Annons

Simpla psykologin som styr ditt bostadsköp

Vårt agerande på bostadsmarknaden kan förklaras med hjälp av psykologiska mekanismer, till största del. Inte ens professorn som ägnat sin karriär åt beteendeekonomi kan värja sig mot dem.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Normer, flockbeteende och inte minst fenomenet förlustaversion styr oss på bomarknaden enligt forskarna.

Foto: Fredrik Sandberg/TTBild 1 av 3

”Jag är född 1981 och är inte jättemedveten om 90-talskrisen, men om min familj hade drabbats av den skulle nog krisen ha påverkat mig mer”, säger Anna Dreber Almenberg, säger Anna Dreber Almenberg, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan.

Foto: Lars PehrsonBild 2 av 3

”Vi använder andra som kunskapsbank. Pluralistisk ignorans, eller mångfaldens okunskap, kan man kalla det – när man är osäker på vad som är rätt och fel tittar man på hur andra gör, säger Richard Wahlund”, expert på ekonomisk psykologi och professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.

Foto: HandelshögskolanBild 3 av 3

Normer, flockbeteende och inte minst fenomenet förlustaversion styr oss på bomarknaden enligt forskarna.

Foto: Fredrik Sandberg/TTBild 1 av 1
Normer, flockbeteende och inte minst fenomenet förlustaversion styr oss på bomarknaden enligt forskarna.
Normer, flockbeteende och inte minst fenomenet förlustaversion styr oss på bomarknaden enligt forskarna. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Vi verkar helt enkelt vara förprogrammerade att till varje pris vilja undvika förluster.

En av de starkast styrande mekanismerna i ekonomiska sammanhang är förlustaversion, ett fenomen som psykologerna Daniel Kahneman och Amos Tversky var först med att utforska. Vi verkar helt enkelt vara förprogrammerade att till varje pris vilja undvika förluster. Förlustaversionen är också nära kopplad till den referenspunkt som vi förhåller oss till mentalt.

Har vi spetsat in oss på att få 4 miljoner kronor för lägenheten, blir vi ovilliga att sälja den om buden stannar vid 3,5 miljoner – även om bostaden har gjort oss till miljonärer.

– Ifall referenspunkten är ett visst pris som man hade tänkt sig få för försäljningen och inte den summa som man själv betalade för bostaden, upplever man detta som en förlust. Tror man dessutom att priserna fortsätter uppåt tycker man sig gå miste om den möjliga värdestegringen, trots att den nya bostaden som man kommer att köpa potentiellt också ökar lika mycket i värde, säger Richard Wahlund, expert på ekonomisk psykologi och professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.

Annons
Annons

”Jag är född 1981 och är inte jättemedveten om 90-talskrisen, men om min familj hade drabbats av den skulle nog krisen ha påverkat mig mer”, säger Anna Dreber Almenberg, säger Anna Dreber Almenberg, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan.

Foto: Lars PehrsonBild 1 av 1

I ekonomiska labb testar forskare förlustaversionen genom olika typer av lotteriexperiment. Ett sådant kan vara att man erbjuds hundra kronor i handen kontra möjligheten att vinna två hundra kronor men då riskera att gå därifrån tomhänt ifall man drar fel lott.

– Om du väljer de säkra pengarna eller lotteriet, det säger något om ditt risktagande. Kvinnor är generellt mindre risktagande än män i den här typen av experiment, men skillnaden är ganska liten. Det är bra att påminna om – ofta blir det lite förenklat när man talar om att män är mer risktagande, säger Anna Dreber Almenberg, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan.

”Jag är född 1981 och är inte jättemedveten om 90-talskrisen, men om min familj hade drabbats av den skulle nog krisen ha påverkat mig mer”, säger Anna Dreber Almenberg, säger Anna Dreber Almenberg, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan.
”Jag är född 1981 och är inte jättemedveten om 90-talskrisen, men om min familj hade drabbats av den skulle nog krisen ha påverkat mig mer”, säger Anna Dreber Almenberg, säger Anna Dreber Almenberg, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan. Foto: Lars Pehrson

Pluralistisk ignorans, eller mångfaldens okunskap, kan man kalla det – när man är osäker på vad som är rätt och fel tittar man på hur andra gör.

Richard Wahlund påpekar också att förlustaversion – ibland felaktigt beskriven som en egenskap – finns hos alla individer och visar sig olika starkt beroende på den situation som man befinner sig i eller står inför.

I budgivningssammanhang vill vi inte sumpa chansen att flytta till drömhuset, likaså spelar referenspunkten en viktig roll. Storleken på buden har paradoxalt nog en tendens att öka ju dyrare bostaden blir. Anledningen är att vår referenspunkt hela tiden ändras till liggande bud.

Annons
Annons

”Vi använder andra som kunskapsbank. Pluralistisk ignorans, eller mångfaldens okunskap, kan man kalla det – när man är osäker på vad som är rätt och fel tittar man på hur andra gör, säger Richard Wahlund”, expert på ekonomisk psykologi och professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.

Foto: HandelshögskolanBild 1 av 1

– Många förhåller sig också till budets storlek procentuellt, i stället för att tänka i termer av kronor och ören: 50 000 kronor ovanpå en miljon känns mer än 50 000 kronor ovanpå tre miljoner. Men ett äpple kostar inte i procent, ett äpple kostar i kronor. Om man medvetet ändrar sin referenspunkt till pengarna som man har kvar att spendera, kommer man att agera annorlunda i budgivningen, konstaterar han.

”Vi använder andra som kunskapsbank. Pluralistisk ignorans, eller mångfaldens okunskap, kan man kalla det – när man är osäker på vad som är rätt och fel tittar man på hur andra gör, säger Richard Wahlund”, expert på ekonomisk psykologi och professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.
”Vi använder andra som kunskapsbank. Pluralistisk ignorans, eller mångfaldens okunskap, kan man kalla det – när man är osäker på vad som är rätt och fel tittar man på hur andra gör, säger Richard Wahlund”, expert på ekonomisk psykologi och professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Foto: Handelshögskolan

Även flockbeteende spelar roll när vi står inför att köpa en ny bostad. Om många runt omkring oss har en hög belåningsgrad, påverkar det oss när vi själva ansöker om lån.

– Vi använder andra som kunskapsbank. Pluralistisk ignorans, eller mångfaldens okunskap, kan man kalla det – när man är osäker på vad som är rätt och fel tittar man på hur andra gör. Det är likadant när alla byter fil i en bilkö, fastän det egentligen kanske bara är någon långt där framme som ska svänga vänster. När alla gör samma sak tar vi det som en indikation på att något är rätt, utan att egentligen ha en aning om varför, säger Richard Wahlund.

Den kultur vi lever i har också en stark påverkan när det exempelvis gäller vår syn på lån.

Vi blir också mer benägna att låna pengar ju längre ifrån en kris vi befinner oss.

– Normerna spelar stor roll. Vi blir också mer benägna att låna pengar ju längre ifrån en kris vi befinner oss. Störst vikt lägger vi vid det som har skett nyligen, när vi tänker framåt. Sedan påverkar föräldrarnas attityder. Jag är född 1981 och är inte jättemedveten om 90-talskrisen, men om min familj hade drabbats av den skulle nog krisen ha påverkat mig mer, säger Anna Dreber Almenberg.

När aktörer som Konjunkturinstitutet varnar för en bostadsbubbla slår vi helst dövörat till, i alla fall vi som deltar i bostadsracet. Kognitiv dissonans kallas det.

– Man är mer benägen att ta majoritetens agerande som en intäkt för att man har rätt. Man söker också hellre efter information som stöttar ens egen uppfattning, konstaterar Richard Wahlund.

Hur påverkas du själv av mekanismerna som du forskar om?

– Jag lyder under dem som alla andra. Det är mer att jag konstaterar efteråt att ”nu var det den mekanismen jag föll för igen”. Förlustversionen är otroligt stark – även referenspunkten. Knepet är att försöka ändra referenspunkt. Effekten styr dig på samma sätt, men sättet du agerar på kommer att ändra utfallet.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons