Annons

Pristagarens barndom lycklig – tills han blev 12

Bart Moeyaert, årets Alma-pristagare.
Bart Moeyaert, årets Alma-pristagare. Foto: Stefan Tell

En flamländsk Hemingway, har man kallat Bart Moeyaert. Måndagen den 27 maj tar han emot årets Alma-pris, till minne av Astrid Lindgren. SvD:s Elisabet Andersson har mött en författare vars böcker spränger gränserna mellan ungdoms- och vuxenlitteratur.

Under strecket
Publicerad

När Bart Moeyaert var liten kände han sig hemma i Bullerbyn. Byn påminde om familjen med sju söner där han själv växte upp.

Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 1 av 1

Bart Moeyaert väljer en stol i skuggan, där vita blomblad singlar genom luften. Det är gassande varmt på Skeppsholmen i Stockholm. Nästan lika hett som i ”Kärleken vi inte förstår", hans uppmärksammade ungdomsroman som just kommit i nyutgåva på svenska.

I boken strömmar hettan in som ”varm gröt” i en bil. En familj faller sönder. Språket är återhållet och på många sätt enkelt. Bart Moeyaert har liknats vid en flamländsk Hemingway.

Men nu är han i Sverige för att ta emot ett pris som är uppkallat efter en annan litterär gigant: Astrid Lindgren, en författare som betytt mycket för honom.

– Jag har alltid svarat Lindgren när jag fått frågan om vilka författare som inspirerat mig.

Vad har Astrid Lindgren gett dig?

– Värmen. En inre värme, som inte handlar om nostalgi. Och känslan av att ”du är bra som du är, du kan bli vad du vill", säger Bart Moeyaert.

I 15-årsåldern skrev han sin första roman. Han var 19 år när han fick den publicerad.

Han är relativt okänd i Sverige, trots ett i flera bemärkelser stort författarskap. I 15-årsåldern skrev han sin första roman. Han var 19 år när han fick den publicerad.

Annons
Annons

Boken är en kärlekshistoria baserad på Bart Moeyaerts egna dagboksanteckningar. Den slog ner som en bomb i hemlandet Belgien; många uppfattade att han gav röst åt en hel generation. Sedan dess har Bart Moeyaert varit författare – även om han också utbildat sig till lärare, eftersom hans pappa inte tyckte att det var ett riktigt jobb att vara författare.

Måndagen 27 maj tar Bart Moeyaert emot Alma-priset i Stockholms konserthus. Priset är världens största barn- och ungdomslitteraturpris. Men precis som fjolårets pristagare, Jacqueline Woodson, har han skrivit böcker som spränger gränserna mellan ungdoms- och vuxenlitteratur.

Är jag en barnboksförfattare? Ja och nej.

– Jag har alltid kämpat mot etiketter, säger Bart Moeyaert och förklarar att etiketter lätt blir fördummande.

Som yngst i en stor syskonskara har han stämplats som bortskämd.

– Nej, jag är inte bortskämd. Är jag en barnboksförfattare? Ja och nej. Är jag gay? Ja, men jag är mer än gay, säger han.

Bart Moeyaert har skrivit romaner, poesi, dramatik och tv-manus. I två år var han staden Antwerpens egen poet.

På svenska finns bilderboken ”Afrika bakom staketet”, illustrerad av Anna Höglund, och "Kärleken vi inte förstår".

I ”Kärleken vi inte förstår” är berättarjaget en tonårsflicka. När man läser den förstår man varför författaren skyr kategoriseringar. Boken handlar om en ung syskonskara, språket är på många sätt enkelt. Men romanen talar även till vuxna läsare. Den är raffinerat uppbyggd; på samma sätt som syskonen försöker få ihop en trasig familj får läsaren pussla ihop berättelsen.

Annons
Annons

När Bart Moeyaert var liten kände han sig hemma i Bullerbyn. Byn påminde om familjen med sju söner där han själv växte upp.

Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 1 av 1
När Bart Moeyaert var liten kände han sig hemma i Bullerbyn. Byn påminde om familjen med sju söner där han själv växte upp.
När Bart Moeyaert var liten kände han sig hemma i Bullerbyn. Byn påminde om familjen med sju söner där han själv växte upp. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Bart Moeyaert skriver ofta om dysfunktionella familjer. Han skriver om sårbarhet och längtan efter kärlek och bekräftelse. Själv säger han att han gärna lyfter upp dem som står lite vid sidan av.

– Det kan vara människor som vill höra till, men de vet inte hur de ska göra. Eller så vill de inte höra till.

Vid kafébordet intill oss sjunger en mamma ”Grisen gal i granens topp" för sitt barn, en visa från Lönneberga. När Bart Moeyaert var liten kände han sig hemma i Bullerbyn. Byn, där sex barn lever nära inpå varandra, påminde om familjen med sju söner där han själv växte upp.

Hans barndom var lycklig fram till tolv års ålder. Men ett skolbyte kastade honom in i en hård värld. Han blev mobbad, förändrades och vände sig inåt. Det ledde till att han började skriva. I dag är Bart Moeyaert översatt till mer än 20 språk.

Men det tog tid innan han vågade påstå att det han skriver verkligen betyder något, att litteratur kan väcka känslor, påverka och förändra.

När Bart Moeyaert var Antwerpens stadspoet 2006 skakades staden av brutala dåd med rasistiska motiv. Gärningsmannen dödade tvååriga Luna och hennes afrikanska barnflicka Oulemata Niangadou.

Bart Moeyaert bestämde sig för att skriva en dikt och läsa den på Lunas begravning. Dikten, som tog upp det rasistiska motivet, väckte en mängd känslor.

– Det var väldigt, väldigt starkt. Jag kände hur människor blev berörda, hur de blev tröstade, hur de blev arga. Efter det sa jag till mig själv: sluta upp med allt ditt snack om att ord saknar betydelse.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons