Annons

Handels. Maktelitens skolaProfessorn kritisk: kallar knappt Handels universitet

Näringslivs­anknytningen på Handelshögskolan i Stockholm har alltid varit stark och Mikael Holmqvists huvudpoäng är att den är på tok för stark.
Näringslivs­anknytningen på Handelshögskolan i Stockholm har alltid varit stark och Mikael Holmqvists huvudpoäng är att den är på tok för stark. Foto: Hasse Holmberg/TT

De är effektiva, snabba, har vuxit upp i ”ledarsamhällen” som Djursholm – och behärskar den eftertraktade konsten att kommunicera. Men Handelshögskolans elever skolas knappast i kritiskt tänkande. Mikael Holmqvists nya bok ifrågasätter prestigeskolans status som skattefinansierad verksamhet.

Under strecket
Publicerad
Bild 1 av 2

Mikael Holmqvist (född 1970) är professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet. Tidigare har han också varit verksam vid Uppsala universitet, Cornell University och Stanford University i USA

Foto: Mats Burman/Ateljé Uggla Bild 2 av 2

Handels. Maktelitens skola

Författare
Mikael Holmqvist
Genre
Sakprosa
Förlag
Atlantis

479 s.

Vad kan det finnas för paralleller mellan å ena sidan de personer som på grund av funktionshinder har nedsatt arbetsförmåga och får jobb genom Samhall och å andra sidan unga människor som studerar vid Handelshögskolan i Stockholm?

Mikael Holmqvist – sociolog och företagsekonom med professur vid Stockholms universitet – har tidigare skrivit om de förra, nu skriver han om de senare och menar att båda grupperna utmärks av att vad de i förstå hand lär sig inte är konkreta kunskaper och färdigheter utan förväntningar och en identitet som i det ena fallet handlar om anställning på samhällets botten, i det andra på toppen.

Inte sällan är det också en identitet som börjar formas redan under uppväxten. Många studenter på Handels har en privilegierad bakgrund, inte så få har vuxit upp i det Djursholm som Holmqvist också skrivit en uppmärksammad bok om eller i något annat “ledarsamhälle”, de är duktiga men har också fått självförtroendet med modersmjölken, de har lärt sig att tala för sig - till exempel så att de i skolan har kunnat tala sig till bättre betyg än de egentligen förtjänar.

Annons
Annons
Bild 1 av 1
Fortsätt läsa…

På Handels får de från dag ett höra att de representerar “eliternas elit”, på Handels trimmas de till framgång – och goda inkomster - i investment-, finans- och konsultvärlden. Som Holmqvist beskriver dem blir de helt enkelt den nya tidens idealmänniska, hon som är snabb, effektiv, handlingskraftig, positivt tänkande – Handels-studenterna talar gärna om sig själva, varandra och skolan i ett överentusiastiskt marknadsföringsspråk – men framförallt socialt kompetent och bra på kommunikation. (“Kommunikation” har länge varit honnörsordet framom alla andra: det är redan många år sedan vd:n för en svensk storbank som fått kritik för sitt synnerligen generösa bonusprogram beklagade att banken misslyckats med sin kommunikation.) Idealmänniskan – studenten på Handels – är inskolad i marknadsliberalism men kan använda alla de rätta orden: “hållbarhet”, “socialt ansvar” och till och med “ödmjukhet”.

Jag har svårt att se att Holmqvist skulle kunna beskyllas för att skriva utifrån fördomar eller lösa antaganden. Boken - som med notapparat går på nästan femhundra sidor - bygger på ett omfattande såväl muntligt och skriftligt källmaterial och på grundlig argumentation. (Problemen med den är snarast  dels att vissa centrala poänger upprepas om och om med nya exempel och dels att språket här och där bär spår av en ful och onödig “sociologiska”)

Annons
Annons

Mikael Holmqvist (född 1970) är professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet. Tidigare har han också varit verksam vid Uppsala universitet, Cornell University och Stanford University i USA

Foto: Mats Burman/Ateljé Uggla Bild 1 av 1

Det är inte heller studenterna som är måltavlan för bokens kritik utan högskolan. När den grundades 1909 med familjen Wallenberg som pådrivande kraft var det för att ge mer prestige åt industrialiseringens män som uppfattade att överklassen och ämbetsmannakåren såg ner på dem. Näringslivsanknytningen har alltid varit stark och Holmqvists huvudpoäng är att den är på tok för stark. Kontakterna är centrala i undervisningen med gästföreläsningar, praktikplatser och fallstudier där studenterna får jobba på företagen och det är företagen som styr vad som ska undersökas. Studentkåren ordnar träffar med “elitarbetsgivare” och styrelsen – som domineras av näringslivets representanter - påverkar också forskningen. Forskare som är misshagliga för näringslivet riskerar att få gå. Kritiskt tänkande är i dag ett begrepp som - ofta helt okritiskt, vill jag påstå – skrivs in i snart sagt alla utbildningars måldokument men på Handels betyder kritiskt tänkande snarast att bemöta kritik av skolan.

Holmqvist har en agenda: han tror på universitetens frihet – en frihet som idag är hotad generellt och som det enligt hans mening finns så litet av just på Handels att han knappt vill kalla skolan för universitet. Härav följer att han frågar sig om den finansiering staten bidrar med alls ligger i skattebetalarnas intresse. Men han frågar sig också – och åtminstone den frågan är svår att avvisa – om inte mer analys och reflektion skulle vara i studenternas intresse. Troligen har de förmågor som inte tas till vara – de precis som Samhall-anställda som skolas till underklass.

Mikael Holmqvist (född 1970) är professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet. Tidigare har han också varit verksam vid Uppsala universitet, Cornell University och Stanford University i USA
Mikael Holmqvist (född 1970) är professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet. Tidigare har han också varit verksam vid Uppsala universitet, Cornell University och Stanford University i USA Foto: Mats Burman/Ateljé Uggla
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons