Annons

Psykolog: Så kan du tänka för att lyckas med dieten

För den som vill gå ner i vikt kan ett nytt år bli startskottet för att prova en ny diet. Och ofta rasar kilona den första tiden. Men ett år senare är kilona tillbaka.

SvD har pratat med en psykolog och en dietist om varför vi sällan lyckas följa dieterna – och hur vi kan göra det.

Uppdaterad
Publicerad
Anna Bennich Karlstedt, psykolog.
Anna Bennich Karlstedt, psykolog. Foto: Tomas Oneborg

Viktväktarna, GI, LCHF, Itrim eller 5:2 – för många är januari tiden för förändring. Att hoppa på en ny diet med en önskan om viktnedgång är inte ovanligt, och visst går det ofta bra i början.

Många dieter lovar snabb viktnedgång för att ge motivation att fortsätta. Och en diet kan vara enkel att följa så länge det finns ett strikt kostschema. När det sedan är dags att släppa schemat men att fortsätta äta mindre är det inte alltid lika enkelt vilket kan leda till viktuppgång. Ändå finns det många som fortsätter att testa nya dieter, år efter år, trots att mönstret alltid är det samma.

– Det är hoppet. Ett nytt år ligger framför oss och då ska förändringen ske. När vi hör eller läser om nya dieter så ser vi ju bara om dem som har lyckats vilket ger oss hopp om att det är möjligt även för oss. ”Denna gång kommer det fungera” tänker nog många, säger Anna Bennich Karlstedt, legitimerad psykolog med inriktning på kognitiv beteendeterapi.

Annons

Det sociala kan blir krångligt, och ju fler hinder vi står inför desto snabbare ger vi upp.

Att det ofta går som en dans i början för att sedan bli svårare när insikten om att hela livsstilen måste förändras är inte konstigt enligt Anna Bennich Karlstedt som hänvisar till forskning som visar att det tar i snitt 66 dagar för att skapa en ny vana. Många dieter utgår från motivation, det vill säga att man snabbt går ner i vikt.

– Det har visat sig att enkelhet är viktigare än motivation. Om man har ätit det mesta och ska börja utesluta olika typer av mat blir svårt. Det sociala kan blir krångligt, och ju fler hinder vi står inför desto snabbare ger vi upp.

Foto: Linda Forsell

Även om man har insett att de mer extrema metoder som var omskriva på 1980-talet, som exempelvis flygvärdinnedieten där fyra kilo kunde förloras på en knapp vecka, innebär att man först och främst förlorar vatten så förs löften fram om förlorade kilon på några månader eller ett halvår. Och visst är det möjligt. Anna Bennich Karlstedt konstaterar att vi lever i ett effektivitetsromantiserande samhällsklimat där vi går igång på allt som utlovar ett snabbt resultat.

– Vi vill bli friskare, smalare och snyggare men vi har inte riktigt lust eller energi att lägga den tid som krävs gör att genomföra stora förändringar i vår livsstil.

Enligt Jeanette Steijer, legitimerad dietist som driver företaget Belly Balance finns det massor av dieter som fungerar för den som vill gå ner i vikt snabbt.

– Lägger man sig på tillräckligt få kalorier så går man ner i vikt. Och visst, dieter som ger ett snabbt resultat kan fungera som uppstart och göra en taggad att fortsätta men för att det ska vara under en längre tid krävs att man förändrar sin livsstil. När man väl gått ner några kilon är det lätt att halka in på de gamla invanda spåren igen.

Hon tar sina patienter som exempel och berättar att de som har diabetes, högt blodtryck eller annan sjukdom kan ha lättare att ändra livsstil, efter hotet om sjukdom ger en stark inre motivation.

– Jag rekommenderar att man funderar över varför man vill gå ner i vikt, är det andras eller samhällets förväntningar eller behöver jag det för att må bättre? Om skälen inte är tillräckligt grundade är det svårt att genomföra den förändring som krävs.

För den som verkligen vill gå ner i vikt är Jeanette Steijers råd att börja föra matdagbok. På så sätt kan man få fram ett mönster över hur och vad man äter och se var man kan dra ner.

– Många tror att de äter bättre än vad de gör. När de ser sina kostvanor på pränt blir de tydliga och de ser vad de kan förändra och ta bort för att minska sitt energiintag.

Att fokusera på hur man äter till vardags och att inte haka upp sig på att det blev för mycket mat eller godis under en helg tycker Jeanette Steijer är viktigt.

– Det som betyder något är hur man äter 80 procent av tiden. Man måste kunna äta utan att få dåligt samvete. Mat är njutning.

Annons
Annons
Annons

Anna Bennich Karlstedt, psykolog.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 2
Foto: Linda Forsell Bild 2 av 2
Annons
Annons
Annons
Annons