Annons
Krönika

Per Wästberg: Problemfri barndom – vad hade jag att skriva om?

En problemfri uppväxt är det sämsta för en blivande författare, sa min pappa. Själv hade jag inga problem i bagaget som barn, men ville skriva äventyr likt de böcker om Afrika som jag då läste. Känslorna som dessa berättelser skapade kändes som mina egna – med deras fördomar övertog jag inte.

Publicerad
En illustration ur H Rider Haggards bok ”Maiwa’s revenge”. ”Skjut, era uslingar!”, säger den europeiske mannen till de afrikanska männen i skottlinjen.
En illustration ur H Rider Haggards bok ”Maiwa’s revenge”. ”Skjut, era uslingar!”, säger den europeiske mannen till de afrikanska männen i skottlinjen. Foto: IBL

Litteraturen lägger sig över världen, skrev Claudio Magris, ”som ett halvklot ovanpå ett annat, två speglar som reflekterar varandra som hos barberaren och mellan varandra speglar livets ogripbarhet eller vår oförmåga att gripa det”.

Så var det med böckerna jag som barn läste om Afrika. De lotsade mig genom tid och rum, jag smakade på orden, och de känslor som beskrevs upplevde jag som mina egna, men åsikter och fördomar övertog jag ändå inte.

Dansken Niels Meyn var en produktiv ungdomsförfattare. I ”Den försvunna staden” (1931) är Afrika den mörka kontinenten som ger fantasin spelrum: ”Där finns gåtor som icke blivit lösta. Afrikas inre döljer många hemligheter, som även i framtiden kommer att bringa överraskningar.”

Annons

I A G Hales ”Bland farmare och kaffrer” (Fritzes Scoutbibliotek 1913) är de svarta dumma, gycklande och oförskämda. När en av dem skrattar med öppen mun, kastar Develin en jordkoka i munnen på honom: ”Där har du, din svarta springbok!” De svarta är beredda att skända kvinnor och barn, men skyddas av lagen, klagar en boer: ”När de svarta hundarna börjar bita, då försvarar vi våra hem, holländare och britter sida vid sida.” Läsarna hade inga invändningar.

Vilken ringa kunskap dessa äventyrsböcker och upptäcktsskildringar förmedlade!

Så sent som på 1950-talet utgavs i Sverige kring hundra volymer om året i resegenren. De som handlade om Afrika informerade aldrig om sociala och ekonomiska förhållanden. Missionärer skrev om hednabarn och sjukdomar. Etnograferna tjuvtittade på hemliga riter. Afrika spelades upp som en film med savann i blixtljus, attackerande buffel, storögd inföding som ser järnvägen och tror det är en orm. Storviltjägaren fotograferades med villebråd under den stolta hälen.

Vilken ringa kunskap dessa äventyrsböcker och upptäcktsskildringar förmedlade! Författarna hade en förutfattad mening: afrikaner var lata, ty man såg inte kvinnorna där ute på fälten. Nöden och ofriheten kom till ytan först på 1960-talet. Så följde frigörelsen med massmördare till ledare: Sekou Touré, Amin, Bokassa, Mugabe …

För H Rider Haggard, en tid kolonialtjänsteman, var Afrika både hälsosam vildmark och en plats där vita män vann tillbaka vad de mist i dekadenta England. När han beskriver skönheten i Natal, strövar bara djuren över högplatån. Inga människor har ännu dykt upp och stört den vite Adam.

En problemfri uppväxt, påstod min pappa grymt, är det sämsta för en blivande författare.

Vad utmärker illusionsnummer som Haggards ”Kung Salomos skatt”, som fängslat läsare världen över? Det måste finnas en magi (som hos H C Andersen och Jules Verne) oavsett stoffets sannolikhet, kvalitet och moraliska substans. Det var den som fick mig att vilja bli än plantageägare i Brasilien än sjökapten i handelsflottan, eller åtminstone få skriva en bok med hjältar och miljöer bortom min hemmahorisont.

Jag ville själv skapa den där magin, men vad hade jag att skriva om? Inga övergrepp, ingen mobbning, inga försvunna föräldrar. Motorn gick på tomgång. Det dröjer innan man lär sig att se det intressanta även i det tråkiga, för då finns med ens gott om material.

En problemfri uppväxt, påstod min pappa grymt, är det sämsta för en blivande författare, däremot duger den för att bli journalist som han, en som inte gräver ner sig i själens katakomber utan ser sig omkring i världen.

Annons
Annons
Annons

En illustration ur H Rider Haggards bok ”Maiwa’s revenge”. ”Skjut, era uslingar!”, säger den europeiske mannen till de afrikanska männen i skottlinjen.

Foto: IBL Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons
Annons