Annons

Professor: En generation förlorad i östrogenskräck

Varannan storstadskvinna i klimakteriet fick östrogen på 1990-talet. Idag bara fem-sex procent i hela landet. Larmrapporter i media efter en studie år 2002 gjorde kvinnor livrädda för hormoner. Gynekologiprofessor Angelica Lindén Hirschberg menar att studien misstolkats och att nyttan med hormonbehandling överväger.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

”Östrogenskräcken är en missuppfattning”, säger Angelica Lindén Hirschberg, professor i gynekologi och obstetrik vid Karolinska institutet.

Foto: Janerik Henriksson/TT och Malin HoelstadBild 1 av 2

Badrumsskåp med olika piller och geléer för att minska klimakteriebesvär (fr v): östrogenplåster, Utrogest som är bioidentiskt naturligt progesteron, Femarelle som är ett hormonfritt kosttillskott, Provera som är syntetiskt progesteron, Divigel (östrogen) och Tostrex som är testosteron.

Foto: Malin HoelstadBild 2 av 2

”Östrogenskräcken är en missuppfattning”, säger Angelica Lindén Hirschberg, professor i gynekologi och obstetrik vid Karolinska institutet.

Foto: Janerik Henriksson/TT och Malin HoelstadBild 1 av 1
”Östrogenskräcken är en missuppfattning”, säger Angelica Lindén Hirschberg, professor i gynekologi och obstetrik vid Karolinska institutet.
”Östrogenskräcken är en missuppfattning”, säger Angelica Lindén Hirschberg, professor i gynekologi och obstetrik vid Karolinska institutet. Foto: Janerik Henriksson/TT och Malin Hoelstad

75 procent av alla kvinnor får besvär i klimakteriet. En tredjedel av dem har så svåra problem att de behöver något slags hjälp. Vallningarna kommer allt tätare, svettningarna stör sömnen, vissa får led- och muskelbesvär och humörsvängningar kan ge både ilska och ångest.

Många kvinnor lider i det tysta eller diskuterar med väninnor i samma livsfas vilken som är den skonsammaste lösningen för att öka livskvaliteten under den så kallade övergångsåldern, åren efter sista menstruation som i medeltal inträffar runt 51–52 års ålder. Den kroppsliga omställningen pågår ungefär mellan 45 och 60 års ålder.

Det är stor variation på när en kvinna har sin sista menstruation och hur klimakteriet påverkar kropp och psyke. Värt att notera är att ungefär fjärde kvinna går igenom klimakteriet utan några större besvär.

Annons
Annons

För de allra flesta kvinnor med klimakteriebesvär överväger fördelarna.

För dem med störst problem är hormonbehandling är ett alternativ. Dock är det förhållandevis få som väljer detta idag trots att riskerna är förhållandevis små om behandlingen inleds så snart som möjligt efter sista menstruation och före 60 års ålder. Tidpunkten för start är avgörande.

På 1990-talet fick 25 procent av svenska kvinnor i klimakteriet östrogenbehandling, i storstäderna så många som varannan kvinna. Hormonet hade rykte om sig att vara ”föryngringsmedicin”. Sedan kom en stor amerikansk studie som ledde till löpsedlar om cancerrisk och många svenska kvinnor avbröt medicinering.

– Nu har vi svängt från den ena ytterligheten till den andra. I slutet av 90-talet var det en överbehandling, men jag skulle säga att det är en underbehandling i dag. Östrogenskräcken är en missuppfattning, säger Angelica Lindén Hirschberg som är professor i gynekologi och obstetrik vid Karolinska institutet.

Hon understryker att det här med hormonbehandling inte är svart eller vitt. Det är komplext och det finns både tydliga fördelar men också olika risker att ta hänsyn till. Men rädslan för att östrogenbehandling kan ge bröstcancer är överdriven, menar hon.

– För de allra flesta kvinnor med klimakteriebesvär överväger fördelarna eventuella risker.

Anledningen till att så många färre väljer hormonbehandling idag beror sannolikt delvis på den stora amerikanska studie, WHI (Women’s Health Initiative), som kom år 2002. I media blev det skräckrubriker om ökad risk för bland annat bröstcancer som ledde till att många blev rädda för att fortsätta sin behandling.

Annons
Annons

– Vi ska inte rekommendera kvinnor att hålla sig unga, vackra och friska med hormoner, men alla som har svåra besvär ska få rätt hjälp, anser Angelica Lindén Hirschberg.

Det som blev missvisande i medias rapportering om WHI-studien var att den byggde sin statistik på kvinnor som var mellan 50 och 79 år, varav de flesta hade börjat med hormonbehandling förhållandevis sent.

– Den som börjar med hormonbehandling tidigt har ett skydd mot hjärt-kärlsjukdomar, medan den som börjar sent, säg efter 60 års ålder, ökar risken.

Teoretiskt sett bör gulkroppshormon via en hormonspiral vara bättre eftersom det inte påverkar hela kroppen.

Vad gäller bröstcancer är det inte östrogen i sig som ökar risken. Det har man sett i WHI-studien på kvinnor som opererat bort livmodern. Tvärtom minskade risken att få bröstcancer om de fick enbart östrogen.

– Det är kombinationen med gestagen, gulkroppshormon, vilket krävs för alla som har kvar livmodern. Det ger en liten ökad risk för bröstcancer om man behandlar i mer än fem år.

Angelica Lindén Hirschberg menar att kvinnor bör diskutera den mest skonsamma lösningen med sin gynekolog. Ett alternativ är att ta gulkroppshormonet via en hormonspiral som får verka lokalt.

– Vi har inte data på det ännu, men teoretiskt sett bör det vara bättre eftersom det inte påverkar hela kroppen.

Men det finns kvinnor som inte mår bra av den kombinerade hormonbehandlingen och kanske är det just gestagenet, det syntetiska gulkroppshormonet, som ställer till det. Vissa tycks må bättre om de får så kallat bioidentiskt eller naturligt progesteron, alltså det hormon som kroppen bildat under menscykeln. I bland annat Tyskland, Frankrike och USA är det vanligt att gynekologer skriver ut detta, men i Sverige måste de skaffa licens för att få skriva ut det.

Annons
Annons

Badrumsskåp med olika piller och geléer för att minska klimakteriebesvär (fr v): östrogenplåster, Utrogest som är bioidentiskt naturligt progesteron, Femarelle som är ett hormonfritt kosttillskott, Provera som är syntetiskt progesteron, Divigel (östrogen) och Tostrex som är testosteron.

Foto: Malin HoelstadBild 1 av 1
Badrumsskåp med olika piller och geléer för att minska klimakteriebesvär (fr v): östrogenplåster, Utrogest som är bioidentiskt naturligt progesteron, Femarelle som är ett hormonfritt kosttillskott, Provera som är syntetiskt progesteron, Divigel (östrogen) och Tostrex som är testosteron.
Badrumsskåp med olika piller och geléer för att minska klimakteriebesvär (fr v): östrogenplåster, Utrogest som är bioidentiskt naturligt progesteron, Femarelle som är ett hormonfritt kosttillskott, Provera som är syntetiskt progesteron, Divigel (östrogen) och Tostrex som är testosteron. Foto: Malin Hoelstad

Hur ser du på bioidentiskt progesteron i stället för det syntetiska gestagen som finns på marknaden i dag?

– Vi söker pengar just nu för att få genomföra en vetenskaplig studie på 400 kvinnor där hälften i så fall ska få bioidentiskt progesteron. Vi kommer att få svar i slutet av året om när vi kan starta.

Många läser på nätet och köper hormoner för att skapa sin egen cocktail. Det avråder jag verkligen ifrån.

En anledning till att bioidentiskt gulkroppshormon inte skrivs ut av svenska gynekologer är alltså att det inte finns någon så kallad randomiserad kontrollerad studie (RCT) som har jämfört syntetiskt och bioidentiskt progesteron i kombination med östrogen när det gäller effekter på bröst och livmoder.

Det finns dock internationella studier som pekar mot att bioidentiskt progesteron ger mindre risk för bröstcancer, men möjligen ökad risk för livmodercancer.

Den studie som Angelica Lindén Hirschberg och hennes kolleger vill genomföra ska jämföra behandling med syntetiskt och naturligt (bioidentiskt) gulkroppshormon tillsammans med östrogen. Behandlingen kommer att pågå under ett år, så resultaten lär dröja. Det går inte att säga när det bioidentiska hormonet eventuellt kan finnas tillgängligt på den svenska marknaden utan speciell licens. Vad gäller den vetenskapliga studien så finns det även internationell efterfrågan på en sådan.

Angela Lindén Hirschberg vill understryka att hormonbehandling i stort leder till minskad dödlighet, inte tvärtom.

– Ju längre man står på behandling desto större skyddseffekt.

Hon menar att det idag är en underbehandling av klimakteriebesvär, att det har blivit ”en förlorad generation” av kvinnor som blivit överdrivet rädda för hormonbehandling.

– Många läser på nätet och köper hormoner för att skapa sin egen cocktail. Det avråder jag verkligen ifrån. Hormoner är potenta ämnen.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons