Annons

Psykoterapeut: ”Pengar kan vara mer intimt än sex”

Prylar visar hur vi ser på vår självbild, säger Görel Fred.
Prylar visar hur vi ser på vår självbild, säger Görel Fred. Foto: Simon Rehnström

Pengar är kanske vårt sista tabu. Därför kan vi också hamna i arvstvister. På djupet handlar det om tillit och att tro att andra vill mig väl, menar psykoterapeuten Görel Fred.

Under strecket
Publicerad

En arvstvist är ofta en sorg som omtolkats till pengar, menar psykoterapeuten Görel Fred.

Foto: Simon RehnströmBild 1 av 3

Markerar fåtöljen en gräns som du inte vill gå över? ”Livet kan inte alltid lösas men det gör en väl att veta vad man själv håller på med i en konflikt”, säger Görel Fred.

Foto: Simon RehnströmBild 2 av 3
Foto: Simon RehnströmBild 3 av 3

När psykoterapeuten Görel Freds mormor gått bort ville alla fem syskonen i dödsboet ha samma sak: En grön keramikskål med lock. I deras barndom var den alltid fylld med non stop-godis. Runda, färgglada chokladbitar som lyste i gult, orange, rött, grönt, svart och brunt.

Hos mormor var det tillåtet att äta godis varje dag, inte bara på lördagar. Den gröna skålen signalerade lyx och omtanke – ja, gott i dubbel bemärkelse. Trots att den saknade större penningvärde var den ändå värdefull och det enda syskonen ville ha efter mormor.

Nej, det blev inget bråk bland syskonen Fred och skålen fick i största samförstånd en ny ägare.

Men keramikskålen är ett talande exempel på Görel Freds teori att det finns två huvudsakliga förhållningssätt till hur vi värderar pengar och materia: Faktiskt eller relationellt. Och att de dessutom ibland sammanfaller med varandra.

– Det faktiska värdet är kopplat till ren överlevnad, exempelvis att kunna köpa mat och få tak över huvudet. Det relationella värdet står å sin sida exempelvis för goda minnen, betydelsefulla relationer och status som signalerar vem du vill vara, förklarar hon.

Annons
Annons

Att inte få silverbesticken vid en bodelning kan tolkas som att dina syskon inte tycker du är värd dem.

Det relationella värdet är inte sällan komplext, svårgripbart och ibland till och med omedvetet. Ändå är det just det värdet som är vanlig anledning till att en arvstvist blossar upp i en familj, menar Görel Fred.

När syskon kommer i fejd med varandra om silverbestick, ett fotoalbum eller en sommarstuga handlar det alltså ofta om annat än de faktiska pengarna.

– Saker kan även vara sammanlänkande till hur vi själva ser på vårt eget personliga värde, vår självbild. Och dessutom om hur vi tror att andra värderar och bryr sig om oss. Att inte få silverbesticken vid en bodelning kan tolkas som att dina syskon inte tycker du är värd dem. Det kan i sin tur väcka en vilja att ge igen för gamla oförrätter från en barndom där du kanske kände dig åsidosatt mest hela tiden, säger Görel Fred.

Hon har länge funderat kring pengars symboliska laddning  och har hållit i utbildningar i samtalskonst för socionomer som arbetar med utbetalning av försörjningsstöd (som tidigare kallades socialbidrag) i hela Sverige. Dessutom har hon skrivit boken ”Socialbidrag ur ett systemteoretiskt perspektiv” (Gothia) tillsammans med kollegan Kicki Olsson.

Men vad har utbetalande av försörjningsstöd för att kunna leva på existensminimum för likheter med ett arvskifte som ibland rör många miljoner kronor?

De flesta av oss bara vill ha max fem saker ur vårt föräldrabo.

Jo, en hel del, menar Görel Fred, även om försörjningsstöd i första hand handlar om faktisk överlevnad. Men i båda fallen är det samma upplevelse av att ha eller inte som kan komma till ytan.

Annons
Annons

En arvstvist är ofta en sorg som omtolkats till pengar, menar psykoterapeuten Görel Fred.

Foto: Simon RehnströmBild 1 av 1

– För de flesta människor är pengar är kopplade till en rad existentiella och grundläggande livsvillkor som exempelvis frihet, hälsa, oberoende, ansvar och självkänsla. En hundralapp mer eller mindre i försörjningsstöd eller vid en bodelning kan kanske tyckas som något obetydligt för en utomstående. Men för de inblandade kan det handla om känslor av rättigheter och integritet. På så sätt kan det också dra igång en serie reaktioner som kan tyckas vara överdrivna om man inte förstår vad det egentligen handlar om, säger hon.

En arvstvist är ofta en sorg som omtolkats till pengar, menar psykoterapeuten Görel Fred.
En arvstvist är ofta en sorg som omtolkats till pengar, menar psykoterapeuten Görel Fred. Foto: Simon Rehnström

De flesta människor mister sina föräldrar när de själva är 50–60-årsåldern. Vanligtvis har då arvtagarna också det mesta som de rent materiellt behöver.

– Jag tror att de flesta av oss bara vill ha max fem saker ur vårt föräldrabo om vi verkligen känner efter vad vi behöver, säger Görel Fred.

Men bland syskon är det vanligt att söka en ”gudomlig rättvisa”, det vill säga en utopi om att kunna uppnå en fullständig jämlikhet på alla plan.

– Syskonskapet är präglat av föräldrarnas ledarskap och ofta har vi varit indragna i relationella mönster som vi själva inte har valt eller kunnat ändra som små. Många gånger handlar det om en utrymmeskamp om vem som har betytt mest i syskonskaran. Du kanske tyckte att mamma alltid såg lite gladare ut när hon tittade på din bror än på dig. Eller så har du själv varit en duktig storebror som alltid fått stå tillbaka för en svag lillasyster. När mamma är död är det sista chansen känslomässigt att ta igen det du inte fått som liten och försöka ordna upp så att det äntligen blir rättvist. Det kan leda till att du börjar bråka om kantstött porslin eller en Carl Malmsten-fåtölj eller annat som du egentligen inte behöver, eller ens vill ha, framhåller Görel Fred.

Annons
Annons

Markerar fåtöljen en gräns som du inte vill gå över? ”Livet kan inte alltid lösas men det gör en väl att veta vad man själv håller på med i en konflikt”, säger Görel Fred.

Foto: Simon RehnströmBild 1 av 1

Pengar är mycket laddat och svårt att prata öppet om. Kanske rentav ett av vår sista tabun.

Att gå segrande ur striden med fåtöljen är dock mestadels en tillfällig tillfredställelse. Det kan vara så att symboliken i att få en fåtölj är något jag behöver mer än själva fåtöljen. Och det innebär ändå inte att den gudomlig rättvisa har uppnåtts eftersom den i sig är en omöjlighet.

Bakom en arvstvist finns det många gånger också en sorg som omtolkats till pengar. Men pengar är något mycket laddat och komplext som det är svårt att prata öppet om i vårt samhälle. Kanske rentav ett av vår sista tabun, funderar Görel Fred.

– Pengar kan vara mer intimt än sex. För många människor är det lättare att dela sexliv och sina innersta hemligheter än sin ekonomi. Pengar utgör en integritetsgräns mellan mitt och ditt som är svår att kliva över. På djupet handlar det om att ha tillit, trygghet och tro att andra vill mig väl. Vid ett arvsskifte kan det också väckas frågor om tillit. Kan vi ge varandra saker och pengar eller är det en ständig kamp mellan oss? framhåller hon.

Markerar fåtöljen en gräns som du inte vill gå över? ”Livet kan inte alltid lösas men det gör en väl att veta vad man själv håller på med i en konflikt”, säger Görel Fred.
Markerar fåtöljen en gräns som du inte vill gå över? ”Livet kan inte alltid lösas men det gör en väl att veta vad man själv håller på med i en konflikt”, säger Görel Fred. Foto: Simon Rehnström

Vad ska man då göra för att förhindra en arvstvist som håller på att segla upp? Görel Fred menar att en nyckel till att förhindra en låsning är att försöka ta ett steg tillbaka, att försöka förstå tragiken och sorgen i stället för att fortsätta fram på krigsstigen. Att inte skylla på den andra utan att fråga sig själv: Är den här prylen verkligen något jag behöver? Vad är det som jag inte ser när jag och mina syskon bråkar om silverbestick eller kantstött porslin? Hur har vi som nu är vuxna kunnat bli så små igen?

Annons
Annons
Foto: Simon RehnströmBild 1 av 1

– Det man inte låtsas existerar kan man heller inte förändra. Kanske inser jag att bråket bottnar i att jag är svartsjuk på min syster. Då gäller det att se på sig själv med försonande, ömma och självmedkännande ögon. Vad har jag varit med om som gjort att det blivit så? Det är viktigt att sätta ord på vad som händer. Först då kan läkningen av det såriga börja, säger hon.

Kanske kommer det inte att lösa något rent praktiskt men det är mer renhårigt mot en själv och veta vad man symboliskt slåss om.

– Då kan jag också göra ett medvetet val. Ska jag träda tillbaka eller fortsätta bråka? Det kan vara så att fåtöljen är en gräns som jag inte vill gå över. Jag kanske äntligen behöver sätta ned foten för att markera min vilja. Det finns förstås ingen generell sanning. Livet kan inte alltid lösas men det gör en väl att veta vad man själv håller på med i en konflikt, säger Görel Fred.

Foto: Simon Rehnström
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons