Annons

Professor om skyhöga lönerna: Handlar om status

De höga lönerna i näringslivet är en fråga om status för företagsledarna, som jämför sig med varandra. Det säger professor Lars Engwall. Samtidigt tror han att framtidens företag kommer ledas av andra än ekonomer.

Under strecket
Publicerad

Martin Lundstedt, Jacob Wallenberg och Anders Nyrén är alla tre med på "topp-tio-listan" över företagsledare som tjänade mest 2015.

Foto: Anna Svanberg, Magnus Hjalmarson Neideman, Jessica Gow/TT

Martin Lundstedt, Jacob Wallenberg och Anders Nyrén är alla tre med på "topp-tio-listan" över företagsledare som tjänade mest 2015.

Foto: Anna Svanberg, Magnus Hjalmarson Neideman, Jessica Gow/TT
Martin Lundstedt, Jacob Wallenberg och Anders Nyrén är alla tre med på "topp-tio-listan" över företagsledare som tjänade mest 2015.
Martin Lundstedt, Jacob Wallenberg och Anders Nyrén är alla tre med på "topp-tio-listan" över företagsledare som tjänade mest 2015. Foto: Anna Svanberg, Magnus Hjalmarson Neideman, Jessica Gow/TT

Volvos nye vd Martin Lundstedt tjänade 25 miljoner kronor i fjol, Jacob Wallenberg 31 och Anders Nyrén 17 miljoner. Det visade SvD Näringslivs genomgång av inkomstdeklarationerna förra veckan.

Från näringslivets håll har få velat förklara vad de höjda lönerna beror på, men en vanligt förekommande förklaring är att rejäla löner krävs för att internationella storföretag sliter i svenska direktörer.

Det argumentet köper inte Lars Engwall, professor emeritus i företagsekonomi vid Uppsala universitet.

– Det är ett påstående som är rätt så tveksamt. Det är få svenskar som gjort internationella karriärer som företagsledare, säger han.
Carl-Henric Svanberg är ett exempel på en direktör som fått toppjobb utomlands, som ordförande för oljebolaget BP. Det handlar mycket om att han innan dess hade gjort sig känd som en god kommunikatör, menar Lars Engwall.

Annons
Annons

– De som är kommunikativa och syns, de får ett bättre personligt varumärke. Att Carl-Henric Svanberg hade varit så duktig på att kommunicera och varit så synlig bidrog sannolikt till att han blev styrelseordförande i BP.

Det senaste verkar vara att man ska köra sin egen ”butik”, som Ola Rollén är det senaste exemplet på. Det verkar ha att göra med att förverkliga sig själv.

I SvD:s genomgång framgick att lönerna för tio av de mäktigaste direktörerna ökade med 26 procent förra året. Frågan är vad som drivit upp inkomsterna. Enligt Lars Engwall kan den ökade transparensen vara en faktor till att ersättningarna ständigt trissas upp.

– Lönerna till ledande befattningshavare ska finnas med i årsredovisningen, då kan man jämföra sig med varandra. Det har med status att göra, säger Engwall och fortsätter:

– Om man ser någon som man inte tycker är så märkvärdig, undrar man: varför ska jag ha lägre lön än den här personen? Det är så marknaden ser ut.

Han anser att det blir ett slags marknadsnotering genom att lönerna står i årsredovisningen.

– Sedan kan man fundera på vad de gör med alla pengar, säger han.

Vad tror du?

– Det senaste verkar vara att man ska köra sin egen ”butik”, som Ola Rollén är det senaste exemplet på. Det verkar ha att göra med att förverkliga sig själv.

Hexagons numera brottsmisstänkte vd Ola Rollén är också ett exempel på någon som lyckats kommunikativt och gjort sig populär i pressen och fått epitet som ”börsens guldgosse”. Just scenvana och kommunikationen kommer bli allt viktigare framöver, menar Engwall.

Annons
Annons

– Det är inte säkert att det blir mest ekonomer och ingenjörer som leder framtidens företag.

Donald Trump till exempel – hur man kan stå på scenen och säga vad helst, och roa och bli populär.

Han anser att företagsledarnas förmåga att vara scenartister i stället blir allt viktigare.

– Ibland tar informationschefen hand om mediala frågor, men när det riktigt bränner till då måste ledaren upp. Ett färskt exempel är kritiken mot Ericssons ordförande Leif Johansson, att det tog lång tid innan han framträdde i samband med företagets nedskärningar.

Samtidigt ser Engwall en oroande tendens att det är de som lyckas nå ut via sin scenförmåga som vinner förtroende, ibland oavsett budskap.

– Det är skrämmande att se vad som händer i världen. Donald Trump till exempel – hur man kan stå på scenen och säga vad helst, och roa och bli populär. Det är mycket obehagligt.

Lars Engwall understryker att förtroende är så otroligt viktigt i dagens läge och då spelar det en allt viktigare roll hur mycket man syns i media.
– Företagsledaren blir så nära förknippad med varumärket. Vi såg exempelvis nyligen klagomål på H&M:s Karl-Johan Persson att han inte synts i media, säger han och tillägger att han tror att till och med Wallenbergarna framöver kommer lämna sitt gamla motto, ”verka men inte synas”.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons