Annons

Professor: Prat biter inte på fulla ungdomar

Folk sitter på uteserveringar på Medborgarplatsen i Stockholm. Bilden från torsdag 23 april.
Folk sitter på uteserveringar på Medborgarplatsen i Stockholm. Bilden från torsdag 23 april. Foto: Pontus Lundahl/TT

Politiker och myndigheter förmanar gång på gång människor att minska trängseln på krogarna. Frågan är vad som biter. Prat och hot eller konkreta åtgärder?

Under strecket
Johanna Cederblad / TT
Uppdaterad
Publicerad

Sveriges linje i coronakrisen får omvärlden att häpna – här blir vi inte instängda, utan förväntas ta eget ansvar för att minska smittan. Vi ska hålla avstånd och inte trängas på krogar och uteserveringar, har politiker och myndighetspersoner upprepade gånger förmanat oss under den senaste veckan.

Det har gått så där. Särskilt stockholmare har setts gona sig i vårsolen och strunta i att hålla avstånd. På fredagen skräptes tonen – krogar som inte sköter sig kommer att stängas, dundrade inrikesminister Mikael Damberg (S) tillsammans med Anna König Jerlmyr (M), finansborgarråd i Stockholm, och Per Follin, smittskyddsläkare i Region Stockholm.

Frågan är hur det går med kommunikation som vapen mot smittan.

– Det är väldigt konstigt att de inte stängde krogarna på en gång. Det känns om ingen vill ta det beslutet, säger Orla Vigsö, professor i masskommunikation vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation på Göteborgs universitet.

När det inte blir några konsekvenser av oönskat beteende undergrävs förtroendet för myndigheterna, tycker han.

Annons
Annons

Myndigheterna har ett mål med sin kommunikation, konstaterar Vigsö: de vill få oss att sluta trängas och på så vis minska smittspridningen.

– Men det är svårt att föreställa sig att de som är ute på krogar klockan två på natten bryr sig om det då. Om det är något som kommunikation inte fungerar på så är det kombinationen ungdomar och sprit.

Han tycker att det är ett stort problem att ansvarsfrågan verkar otydlig. Regeringen fattar inte beslut om åtgärder och inte heller myndigheterna. Krögare och gästerna ska i stället "ta sitt ansvar".

– Att man överlämnar detta åt folket gör det väldigt otydligt vem som faktiskt har ansvaret, säger Orla Vigsö.

Hans kollega Bengt Johansson, professor i politisk kommunikation vid samma institution, sågar inte kommunikationen om krogträngseln lika kategoriskt. Men det blir svårt att förstå den, eftersom rekommendationerna måste tolkas av både krögare och kroggäster.

– Det är inga skarpa regler, som exakt hur långt man ska vara från varandra eller avståndet mellan borden. Det blir otydligt, säger Bengt Johansson.

Samtidigt har reglerna skruvats åt på senare tid, vilket gör det ännu svårare, förklarar han.

– Det blir en svår kommunikativ uppgift att det man sade för ett par veckor inte längre gäller. Jag fattar vad de vill – att hålla öppet men undvika smittspridning. Det hade varit lättare att kommunicera allt var stängt som i andra länder.

Ändå tycker han att myndigheterna rent kommunikativt har gjort mycket bra under krisen.

– De har varit tillgängliga, haft dagliga presskonferenser, svarat på frågor och inte blivit arga trots att samma frågor kommit igen och igen. Men de har också använt en del byråkratuttryck och vetenskapliga uttryck som folk inte vet vad de betyder. De har också varit många på scen samtidigt, det gör att man inte vet vem som bestämmer.

Men om den svenska kommunikationsmodellen lyckas få stopp på krogträngseln är svårt att säga, konstaterar han.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons