Annons

Psykolog: Åtta råd för föräldrar som ska skiljas

Malin Bergström, barnpsykolog och docent på Karolinska institutet, utgår från svensk forskning om hur barn mår som bor växelvis hos sina skilda föräldrar i sin nya bok ”Att skiljas med barn”.
Malin Bergström, barnpsykolog och docent på Karolinska institutet, utgår från svensk forskning om hur barn mår som bor växelvis hos sina skilda föräldrar i sin nya bok ”Att skiljas med barn”. Foto: Stefan Tell, Hasse Holmberg/TT

Sorg, vrede och uppgivenhet. Ändå ska man, mitt i skilsmässan, försöka vara en bra förälder. I boken ”Att skiljas med barn” ger psykologen Malin Bergström råd inför ett växelvis boende – något som forskningen visar är bäst för alla barn över tre år.

Under strecket
Publicerad

1 / 9

Sverige har flest barn i hela världen som bor växelvis hos föräldrarna efter en separation. Bara tio procent fortsätter att bo hos enbart den ena. Svensk forskning visar att barn med växelvis boende är mindre stressade, mår bättre och är mer nöjda med livet än de som bor på heltid hos antingen mamma eller pappa.

Och – tvärtemot vad barnexperterna trodde när växelvis boende började ta fart på 1990-talet – barnen tycker inte det är så jobbigt. De vänjer sig faktiskt, skriver Malin Bergström i sin nya bok ”Att skiljas med barn” (Bonnier Fakta, 2018). Hon är barnpsykolog och har i många år studerat hur barn mår som flyttar mellan skilda föräldrar. De som mår bäst har ett boendeschema att hålla sig till, hjälp med att flytta emellan och hjälp med att hålla ordning på sina saker. Det bidrar till den rytm och ordning som behövs för att de ska känna att tillvaron är förutsägbar.

Ännu vet forskarna dock inte varför de mer nöjda med livet än barn som bor mest hos den ena föräldern.

Ännu vet forskarna dock inte varför de mer nöjda med livet än barn som bor mest hos den ena föräldern. Kanske var det så redan före separationen, kanske samarbetar just deras föräldrar bättre eller har färre konflikter. Kanske har de mer engagerade pappor. Forskningen visar att också föräldrarna själva mår bättre av barnens växelvisa boende. Detta påverkar också barnen.

Det mest förvånande forskningsresultatet är att barn med växelvis boende inte har problem med att hålla kontakten med sina kompisar. Kanske för att föräldrarna ofta väljer att bo kvar nära varandra.

Annons
Annons
Foto: Gorm Kallestad/ TT

2 / 9

Foto: Gorm Kallestad/ TT

1. Förmedla hopp till barnen när ni skiljer er

Nej, vi skiljer oss inte för lätt, konstaterar barnpsykologen Malin Bergström i sin nya bok om barn till skilda föräldrar. De flesta par väntar tills skilsmässan blir den enda lösningen – med en rad förluster som följd. Då kommer ofta krisreaktioner som hopplöshetskänslor, panik, sömnproblem, ilska förvirring.

Och mitt i allt detta jobbiga ska ni vara föräldrar, var och en och tillsammans.

Det viktigaste är att inge barnen hopp, och Malin Bergström ser att de flesta föräldrar klarar det även när krisen är färgad av svek och uppbrott. Så enkla saker som att ha rutiner för vardagslivet hjälper: att du – för barnens skull – måste stiga upp ur sängen och ha mat på bordet blir en drivkraft till att orka kämpa vidare. Och barnen märker att du vill hitta hoppet. Det ger också dem hopp.

Kom ihåg att bry dig om hur barnen har det. Krama, klappa.

Kom ihåg att bry dig om hur barnen har det. Krama, klappa. Säg några ord om deras tillvaro och planera in mysiga stunder ihop. Beskriv gärna vad du ser fram emot i era liv tillsammans om, låt säga, en månad.

Det tar så klart längre tid än så innan vardagen och rutinerna har fått ny styrfart. Du har förlorat den tillvaro som fungerade – och därmed en del av dig själv – så ha tålamod med läkningen. För kaoset pågår inte för all framtid! Det tar ungefär ett halvår innan du får en känsla av fast mark under fötterna igen. Glöm inte att du behöver bearbeta dina egna förluster innan du kan hjälpa barnen med deras. Visa under tiden att du ser fram emot ett annat liv längre fram. Och ha medkänsla med dig själv för de reaktioner du får på vägen. Du är ju människa.

Annons
Annons
Foto: Jessica Gow/TT

3 / 9

Foto: Jessica Gow/TT

2. Vänta inte med att berätta för barnen

Instinkten att skydda våra barn går över allt annat. Men istället för att hålla oro och bekymmer borta måste ni ge barnen besked om skilsmässa, om otrygghet och kaos som beror på er föräldrar. Det är lätt att skjuta upp ett samtal som innebär att ni gör dina barn illa … Dessutom är hjärnan fullt upptagen av att klara vardagsrutiner och processa era egna förändringar. Förmågan att tänka logiskt och leva sig in i andras behov står tillbaka i sådana lägen, det är normalt. Och så drar ni på det för att ni vill att samtalet ska bli så bra som möjligt. Men vänta inte med att berätta, är Malin Bergströms fasta råd.

Sanningen gör ont, men för barnen är det nästan alltid värre att gå omkring och känna på sig att något är fel och inte veta varför.

Sanningen gör ont, men för barnen är det nästan alltid värre att gå omkring och känna på sig att något är fel och inte veta varför. Kanske de till och med ställer väl inlindade frågor. Fånga den möjligheten – lägg undan det du har för händer och gör dig tillgänglig för barnets funderingar.

Genom att berätta för barnen blir skilsmässan verklig och något som de kan få prata om mer öppet. De flesta föräldrar väljer att ta det här samtalet tillsammans. Då visar ni att ni båda finns kvar och har en fortsatt bra kommunikation. Utgå sedan från barnen när ni lägger upp samtalet – de behöver höra att ni tänkt på hur deras liv kommer att bli framöver. Kompisarna, skolorna, aktiviteterna.

Står ni långt ifrån varandra – välj att fokusera på det som handlar om ert föräldraskap och det ni kan komma överens om. Det viktigaste för era barn är att ni är deras föräldrar.

Annons
Annons
Foto: Gorm Kallestad/TT

4 / 9

Foto: Gorm Kallestad/TT

3. Från parrelation till föräldrateam

Parrelationen är över, nu ska ni bygga ett föräldrateam runt barnen. Att vårda teamkänslan mellan er är viktigare än hur ni två har det mellan er för övrigt. Känslan av att ni är föräldrar ihop, fastän ni bor på var sitt håll, skapar en viktig grund för barnens nya liv i två olika hem. Det bär dem och hjälper dem att få världen att stämma.

Här gäller det att sortera vad som hör till parrelationen och vad som hör till föräldraskapet. Hur sviken du än känner dig – försök betrakta ditt ex som en medförälder som ditt barn älskar och behöver. Stötta varandras föräldraskap och var lojala för barnens skull. Gläds tillsammans över era gemensamma barn och hjälp dem att bygga en bra relation till den andra.

Ni har två par ögon och hjälper varandra att se vad barnet behöver.

Ett föräldrateam minskar risken för att barnen blir budbärare mellan er och för att de får spelrum att göra saker de inte borde. Ni har två par ögon och hjälper varandra att se vad barnet behöver.

Föräldrateamet bygger ni genom att skapa ett hållbart nät av kommunikation och samarbete. Kontakten ska vara neutral, korrekt och trevlig, konstaterar Malin Bergström – och menar allvar. Litet affärsmässighet minskar risken för konflikter, gör gränsen mot parrelationen tydlig och markerar att ni nu stämmer av information kring rutiner och aktiviteter. Struktur, helt enkelt. Och om ni glider iväg från det neutrala, korrekta och trevliga, råder Malin, så fokusera återigen på barnen – ”att de mår bra är den starkaste motivationskraft som finns”.

Annons
Annons
Foto: Jessica Gow / TT

5 / 9

Foto: Jessica Gow / TT

4. Hur kan du skapa en vardag med barnet?

Efter en separation bor nio av tio barn i Sverige hos bägge föräldrarna, varav uppskattningsvis hälften växelvis lika mycket hos varje. När ni ska göra upp om den nya situationen har ni så klart barnen i fokus. Vad blir bäst för dem när ni söker boende? Hur länge hos var och en, hur ofta byta? De möjligheter ni har att skapa en vardag för barnen är avgörande för uppdelningen, anser Malin Bergström. Har ni kvar jobben i samma region som förut, hur ser ekonomin ut, har ni liknande förmåga till omsorg? Är ni ungefär lika engagerade som föräldrar? Det är faktorer som spelar stor roll för era resonemang, liksom var barnet befinner sig i utvecklingen. En tonåring kan behöva bägge föräldrarnas vakande ögon, ett pappigt barn litet mer av sin pappa, ett mammigt mera av sin mamma.

Med gemensam vårdnad följer att ni fattar besluten om barnen gemensamt. Föräldrar som är engagerade och vill ha lika mycket tid med barnen har ofta lätt att komma överens om växelvis boende. Barn äldre än tre år mår bra av att bo hos både mamma och pappa, enligt den forskning som Malin Bergström tagit del av. För yngre barn saknas tillförlitliga studier.

Kanske ska vissa kläder, om ni har råd, finnas i två uppsättningar.

När barnen börjar bo växelvis har de inte längre sina saker på ett och samma ställe. Kanske ska vissa kläder, om ni har råd, finnas i två uppsättningar. Men gosedjur, mobil, dator, personliga tillhörigheter och sportutrustning brukar få flytta emellan med barnen. Hjälp dem med såväl packningen varje gång som att komma ihåg vad som ska med – de glömmer inte grejerna på pin tjiv, utan för att de inte har förmågan att hålla allt i huvudet. Hjärnans strukturer för logistik och överblick är inte färdigutvecklade förrän i 25-årsåldern!

Annons
Annons
Foto: Gorm Kallestad/ TT

6 / 9

Foto: Gorm Kallestad/ TT

5. Ni är ansvariga – barnen är delaktiga

Barn är sårbara – så se till att ni som vuxna fattar de stora besluten om boendet, råder Malin Bergström. Barn mår bra av att känna att ni tar det övergripande ansvaret. Men de är också experter på sina egna liv, så låt dem vara delaktiga i hur de tycker vardagen fungerar. Om ni föräldrar först diskuterar vad som blir bäst i fråga om boendet kan ni sedan involvera barnen i hur ni tänkt, varför ni resonerat som ni gjort, vad ni tror blir bäst för dem. Visa att ni ska göra allt för att hjälpa dem att trivas.

Utan att göra ert beslut för löst i kanterna kan ni förmedla att ni är beredda att ändra det ni bestämt om det visar sig att barnen inte gillar hur ni lagt upp växlingarna.

Lyssna. Både på vad barnen säger direkt och på din magkänsla. En del barn reagerar ju utan att säga något i stunden. Se till att ha tid att ta emot reaktionerna. Utan att göra ert beslut för löst i kanterna kan ni förmedla att ni är beredda att ändra det ni bestämt om det visar sig att barnen inte gillar hur ni lagt upp växlingarna. Då kan det bli lättare för dem att prova – kanske under tre månader till en början.

Rigida boendescheman, exakta regler eller att allt blir likadant vecka efter vecka är inte det viktigaste för strukturen. Känslan av att vardagen är förutsägbar – att barnen vet vad som gäller närmaste tiden – räcker långt. De flesta behöver en chans att förbereda sig om något ändras. Men barn är olika. För vissa är kontinuiteten avgörande, för andra att hemmen är så likartade som möjligt. Var lyhörd för vad som passar barnets ålder och personlighet.

Och sära inte på syskonen i första taget. Om någon har en period av särskilt stort behov av en förälder, eller om de bråkar mycket sinsemellan, kan ni låta boendeschemat gå litet omlott ett par dagar.

Annons
Annons
Foto: Gorm Kallestad/ TT

7 / 9

Foto: Gorm Kallestad/ TT

6. Det räcker inte med att säga ”jag finns” – var tillgänglig

För att dina barn ska berätta om hur de mår efter skilsmässan räcker det inte med att du säger ”Jag finns här för er” och sedan låter dem ta initiativet. För att få deras förtroende behöver du verkligen vara tillgänglig för samtal och stöd. Öppningen kommer ofta när man inte är beredd, berättar Malin Bergström.

Som förälder kan du aktivt bjuda in till att prata igenom det som varit och det som ska komma efter skilsmässan. Börja i någon ände - genom att till exempel ta fram bilder från sommarlovet förra året – och visa att du klarar att det blir känslosamt för er alla. Bekräfta gärna att det känns jobbigt också för dig att prata om uppbrottet, men bli inte upprörd och arg. Det skapar inget bra samtalsklimat och du riskerar att barnen stänger om sig.

Oftast blir det bäst om du mest lyssnar. Kom inte med så mycket råd, utan ta barnens känslor på allvar och förmedla förståelse. Eller lyssna mellan raderna och ta tag i något du tycker dig höra: ”Du verkar stressad när du pratar om flyttarna, stämmer det?”

Och när din medförälder kommer upp i samtalet … då gäller det att gå balansgång i lojaliteterna mellan barnet och den andra föräldern. Försök att inte blanda in dina egna synpunkter, utan bekräfta barnens känslor och stötta dem i att själva ta upp problemen med den andra föräldern. Verkar den ha burit sig illa åt kan ni resonera tillsammans om vad som är bäst att göra – prata med den andra föräldern ihop eller att du som vuxen sköter samtalet. Respektera hur barnet vill ha det.

Annons
Annons
Foto: Hasse Holmberg/TT

8 / 9

Foto: Hasse Holmberg/TT

7. Ditt barn har motståndskraft

Att ge barn hopp och visa tillit till att de klarar förändringar stärker deras inneboende resiliens, den psykologiska motståndskraften och återhämtningsförmågan. Malin Bergström vågar till och med säga att svårigheterna i bästa fall kan ge dem något av en livskunskap, även om det inte känns så i stunden.

Den inre motståndskraften stärks genom att

• du visar tillit till barnens egna förmåga att hantera svårigheter

• du finns som ett stöd de kan lita på, både praktiskt och känslomässigt

• du tar barnens känslor och frågor på allvar

• du möter barnen där de är, inte där du vill att de ska vara

• du låter barnen vara delaktiga i processen, så att de är förberedda inför förändringar och får kontroll över sin situation

• du ger plats åt skratt och humor – en läkande kraft som stärker både relationen mellan er och bearbetningen av separationen

Annons
Annons
Foto: Jessica Gow/TT

9 / 9

Foto: Jessica Gow/TT

8. Och så kommer framtiden …

När du är mogen för det kanske du träffar en ny partner. Även barnen kommer att ha lättare att inkludera en ny person i sin familj om de hunnit landa efter separationen. Fundera över var både barnen och din medförälder befinner sig mentalt innan du presenterar din nya kärlek.

Eftersom det brukar påverka den stabilitet ni lyckats bygga upp i ert föräldrateam, så börja med att berätta för din medförälder. På så sätt slipper barnen bära på hemligheter eller bli budbärare mellan er för att du inget sagt. Men svara alltid sanningsenligt om de redan har börjat fråga!

Sedan behöver barnen känna att de kan få vara i fokus fastän du är förälskad. Deras känslor av förlust kan öka om de upplever dig som totalt upptagen av någon annan. Hur barnen påverkas kan få avgöra hur fort du ska gå fram med att låta din nya partner vara en del av ditt liv. Om hen flyttar in till er kan omställningen bli lättare för barnen ifall du regelbundet planerar in egen tid med dem. Kanske till och med ett i taget, utan syskon!

Barn som bor med varma, vänliga vuxna mår bra, de som möts av kritik och bristande förståelse påverkas negativt. Enligt forskning som Malin Bergstrand tagit del av är bemötandet och hur man har det tillsammans viktigare än familjeformen. Bonusföräldrar som bidrar med intressen, engagerar sig och ger praktiskt stöd kan alltså bli just en bonus i barnens liv. Styvföräldrar kan påverka barn negativt om de är ointresserade, svartsjuka och irriterade.

Forskningen hittills om hur barn påverkas av att leva med styv- eller bonusföräldrar ger dock inga entydiga svar.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons