Annons

Professor: Högskoleprovet fokuserar på fel förmågor

Det gick inte så bra som han hade trott, och nu säger han att provet fokuserar på fel förmåga: snabbhet istället för trygghet i svaren. KTH-professorn Jan Gulliksen gjorde högskoleprovet och är kritisk.

Under strecket
Publicerad

”Min son sa att det var det värsta som han hade varit med om i hela sitt liv och jag förstår honom eftersom det var inte så att man alltid kunde prestera på topp hela tiden”, säger professorn Jan Gulliksen om vårens högskoleprov.

Foto: TT och Kristina Sahlin Bild 1 av 1

”Min son sa att det var det värsta som han hade varit med om i hela sitt liv och jag förstår honom eftersom det var inte så att man alltid kunde prestera på topp hela tiden”, säger professorn Jan Gulliksen om vårens högskoleprov.

Foto: TT och Kristina Sahlin Bild 1 av 1
”Min son sa att det var det värsta som han hade varit med om i hela sitt liv och jag förstår honom eftersom det var inte så att man alltid kunde prestera på topp hela tiden”, säger professorn Jan Gulliksen om vårens högskoleprov.
”Min son sa att det var det värsta som han hade varit med om i hela sitt liv och jag förstår honom eftersom det var inte så att man alltid kunde prestera på topp hela tiden”, säger professorn Jan Gulliksen om vårens högskoleprov. Foto: TT och Kristina Sahlin

Den 28 maj när högskoleprovets resultat publiceras kommer Jan Gulliksen förmodligen inte få full pott. Han är professor i människa-datorinteraktion på KTH och medlem i Digitaliseringsrådet. För att se hur provet fungerar och hur väl det mäter studiefärdighet gjorde han i år vårens högskoleprov samtidigt som sin artonåriga son.

Lördagen i provsalen blev tung och pressad för professorn som inte skrivit ett prov på trettio år. Och han upplevde situationen som onaturlig, med många legitimationskontroller och instruktioner.

– Det var otroligt tröttsamt, man satt ju där från och med klockan åtta på morgonen och var klar vid 16.30. I slutet av dagen var jag helt slut och behövde gå hem, lägga mig och vila. Det var som en full arbetsdag, med många svackor.

Annons
Annons

Det som förvånade honom var att han hade det lättare i svenska än i matematik – trots att han själv tycker att han läser långsamt men är duktig i matematik. Orsaken stavas tidspress.

– Jag hade ingen chans att, på befintlig tid och på ett seriöst sätt, gå igenom alla de matematiska uppgifterna.

I dag är Jan Gulliksen tveksam till värdet av högskoleprovet. Problemet enligt honom är att man testar snabbheten, och glömmer andra viktiga förmågor som att kunna analysera, att tänka kreativt och att kommunicera.

– Det är som att man, i en anställningsfas, bara skulle ta de analytiska proven, och glömma bort personligheten och förmågor.

Att provet är av flervalstyp är han också kritisk till. Han menar att uteslutningsmetoden lätt kan användas för att resonera sig fram till en ”mer eller mindre kvalificerad gissning”.

– Men det mäter inte huruvida du har förstått och är säker på vad du har gjort.

Jan Gulliksen tycker att det vore intressant om man hade en ytterligare fråga bredvid varje fråga: ”hur pass säker är du på ditt svar”. Han ser också ett samhällsproblem i vikten av att mäta snabbhet i övningar.

– Jag vill att de som ska bygga våra digitala system, våra broar eller våra hus ska vara hundra procent säkra på det de gjort. Att vara trygg i sina bedömningar är viktigare än att vara snabb.

Han har inte satt sig in i hur poängsystemet fungerar men tror kunna uppnå mellan 1,7 och 1,8 poäng utav ett maximum på 2,0. 

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons