Annons

”Psykopaten” är inte alltid den du tror

Marianne Kristiansson och Karolina Sörman ställer gamla föreställningar om psykopater på ända.
Marianne Kristiansson och Karolina Sörman ställer gamla föreställningar om psykopater på ända. Foto: Tomas Oneborg

Charmig, orädd och extremt stresstålig. Vissa psykopatiska drag är onekligen tilltalande. Känslokylan och hänsynslösheten är det knappast. Forskarna Karolina Sörman och Marianne Kristiansson spräcker myten om vem som är psykopat.

Under strecket
Publicerad

Vilka psykopatiska drag känner författarna igen i sig själva? Stresstålighet, svarar Marianne Kristiansson. Mod, säger Karolina Sörman.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 1

På nätet kryllar det av rubriker som ”Sju tecken på att din chef är psykopat” eller ”Är din partner en vardagspsykopat?”. Det verkar finnas en svåremotståndlig laddning i att utnämna personer i den närmaste omgivningen till psykopater. I populärkulturen är han, för det är oftast en man, en favoritfigur – ondskan själv.

– Man har börjat ladda ordet med så många olika saker, säger Karolina Sörman som skrev sin doktorsavhandling om just begreppet psykopati.

Inom rättsväsendet används än i dag en checklista med 20 punkter för att bedöma huruvida en person är psykopat eller inte.

– Vi som är proffs på det här och jobbar i en kriminell kontext skulle ändå aldrig skriva i journalen att någon är psykopat. Det kan stå 'uttalade psykopatiska drag' på sin höjd, säger Marianne Kristiansson som är rättspsykiater och arbetar sedan länge med att bedöma kriminella.

Båda forskar vid institutionen för klinisk neurovetenskap. I boken ”Psykopaten – verkligheten bakom myten” beskriver de psykopatiska drag som visar sig i såväl kärleksförhållanden som i arbetslivet och i andra relationer, men också hos kriminella.

Annons
Annons

Vilka psykopatiska drag känner författarna igen i sig själva? Stresstålighet, svarar Marianne Kristiansson. Mod, säger Karolina Sörman.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 1

Barn med känslokyla får inte samma påslag, de bryr sig helt enkelt inte.

De senaste årens hjärnforskning kastar nytt ljus över alla typer av mänskliga personlighetsdrag. Forskningen om psykologiska och biologiska system som har med känslor, tänkande, socialt samspel och förmåga till kontroll att göra har blivit allt mer sofistikerade. I stället för att använda sig av föråldrade checklistor lyfter de båda forskarna fram den så kallade triarkiska modellen som kan vara ett modernare sätt förstå psykopatiska drag.

– Skillnaderna handlar mest om hur olika vi reagerar på hot och belöning, tendens till ångest, förmåga till impulskontroll och socialt samspel, säger Marianne Kristiansson.

Några av de psykopatiska dragen är ganska attraktiva. Vem vill inte vara stresstålig, charmig och orädd? Typiska mindre attraktiva psykopatiska drag är bristande impulskontroll, känslokyla och begränsad förmåga att bry sig om andra. De här personerna uppfattas ofta som omdömeslösa, hänsynslösa, oansvariga och manipulativa.

Vilka psykopatiska drag känner författarna igen i sig själva? Stresstålighet, svarar Marianne Kristiansson. Mod, säger Karolina Sörman.
Vilka psykopatiska drag känner författarna igen i sig själva? Stresstålighet, svarar Marianne Kristiansson. Mod, säger Karolina Sörman. Foto: Tomas Oneborg

Karolina Sörman har forskat om hur psykopatiska drag kan uttryckas hos vissa unga personer. Hon är noggrann med att säga att detta rör ytterst få och att dragen kan utvecklas åt olika håll. Barn skulle heller aldrig klassificeras med begreppet psykopatiska drag i en journal.

Annons
Annons

Det som förenar dem är att de är väldigt orädda, inte bryr sig om tillsägelser, är elaka och hänsynslösa. Det kan handla om någon som retar andra barn eller ger sig på djur. Ett drag man har forskat på är känslokylan.

– För de flesta barn är det obehagligt om en förälder säger till en. Barn med känslokyla får inte samma känslomässiga påslag, de bryr sig helt enkelt inte, säger Karolina.

De här barnen kan också ha uppenbara svårigheter att följa regler, men hjärnan mognar och förändras ända upp i 20–25-årsåldern. Framloberna i hjärnan mognar sist. De är viktiga för impulskontroll, språk, känsloreglering och vår förmåga att värdera hur det egna beteendet påverkar andra. Givetvis spelar många faktorer in för hur utvecklingen blir – familjen, skolan, vilka kompisgäng man har.

Det är lätt att glömma hur viktigt det är att känna ångest.

Karolina Sörman menar att de här barnen kan behöva hjälp att lära sig tolka ansiktsuttryck, kroppsspråk och tonläge. Det finns preliminära resultat som visar att datorbaserade program skulle kunna träna upp empati hos unga med känslokyla genom känslomässig träning, bland annat genom att studera vardagliga situationer.

Ett exempel på hur olika det kan gå för personer med psykopatiska drag beroende på ganska små skillnader i beteende är de fiktiva bröderna Max och Philip som beskrivs i boken. De är orädda och äventyrslystna som barn och har båda goda förutsättningar att klara studier och få välbetalda jobb som vuxna. Ändå går det snett för en av dem. Tecknen märks tidigt.

– Max har sparpengar, han lämnar in sina tentor i tid och gör det han ska. Han funderar över konsekvenserna av sina handlingar medan hans bror Philip är mer lögnaktig och förfalskar uppgifter om sin examen, lämnar in en plagierad uppsats.

Annons
Annons

Den stora skillnaden är att Max bryr sig om hur det egna beteendet påverkar andra människor, han har en moralisk kompass. Philip saknar den spärren. Förmågan att känna rädsla är till viss del är ärftlig men hur man utnyttjar sin djärvhet och sitt rädslolösa temperament kan se väldigt olika ut. En trygg uppväxt är ofta ett skydd mot att utveckla destruktiva beteenden.

– Orsakerna känner vi inte till. Men med ett modernt synsätt står det klart att det handlar om både arv och miljö, säger Marianne.

Hon fortsätter med att lyfta exemplet på den fiktive figur i boken som har mest uttalade psykopatiska drag, Patrik. Han har begått brott och dömts till fängelse. Han är en extremt kylig person som inte har lärt sig när han gör andra människor illa. Han har inte heller några tecken på ångest alls.

– I dag pratar vi mycket om att många har problem med ångest. Det är lätt att glömma hur viktigt det är att känna ångest. Det gör att vi avhåller oss från att göra många dåliga saker, säger Marianne.

Någon som är väldigt orädd kan vara spännande att vara i närheten av.

Patrik i boken är dessutom en smart, social och karismatisk person som vet hur han ska ta sig fram för att få som han vill.

– Ja, även inom slutenvården lyckas han styra olika nätverk i samhället utanför och han snackar sig till att få en kvinnlig kontaktperson, säger Karolina.

Hur många kriminella har uttalade psykopatiska drag?

– Runt 15–20 procent av dem som sitter på slutna anstalter skulle kunna sägas vara psykopater, säger Marianne.

Varför dras många till personer med psykopatiska drag?

Annons
Annons

– Det kan vara kraftfulla personligheter. Vissa kan nog vara charmiga och tilldragande. Någon som är väldigt orädd och äventyrslysten kan vara spännande att vara i närheten av, säger Karolina.

Hur stor risk är det att chefen är psykopat?

– Den är ganska liten, men sen kan man förstås ha olika psykopatiska drag som att man är orädd, djärv, tar snabba beslut och får med sig gruppen. Om det kommer med en oförmåga till att förstå vad besluten leder till är det inte så fördelaktigt längre, säger Karolina.

Till viss del är de här dragen bra i en chefsroll, menar hon. Som alltid när det gäller beskrivningar av personlighetsdrag så befinner vi oss alla på en normalkurva. Vissa har starka drag, andra svaga. De flesta befinner sig någonstans i mitten.

Vilka psykopatiska drag känner ni igen mest i er själva?

– Jag är väldigt stresstålig, säger Marianne.

– Jag har nog utvecklat ett mod som jag inte alls hade förut. Om någon för tio år sedan hade sagt att jag skulle sitta på en scen och prata om psykopater så hade jag inte tänkt att det skulle vara möjligt. Men personlighetsdrag utvecklas, som bekant, åt olika håll, säger Karolina.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons