För Kerstin Hedman som tidigare haft egen hund kommer minnena tillbaka när hon träffar Caesar. Huruvida en kommun erbjuder vårdhundar är upp till kommunen. Många vill inte på grund av allergirisken – men en labradoodle som Caesar är speciellt framavlad för att inte avge allergener.
För Kerstin Hedman som tidigare haft egen hund kommer minnena tillbaka när hon träffar Caesar. Huruvida en kommun erbjuder vårdhundar är upp till kommunen. Många vill inte på grund av allergirisken – men en labradoodle som Caesar är speciellt framavlad för att inte avge allergener. Foto: Lars Pehrson

Så får hundbesök Uppsalas äldre att må bättre

Kan vårdhundar vara vägen till fysiskt och psykiskt välmående för äldre? I Uppsala står äldre i kö för att få träna – och mysa – tillsammans med utbildade hundar.

Publicerad
Efter reklamen visas:
Vårdhundar

– Åh men hej, Caesar! Kommer du och hälsar på mig i dag? Goddag, goddag. Kan du räcka vacker tass?

Kerstin Hedman, 84, lyser upp i sin rullstol när lägenheten plötsligt intas av en guldlockig virvelvind. Nyansade klor halkar runt på linoleummattan, sedan landar två lurviga tassar i hennes knä.

Hos äldre med högt blodtryck kunde vi se att trycket gick ner efter 2–3 veckor med hunden.

En gång i veckan hälsar labradoodlen Caesar på Kerstin Hedman på äldreboendet Eriksdalsgården i Uppsala. Efter en misslyckad operation av en nerv i handen har Kerstin svårt att räta ut fingrarna och att greppa saker. Med Caesar blir den annars monotona rehabträningen lustfylld:

– Jag tränar lite i gemensam gympa också, vi är ett gäng från olika avdelningar. Men det är roligare när man har vovven med sig, det tycker jag.

1/4

För att få träffa vårdhund krävs en remiss från sjuksköterska, arbetsterapeut eller sjukgymnast. Lotta Nicander och hennes labradoodle träffar Kerstin Hedman en gång i veckan.

Foto: Lars Pehrson
2/4

Träningen som genomförs tillsammans med en vårdhund ser olika ut beroende på den äldres problematik. Kerstin Hedman, ursprungligen från Köping, behöver framför allt träna på att greppa saker.

Foto: Lars Pehrson
3/4

I ”Hundspelet” göms godisbitar under plastlock. Sedan är det upp till Caesar att leta reda på dem.

Foto: Lars Pehrson
4/4

Caesar tvekar lite efter Kerstins ”varsågod”, men slänger sig sedan fram och börjar lyfta upp plastbrickorna med hjälp av nosen.

Foto: Lars Pehrson

När Uppsala kommun drog igång satsningen med utbildade vårdhundar 2007 var de pionjärer i Sverige. Drygt tio år senare är det fortfarande endast runt 30 av landets 290 kommuner som valt att arbeta med hundar. I dag finns anställda hundar och hundförare inom Uppsalas assistans, psykiatri och äldreomsorg.

Det är ett sätt att sätta guldkant på tillvaron, utöver hälsofördelarna.

Samtidigt växer forskningsunderlaget om vårdhundar allt mer. Lena Lidfors, professor i etologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, har tillsammans med doktoranden Anne Nilsson studerat hjärtfrekvens, blodtryck och fingertoppstemperatur hos äldre som fått besök av en utbildad vårdhund på sitt vård- och omsorgsboende. Resultaten var slående.

– Vad gäller hjärtfrekvens kunde vi se att den minskade vecka för vecka, medan vi hos äldre med högt blodtryck kunde se att trycket gick ner efter 2–3 veckor med hunden. Fingertoppsdatan bearbetar vi just nu, men vi förväntar oss att temperaturen går upp när de äldre – som ofta sitter stilla och blir kalla – kommer i kontakt med hunden.

Annons
Ola Hjelmberg och hunden Alfred tränar på Vårdhundskolan med hjälp av assistenten Eldin Ramic. Alfred ska framför allt arbeta i hemmet som assistanshund till familjens dotter. ”De är oskiljaktiga, de är alltid med varandra. Det är helt fantastiskt. Så fort det kliver in en hund... Det blev ju som en medicin, det är läkande på så många sätt. Ett lugn och en trygghet.”
Ola Hjelmberg och hunden Alfred tränar på Vårdhundskolan med hjälp av assistenten Eldin Ramic. Alfred ska framför allt arbeta i hemmet som assistanshund till familjens dotter. ”De är oskiljaktiga, de är alltid med varandra. Det är helt fantastiskt. Så fort det kliver in en hund... Det blev ju som en medicin, det är läkande på så många sätt. Ett lugn och en trygghet.” Foto: Lars Pehrson

Med tanke på forskningsresultaten vore det positivt om fler äldre fick chansen att träffa vårdhundar, menar Lena Lidfors.

– Vi kunde se hur de som är hyfsat pigga reagerade positivt, pratade med varandra mer och tittade efter hunden när den rörde sig i rummet. Man såg hur de levde upp. Det är ett sätt att sätta guldkant på tillvaron, utöver hälsofördelarna.

Andra studier har visat hur hundmys frisätter oxytocin – kroppens eget ”må bra-hormon” – i samma mängd som när en nyförlöst mamma ammar sitt barn. Oxytocinet pressar i sin tur ner kroppens nivåer av stresshormonet kortisol.

1/3

Mia Boivie, utvecklingsledare för vårdhundsverksamheten i Uppsala kommun, får en vacker tass av en av hundarna under utbildning. I Uppsala står flera på kö för att få träffa vårdhund: ”Vi har fått tacka nej till folk. Vi behöver fler hundar och fler hundförare.”

Foto: Lars Pehrson
2/3

Vårdhundskolan har utbildningar i Skåne och i Uppsala. Först får hundarna genomgå ett lämplighetstest. ”Vi tittar på huruvida de är tillgängliga för andra människor, att de är glada och positiva och miljöstabila, och att de kan vara i olika miljöer utan att bli oroliga eller rädda”, berättar Vårdhundskolans ägare Lena Maria Lundberg.

Foto: Lars Pehrson
3/3

Dobby är en australian shepherd. Om knappt ett år är han certifierad vårdhund, om allt går enligt planerna.

Foto: Lars Pehrson

En kvarts promenad från Kerstin Hedman, på korttidsboendet Svartbäcksgården, tränar åtta hundar på att gå fot, sitta fint och räcka vacker tass. Ljudnivån är förvånansvärt låg med tanke på att de fyrfotade kursdeltagarna bara är några få veckor in i den årslånga utbildningen.

Annons

Det är precis som en polishund, fast de mjukare delarna.

Att bli certifierad vårdhund är inte helt enkelt. För att ens bli antagen till Vårdhundskolan måste matte eller husse för det första vara utbildad inom vård, skola eller omsorg. Sedan följer ett lämplighetstest – en vårdhund måste vara tillgänglig, glad, positiv och miljöstabil, sedan ett års utbildning och till sist ett omfattande slutprov.

För Caesars matte, sjuksköterskan Lotta Nicander, vaknade intresset för vårdhundar när hon såg hur en man på ett äldreboende förändrades efter ett hundmöte: från stressad och irriterad till mjuk och mottaglig.
För Caesars matte, sjuksköterskan Lotta Nicander, vaknade intresset för vårdhundar när hon såg hur en man på ett äldreboende förändrades efter ett hundmöte: från stressad och irriterad till mjuk och mottaglig. Foto: Lars Pehrson

Mia Boivie, utvecklingsledare för vårdhundsverksamheten i Uppsala kommun, poängterar att hundarna är anställda; att det handlar om professionella tjänstehundar med professionella förare som arbetar för att uppnå kostnadseffektivitet.

– De hundar som utbildas här är hundar som kommer att sättas in när vi som människor inte kan hjälpa en annan medmänniska. Det är precis som en polishund, fast de mjukare delarna. Det ska ses som ett hjälpmedel – där bieffekten är att det är mysigt och att man mår bra.

1/2

Den äldre upplever ofta inte mötet som träning, utan i stället att man vårdar en hund. ”Då tränar jag mina armar, jag tränar att stå, jag tränar min bål. Jag får ge vård till någon annan när jag är den som själv får vård annars, och få uppskattning och glädje tillbaka”, säger Mia Boivie, utvecklingsledare för vårdhundsverksamheten i Uppsala kommun.

Foto: Lars Pehrson
2/2

Att greppa bollar, kasta och leta fram hundgodis i kluriga burkar är bra träning för stela och onda leder – utan att det känns som faktisk träning.

Foto: Lars Pehrson

På Eriksdalsgården viner en mjuk, gul boll genom luften och fastnar med en duns på en kardborreplatta på väggen. Caesar är snabbt framme, ställer sig på bakbenen för att lyckas greppa bollen med tänderna. Kerstin Hedman berömmer och gräver med fingrarna djupt ner i en avlång plåtburk med hundgodis.

– Duktig vovve. Nu måste du ju få en karamell till.

Hon fortsätter:

– Det är något speciellt med hundar. Det är barndomsminnen.

För att få träffa vårdhund krävs en remiss från sjuksköterska, arbetsterapeut eller sjukgymnast. Lotta Nicander och hennes labradoodle träffar Kerstin Hedman en gång i veckan.

Foto: Lars PehrsonBild 1 av 11

Träningen som genomförs tillsammans med en vårdhund ser olika ut beroende på den äldres problematik. Kerstin Hedman, ursprungligen från Köping, behöver framför allt träna på att greppa saker.

Foto: Lars PehrsonBild 2 av 11

I ”Hundspelet” göms godisbitar under plastlock. Sedan är det upp till Caesar att leta reda på dem.

Foto: Lars PehrsonBild 3 av 11

Caesar tvekar lite efter Kerstins ”varsågod”, men slänger sig sedan fram och börjar lyfta upp plastbrickorna med hjälp av nosen.

Foto: Lars PehrsonBild 4 av 11

Ola Hjelmberg och hunden Alfred tränar på Vårdhundskolan med hjälp av assistenten Eldin Ramic. Alfred ska framför allt arbeta i hemmet som assistanshund till familjens dotter. ”De är oskiljaktiga, de är alltid med varandra. Det är helt fantastiskt. Så fort det kliver in en hund... Det blev ju som en medicin, det är läkande på så många sätt. Ett lugn och en trygghet.”

Foto: Lars PehrsonBild 5 av 11

Mia Boivie, utvecklingsledare för vårdhundsverksamheten i Uppsala kommun, får en vacker tass av en av hundarna under utbildning. I Uppsala står flera på kö för att få träffa vårdhund: ”Vi har fått tacka nej till folk. Vi behöver fler hundar och fler hundförare.”

Foto: Lars PehrsonBild 6 av 11

Vårdhundskolan har utbildningar i Skåne och i Uppsala. Först får hundarna genomgå ett lämplighetstest. ”Vi tittar på huruvida de är tillgängliga för andra människor, att de är glada och positiva och miljöstabila, och att de kan vara i olika miljöer utan att bli oroliga eller rädda”, berättar Vårdhundskolans ägare Lena Maria Lundberg.

Foto: Lars PehrsonBild 7 av 11

Dobby är en australian shepherd. Om knappt ett år är han certifierad vårdhund, om allt går enligt planerna.

Foto: Lars PehrsonBild 8 av 11

För Caesars matte, sjuksköterskan Lotta Nicander, vaknade intresset för vårdhundar när hon såg hur en man på ett äldreboende förändrades efter ett hundmöte: från stressad och irriterad till mjuk och mottaglig.

Foto: Lars PehrsonBild 9 av 11

Den äldre upplever ofta inte mötet som träning, utan i stället att man vårdar en hund. ”Då tränar jag mina armar, jag tränar att stå, jag tränar min bål. Jag får ge vård till någon annan när jag är den som själv får vård annars, och få uppskattning och glädje tillbaka”, säger Mia Boivie, utvecklingsledare för vårdhundsverksamheten i Uppsala kommun.

Foto: Lars PehrsonBild 10 av 11

Att greppa bollar, kasta och leta fram hundgodis i kluriga burkar är bra träning för stela och onda leder – utan att det känns som faktisk träning.

Foto: Lars PehrsonBild 11 av 11