de skolämnen som svenskfödda barn har haft låg- och mellanstadiet på sig att lära sig. Följden blev att de nyanlända eleverna inte umgicks så mycket med elever födda i Sverige, och det tog lång tid för dem både att lära sig svenska och att komma ikapp andra barn i samma ålder i skolämnena.

Annons
Annons

Lligo Matson upplever att undervisningen har blivit bättre med den nya modellen.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 1

– Om de först lägger två år på att lära sig svenska i en förberedelseklass blir det för lite tid kvar att lära sig 16 ämnen, säger Lligo Matson, en av fyra lärare som fått 2019 års lärarpris av Kungliga vetenskapsakademien.

Lligo Matson upplever att undervisningen har blivit bättre med den nya modellen.
Lligo Matson upplever att undervisningen har blivit bättre med den nya modellen. Foto: Tomas Oneborg

För ett och ett halvt år sedan började Renforsskolan med den nya modellen. I början i årskurserna får de elever som ännu inte behärskar språket listor på svenska begrepp som används i det som klassen just då lär sig om, och deras uppgift är att via Google ta reda på vad begreppen betyder.

– De vill absolut vara som andra elever, när resten av klassen jobbar vill de också jobba. Egentligen gillar de inte begreppslistorna, för då gör de något annat än de andra eleverna. Att de vill få samma uppgifter som de andra blir en drivkraft att hinna ikapp så fort som möjligt. Det är skithäftigt, säger Lligo Matson.

En del lärare tänker fortfarande att när de kommer ut i klassen ska de kunna svenska.

Målet är att alla elever ska ha godkänt i alla ämnen. Riktigt där är inte Renforsskolan ännu, men många i den första gruppen som bara gick två månader i förberedelseklass har nått dit, och det har gått betydligt fortare än när skolan arbetade enligt den gamla modellen, enligt Lligo Matson.

Snabbast att lära sig går det i ämnen som matematik, bild, slöjd och kemi. I de ämnena behöver språket inte vara en lika viktig nyckel för lärande som i andra ämnen.

Annons
Annons

– Kemi, till exempel, är ett laborativt ämne. Alla ämnen där man har ett görande är de ganska oslagbara på. Men sedan beror det på min undervisning också, det går inte att säga “läs kapitel fyra”, säger Lligo Matson.

De nyanlända kommer snabbt in i sina nya klasser.

– I och med att de är med klassen i klassrummet umgås de på rasten också. De spelar biljard, och gör saker med de andra eleverna. Sätter man dem i ett separat klassrum med fyra andra som har samma modersmål i två år, som vi kunde göra förr, blir de självklart segregerade och dessutom sämre på svenska.

Att börja med ett nytt sätt att ta emot nyanlända på skolan har dock inte varit helt enkelt.

– En del lärare tänker fortfarande att när de kommer ut i klassen ska de kunna svenska. Det är viktigt att alla är med på syftet för att det ska fungera, så att alla lärare ger dem något meningsfullt att göra på lektionerna. Sedan måste man täcka upp med språkstödjare också, säger Lligo Matson.

Han upplever att hans undervisning blir bättre också för svenskfödda elever när han har elever som ännu inte kan svenska i klassrummet, särskilt för dem med språkstörningar eller olika diagnoser.

– Jag får en bredare undervisning som inte bara täcker in de utlandsfödda utan alla i klassen på ett bättre sätt. Jag blir en jäkligt mycket bättre lärare. Jag har lärt mig fruktansvärt mycket av det här jobbet.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons