Karolina Ekholm är tillbaka på Stockholms universitet för att forska.
Karolina Ekholm är tillbaka på Stockholms universitet för att forska. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

”Jag skulle absolut inte vilja vara högt skuldsatt”

Hon har fattat avgörande beslut på Riksbanken och Finansdepartementet. Nu varnar professor Karolina Ekholm för riskerna med ständiga larm om bostadsmarknaden och bankerna – från både myndigheter och media.

Publicerad

Madagaskar, tidigt 1970-tal. Än i dag vet Karolina Ekholm inte vad det var för insekt. Bara att den var alldeles för stor för att vara välkommen i sovrummet, och inget man ville kela med.

När någon i sällskapet försökte ha ihjäl den med ett par rejäla träskor trycktes inälvorna ut.

Karolina Ekholm berättar med stor inlevelse, lutar sig framåt i den blåa skrivbordsstolen i rummet på Stockholms universitet. För en nioåring med insekts- och spindelfobi var natten dramatisk.

– På morgonen visade det sig, utifrån den blöta rand som hade gått genom huset, att den hade släpat sig ut i badrummet på något sätt och försvunnit, säger hon. Hon gör en besvärad min.

Att som barn ha fyra föräldrar som är professorer, i antropologi och medicin, tog Karolina Ekholm till platser långt bortom Sveriges gränser.

Kanske är det där någonstans, på Madagaskar, som förklaringen till hennes driv, hennes vilja att testa nytt, att upptäcka, hittas.

Annons

Hon blev också professor själv. Men i ett ämne som inte kräver närkontakt med vare sig spindlar eller blod: nationalekonomi.

Hon minns när hennes mamma skulle köpa kurslitteratur till henne.

– Hon tog upp en bok om mikroekonomi och öppnade den, såg alla ekvationer och utbrast ”uuaaaaaahhhhh!”.

Karolina Ekholm visar hur mamman kastade ifrån sig boken. Skrattar till vid minnet.

– Det var hennes spontana reaktion inför det ämnet som jag kom att specialisera mig i. Men hon var glad att jag valde samhällsvetenskap. Pappa tyckte att jag skulle bli medicinare.

1/2

Mellan åren 2009 och 2014 var Karolina Ekholm vice riksbankschef.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
2/2
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Karolina Ekholms karriär kan både beskrivas som både rak och krokig. Hon forskade i internationell handel på Handelshögskolan i Stockholm, senare erbjöds hon en professorstjänst på Stockholms universitet.

Men någonstans där börjar krokigheten. För politikerna i riksbanksfullmäktige hade fått upp ögonen för Ekholm. En första inledande kontakt togs av dåvarande ordförande Johan Gernandt (M) och i januari 2009 presenterades så Karolina Ekholm som ny vice riksbankschef.

Annons

Fem år senare svarade hon sedan ja när finansminister Magdalena Andersson (S) frågade om hon ville bli statssekreterare och leda finansdepartementets avdelning för ekonomisk politik.

Många såg Karolina Ekholm som den givna efterträdaren när Stefan Ingves mandat löpte ut 2017. Men Moderaterna ska ha sagt nej. Vad Karolina Ekholm själv hade svarat återkommer vi till.

För nu är professor Ekholm tillbaka på Stockholms universitet. Först nio år efter att jobbet blev hennes.

Hon trycker ned en kapsel i kaffemaskinen.

– Jag har åtagit mig att skriva en del om bankunionen och håller på och formulerar tankar om eurokrisen.

Inte om minusräntans effekter?

– Nej, det är inget som jag skulle gå igång på i dagsläget.

Det är tydligt att Karolina Ekholms tankar präglas av de fyra sista åren på finansdepartementet. Åren som vice riksbankschef ligger längre bak.

När den svenska utdragna regeringsbildningen innebar sovmorgon för många tjänstemän, var det tvärtom för henne. Finansminister Magdalena Andersson (S) förhandlade med Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

EU-möten fick Karolina Ekholm ta. Hon flängde till Bryssel.

Nu är livet lugnare. Nu har hon tid att reflektera.

Annons

– Framöver, särskilt om det blir en rejäl avmattning, kommer finanspolitik att spela en större roll. Då blir det viktigt att ha klart för sig vad finanspolitik kan ha för effekter.

Är det okänd terräng?

– Mitt intryck är att det har skett ett skifte – jag ska inte säga paradigmskifte, men ett skifte – om vad som är vedertagen sanning inom nationalekonomi.

Som statssekreterare bad Karolina Ekholm Konjunkturinstitutet (KI) att ta fram en ny modell och även skatta nya så kallade multiplikatorer för Sverige. Allt för att bättre kunna räkna på vilken effekt olika beslut kan få i hög- respektive lågkonjunktur.

– Det fanns en uppfattning att det var ineffektivt att styra med finanspolitik, att man aldrig kan lita på politiker och att det är bättre att fokusera på långsiktiga mål och stabila offentliga finanser. Nu finns en mer livaktig diskussion. Jag är inte ensam om att intressera mig för detta.

– Nu ska Anders Borg (tidigare moderat finansminister) skriva en avhandling om finanspolitikens effekter. Jag får läsa den, säger Karolina Ekholm.

Annons

Hon kan inte låta bli att dra på smilbanden. Faktum är att Karolina Ekholm ska leda en av höstens kurser i nationalekonomi på Stockholms universitet, med Anders Borg som en av föreläsarna.

Socialdemokraternas ekonomiska seminarium i Almedalen 2015
Socialdemokraternas ekonomiska seminarium i Almedalen 2015 Foto: Lars Pehrson

Borg var arkitekten bakom de många jobbskatteavdragen. Under Ekholms tid som statssekreterare har fokus i stället legat på miljardstöd till kommunerna.

Om ekonomin behöver få stöd av finanspolitik gör pengarna mer nytta om de satsas på offentlig konsumtion jämfört med sänkta skatter eller ökade bidrag, anser hon.

Arbetet på finansdepartementet lärde henne en sak till. Det går inte att planera stora infrastrukturprojekt, lägga allt färdigt i en byrålåda och sedan ta fram när ekonomin viker.

– Planering är en färskvara och bara planeringen i sig är väldigt resurskrävande. Dessutom tenderar det att ha blivit högkonjunktur innan allt är klart.

Vad kan man göra då när ekonomin viker?

Annons

– Min favorit är att satsa på utbildning. Det är en investering i humankapital och det är dessutom lätt att rulla ut. Även utgifter som har med hälsa att göra har likartade egenskaper.

Satsningar på yrkesvux, komvux, universitet?

– På alla nivåer. I den mån man lyckas undvika att människor hamnar i öppen arbetslöshet är väldigt mycket vunnet.

Av samma anledning vurmar hon för statsbidrag till kommuner och landsting.

– De har stora behov och samtidigt krav på sig att budgetera för balans. Om kommuner tvingas säga upp anställda tar det många år att reparera.

Du anser att skattesänkningar inte fungerar. Varför?

– Ger man inkomster till hushållen kan de välja att spara dem, då ger det ingen stimulans till ekonomin. Benägenheten att spara kan också öka i ett läge där hushållen upplever ökad osäkerhet. Om hushållen väljer att konsumera beror effekten på om det är en inhemsk eller en importerad vara eller tjänst.

Karolina Ekholm menar att utmaningen inte bara handlar om val av åtgärd och storlek, svårigheten är också att agera i tid.

När finanskrisen slog till var reporäntan nästan 5 procent. Nu är den på minus.

Annons

Riksbanken har bara lite krut kvar att hjälpa ekonomin med. Vid en kris skulle finansministern behöva ta i långt mer.

Vad är 4–5 procentenheter sänkt styrränta i finanspolitik?

– Det är en bra fråga. Jag har inte gjort den kalkylen men nu sätter du mig på ett intressant spår. Jag kanske kan blogga om det.

Karolina Ekholm betonar att det är viktigt att skilja på avmattning, lågkonjunktur och finanskris.
Karolina Ekholm betonar att det är viktigt att skilja på avmattning, lågkonjunktur och finanskris. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Karolina Ekholm tar en klunk kaffe.

Hon har en käpphäst till. Vikten av att inte slarva med begreppen, att inte larma i onödan.

– I den svenska debatten är man dålig på att skilja mellan avmattning, lågkonjunktur och finanskris. Så fort man pratar avmattning tänker folk krasch på bostadsmarknaden där allting går åt skogen.

Karolina Ekholm oroas över att tonläget har varit för högt, för länge. Hon säger att hon irriterats över rapporteringen i media kring finansiell kris och krasch på bostadsmarknaden.

Annons

– Om man kör det varje vecka i åratal och ingenting händer förutom att bostadspriserna går upp – vad ska folk tro? Det underminerar arbetet som bedrivs för att försöka begränsa risker.

Men tonläget drivs på av myndighetschefer?

– Absolut. Riksbanken har definitivt en del av den skulden. Kanske att Finansinspektionens Erik Thedéen har det i sin kommunikation också.

Hon återkommer till media.

– Dagens Industri har periodvis kört tre till fyra rubriker om dagen. Det kan inte vara drivet av någon kommunikation från Riksbanken och Finansinspektionen.

SvD har också skrivit mycket. Det finns ett stort läsarintresse. Jag tror att många blev tagna på sängen av finanskrisen och vill vara förberedda nästa gång.

– Ja, det är en sund inställning. Det är bra om folk funderar ett varv extra när de skuldsätter sig.

Men du, som arbetat både på Riksbanken och finansdepartementet och haft tillgång till mycket data, verkar inte vara orolig?

– Som privatperson skulle jag absolut inte vilja vara högt skuldsatt. Jag kan ibland känna mig lite förskräckt av att folk verkar rätt benägna att ta på sig stora skulder utan att ha höga inkomster eller stora förmögenheter.

Annons

– Men jag tycker inte att utvecklingen är sådan att jag skulle vara rädd för en total systemgenomgripande kris i Sverige.

Inget Harmagedon?

– Inget Harmagedon. Men personligen har jag alltid trott att när räntorna börjar gå upp ordentligt kommer bostadspriserna att pressas ned, i alla fall på sina håll.

Det kan vara något annat än bankerna och bostadsmarknaden som utlöser en kris menar Ekholm.
Det kan vara något annat än bankerna och bostadsmarknaden som utlöser en kris menar Ekholm. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Under Karolina Ekholms tid på Riksbanken och finansdepartementet har både bolånetaket och de två amorteringskraven blivit verklighet.

I höst kommer den första stora budgeten baserad på det nya januariavtalet. Då kommer bland annat värnskatten att avskaffas. Men många frågar sig vilka reformer politikerna är villiga att göra för att öka skatteintaget.

Tål bostadsmarknaden ytterligare åtgärder?

Annons

– Det som görs handlar om att undvika en krasch, inte att utlösa den. Men när man försöker begränsa folks incitament att låna går man hela tiden på gränsen. Efterfrågan på bostäder minskar och det håller tillbaka prisutvecklingen.

Med din erfarenhet från den politiska världen, är det inte nu eller aldrig?

– Jag vet inte. Det finns alltid en ny mandatperiod. Det är rätt så många partier som först ska komma överens internt.

Karolina Ekholm säger att det rent politiskt ser ut att vara enklare att förändra ränteavdragen än fastighetskatten, vilket hon personligen tycker är synd. Fick hon bestämma skulle hon göra tvärtom.

– Det som är skevt är att man har ränteavdrag utan att beskatta den implicita avkastningen på ägt boende. Men allmänheten verkar ha större acceptans för att förändra ränteavdragen.

Ekholm återkommer till faran med ständiga larm och en ensidig debatt.

– Alla tittar på bostadsmarknaden och funderar över bankerna. Det kan ju vara något annat som utlöser en kris.

Som vadå?

– Om jag visste det... Det talas om skuggbanker, det finns tendenser till ökad upplåning i företagssektorn, särskilt internationellt sett. Och i Sverige syns en ökning av blancolånen, konsumtionslånen, det är ett observandum.

Annons

Hur ser du på den senaste tidens signaler om en sämre konjunktur?

– Jag ser tydliga tecken på en avmattning, men det är fortfarande en öppen fråga om det handlar om en regelrätt lågkonjunktur i för världsekonomin viktiga länder eller mer marginella nedgångar, säger Karolina Ekholm, och fortsätter:

– En liten, öppen ekonomi som den svenska är förstås mycket känslig för förändringar i omvärldskonjunkturen så en avmattning i omvärlden kommer att sätta avtryck i den inhemska utvecklingen. Men det finns i alla fall goda möjligheter att dämpa en nedgång med hjälp av väl tajmad och väl utformad finanspolitik.

Karolina Ekholm har lämnat finansdepartementet för att forska vid Stockholms universitet.
Karolina Ekholm har lämnat finansdepartementet för att forska vid Stockholms universitet. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Universitets lummiga park och höga blåa hus är en skarp kontrast till finansdepartementets lokaler i centrala Stockholm. Tempot är märkbart lägre.

Annons

Men Karolina Ekholm menar att det var nu eller aldrig för henne. Om hon hade fortsatt på finansdepartementet hade vägen tillbaka till akademin blivit alltför lång. Men beslutet var inte enkelt.

– Finansdepartementet är ett fantastiskt ställe att jobba på. Det är det absolut roligaste jobb jag haft.

Roligare än att vara vice riksbankschef?

– Ja, det tycker jag. Det är bredare. Jag fick hålla på med alla ekonomiska frågor. Men ännu viktigare är att det är en öppen organisation.

Hur menar du?

– Alla centralbanker tenderar att vara ganska slutna. Man försöker interagera med omvärlden men det blir väldigt regisserat. Du kan tänka dig vilka processer det är innan man ska hålla ett tal till exempel.

Men måste det vara så?

– Nej, inte egentligen. Men jag tror att självständigheten spelar ett spratt i det här hänseendet och blir som en ängslig begränsning. Centralbanksvärlden är som en liten familj, alltid hotade av de där ute som vill begränsa självständigheten.

Under sina sista år som riksbankschef drev Karolina Ekholm linjen att reporäntan borde sänkas, först tillsammans med professor Lars EO Svensson, senare med professor Martin Flodén.

Annons

Från sitt skrivbord på finansdepartementet fick hon senare följa hur de kvarvarande riksbankscheferna svängde helt. I flera år har Sverige nu haft minusränta.

När Stefan Ingves andra period som riksbankschef gick mot sitt slut nämndes Karolina Ekholm ofta som den hetaste kandidaten att ta över. Det är heller ingen hemlighet att hon var det röda lagets kandidat.

Men Moderaterna ska ha uppfattat Ekholm som för nära Magdalena Andersson.

Hade du tackat ja?

– Jag hade absolut övervägt det ordentligt. Det är ett viktigt jobb och det är inte gott om folk som har relevant erfarenhet.

Som utomstående tolkade jag beslutet som ett politiskt spel?

– Det kan jag inte uttala mig om. Det landade där det landade.

Men Stefan Ingves lär inte få en fjärde period?

– Nej, men det är många år tills det skall övervägas igen.

Karolina Ekholm vill inte heller kommentera spekulationerna om att hon skulle ta förste vice ordförande Kerstin af Jochnicks plats i Riksbankens direktion. Nyligen kom beskedet att Af Jochnick lämnar för ett arbete på Europeiska centralbanken.

– Frågan ligger hos riksbanksfullmäktige.

Har du gått med i Socialdemokraterna?

Ekholm skrattar när hon svarar.

Annons

– Nej, det har jag inte. Det var det stående skämtet att de politiskt sakkunniga skulle hoppa på mig och sätta fast en S-pin på kavajen. Och om var jag skulle hålla mitt första maj-tal.

Hon blir allvarlig.

– Jag sa redan från början till Magdalena att jag inte ville vara partimedlem. Då sa hon okej, men du måste stödja inriktningen på politiken. Och så känner jag naturligtvis med det partiet som jag har jobbat för.

Hade du kunnat arbeta som statssekreterare för en blå regering? Om Anders Borg hade frågat?

– Nej, det hade jag inte. Även om det fanns reformer under alliansregeringen som jag tyckte var bra.

Nu har hon lämnat både centralbanksvärlden och den politiska dito, tar inte längre fakirflyget till Bryssel.

Nu ska hon packa upp alla lådor. Fylla bokhyllan med böcker. Ta upp allt te. Och forska.

Om inte något ännu större äventyr dyker upp.

Mellan åren 2009 och 2014 var Karolina Ekholm vice riksbankschef.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 6
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 2 av 6

Socialdemokraternas ekonomiska seminarium i Almedalen 2015

Foto: Lars Pehrson Bild 3 av 6

Karolina Ekholm betonar att det är viktigt att skilja på avmattning, lågkonjunktur och finanskris.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 4 av 6

Det kan vara något annat än bankerna och bostadsmarknaden som utlöser en kris menar Ekholm.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 5 av 6

Karolina Ekholm har lämnat finansdepartementet för att forska vid Stockholms universitet.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 6 av 6