Annons

”Otrohet har alltid smärtat – i dag är det traumatiskt”

Många relationer går sönder under tyngden av alla förväntningar i dag – och att bli bedragen gör ondare än någonsin, säger bokaktuella psykoterapeuten Esther Perel. En förklaring är den tilltagande individualismen, som också blir tydlig i en ny avhandling om svenska kontaktannonser.

Under strecket
Publicerad

Samhällsutvecklingen har påverkat mekanismerna bakom otrohet, menar den belgiska psykoterapeuten Esther Perel: ”Skillnaden nu är att vi tycker att vi förtjänar att få begären uppfyllda.”

Foto: Angela Pham/IBL

”Otrohet har alltid varit smärtsamt men nu är det traumatiskt. I dagens samhälle är otrohet det ultimata sveket”, säger psykoterapeuten Esther Perel.

Foto: Marc Patrick/IBL

”När du inte behöver en partner för att ha en förmyndare, någon att dela arbetsbörda med eller för ekonomisk trygghet ställs högre känslomässiga krav på relationen”, säger Josefin Englund, som undersökt svenska kontaktannonser 1890–1980.

Foto: Olov Simonsson

Esther Perels nya bok ”Kärlekskris” handlar om otrohet – som enligt författaren faktiskt kan stärka en relation, beroende på hur paret hanterar otroheten.

Foto: IBL

Samhällsutvecklingen har påverkat mekanismerna bakom otrohet, menar den belgiska psykoterapeuten Esther Perel: ”Skillnaden nu är att vi tycker att vi förtjänar att få begären uppfyllda.”

Foto: Angela Pham/IBL
Samhällsutvecklingen har påverkat mekanismerna bakom otrohet, menar den belgiska psykoterapeuten Esther Perel: ”Skillnaden nu är att vi tycker att vi förtjänar att få begären uppfyllda.”
Samhällsutvecklingen har påverkat mekanismerna bakom otrohet, menar den belgiska psykoterapeuten Esther Perel: ”Skillnaden nu är att vi tycker att vi förtjänar att få begären uppfyllda.” Foto: Angela Pham/IBL

Någon som kan ge dig äventyr, hett sex och mystik. Men också en bästa vän, en god förälder till dina barn, din största trygghet och den som gör dig till den bästa versionen av dig själv. Vi förväntar oss mycket av dagens tvåsamhet, ibland till och med önskningar som tycks paradoxala.

– Vi har aldrig tidigare haft så höga krav på en partner, säger författaren och psykoterapeuten Esther Perel, som gjort sig känd för tesen om att otrohet inte bara behöver innebär smärta, utan faktiskt också kan stärka och fördjupa en relation.

När Idagsidan når henne är hon på väg till Amsterdams flygplats för att flyga hem till New York efter flera dagars lanseringar och intervjuer i Europa kring hennes senaste bok ”Kärlekskris – Gå vidare efter otrohet”, som nu kommer ut på drygt 20 språk.

Annons
Annons

”Otrohet har alltid varit smärtsamt men nu är det traumatiskt. I dagens samhälle är otrohet det ultimata sveket”, säger psykoterapeuten Esther Perel.

Foto: Marc Patrick/IBL

Vi gifter oss inte längre för att ha sex för första gången – vi gifter oss och slutar att ha sex med andra.

Enligt Esther Perel har vår syn på kärleksrelationer förändrats oerhört mycket under de senaste hundra åren. I dag har de flesta människor flera år av ”sexuell och relationell nomadism” bakom sig när de stadgar sig. Utbudet av potentiella partners har ökat i och med dejting-apparnas intåg i var mans telefon.

Vi gifter oss inte längre för att ha sex för första gången – vi gifter oss och slutar att ha sex med andra. Det ger exklusiv tvåsamhet en ny innebörd; de som ingår i relationen gör det som ett uttryck för lojalitet och utvaldhet. De har valt varandra bland tusentals andra och bestämt ”nu slutar jag att leta”.

– Tidigare tillgodosågs individens behov av ett större kollektiv: det omgivande samhället och en utökad familj. I dag läggs det ansvaret i hög grad på en enda person. Det får stora konsekvenser för den moderna tvåsamheten.

”Otrohet har alltid varit smärtsamt men nu är det traumatiskt. I dagens samhälle är otrohet det ultimata sveket”, säger psykoterapeuten Esther Perel.
”Otrohet har alltid varit smärtsamt men nu är det traumatiskt. I dagens samhälle är otrohet det ultimata sveket”, säger psykoterapeuten Esther Perel. Foto: Marc Patrick/IBL

Esther Perel menar att oket av förväntningar på kärleksrelationen har blivit tyngre i takt med att samhället förändras. Under de senaste hundra åren har många västerländska samhällen utvecklats från att vara kollektivistiska till att bli allt mer individualistiska.

Tidigare var vi i högre grad undergivna konventioner och sociala institutioner. I dag ifrågasätter vi normer och auktoriteter, ägnar oss åt självbestämmande och att förverkliga oss själva, menar Esther Perel.

Annons
Annons

”När du inte behöver en partner för att ha en förmyndare, någon att dela arbetsbörda med eller för ekonomisk trygghet ställs högre känslomässiga krav på relationen”, säger Josefin Englund, som undersökt svenska kontaktannonser 1890–1980.

Foto: Olov Simonsson

– Vi följer helt enkelt Maslows behovstrappa. Förr gifte vi oss för att tillfredsställa basala behov och för trygghet: tak över huvudet, mat på bordet och en stabil vardag. Därefter för att få romantik, gemenskap och för att känna oss som en del av något större.

Även i en svensk kontext är förändringen tydlig. I september disputerade Josefin Englund med avhandlingen ”Som folk är mest: Könsideal i svenska kontaktannonser 1890–1980” vid historiska institutionen vid Uppsala universitet.

Genom att undersöka tusentals kontaktannonser under närmare hundra år i Dagens Nyheter har hon kunnat följa samhällsutvecklingen.

– Under den här tiden skedde ett tydligt skifte från ett samhälle där hushåll, ekonomi, klasstillhörighet och stabilitet var viktigt när man sökte en partner, till ett samhälle där valfrihet, förändring och känslor prioriteras högre, säger Josefin Englund.

”När du inte behöver en partner för att ha en förmyndare, någon att dela arbetsbörda med eller för ekonomisk trygghet ställs högre känslomässiga krav på relationen”, säger Josefin Englund, som undersökt svenska kontaktannonser 1890–1980.
”När du inte behöver en partner för att ha en förmyndare, någon att dela arbetsbörda med eller för ekonomisk trygghet ställs högre känslomässiga krav på relationen”, säger Josefin Englund, som undersökt svenska kontaktannonser 1890–1980. Foto: Olov Simonsson

När människor sökte en partner runt förra sekelskiftet angav de vilken familj de kom ifrån, hur mycket pengar de hade på banken eller hur många fruktträd de ägde.

När människor sökte en partner runt förra sekelskiftet angav de ofta sin ekonomiska och sociala status status, till exempel vilken familj de kom ifrån, hur mycket pengar de hade på banken eller hur många fruktträd de ägde. Under 1900-talet beskriver annonsörerna allt mer hur de vill leva, vilka fritidsintressen de har, liksom sina känslor och tankar, berättar Josefin Englund. De börjar också skriva mer om sig själva och använder oftare ordet ”jag”.

Annons
Annons

– Synen på livspartnerrelationen ändras också. Den går från att vara ett sätt att få ett gott liv, och att försäkra sig om en viss ekonomisk och social trygghet, till att vara ett mål i sig. Man söker någon att umgås och dela sitt känsloliv med, och som ska vara lik en själv.

När kärleksrelationen inte i lika hög grad behövs av materiella skäl blir kraven på relationen större, tror Josefin Englund.

De som kan förena dagens ibland motsägelsefulla behov och förväntningar kommer att ha en väldigt bra relation.

Enligt Esther Perel har individualiseringen skruvats upp ännu några varv under de senaste årtiondena – och därmed har kraven på våra kärleksrelationer blivit än fler.

– I dag befinner vi oss på högsta steget i behovstrappan. Vi vill att våra relationer ska hjälpa oss i vårt självförverkligande och att vår partner ska göra oss till ”vårt bästa jag”.

Dessutom kräver vi att få vara lyckliga, menar hon. Lyckan är alltså inte längre en önskan eller en bonus, utan ett villkor. Våra relationer ska inspirera oss. Om de inte kan uppfylla vårt behov av nya erfarenheter sänks deras värde och livslängd.

Vi lever också i en tid av oändliga möjligheter för att ordna våra liv och vår vardag, och med tusentals potentiella partners bara några klick bort.

– Alla val skapar mycket osäkerhet, självtvivel och ”fomo”, fear of missing out, i moderna relationer. Hur vet man att man har hittat ”den rätta” och att det inte finns någon bättre bakom nästa hörn? säger Esther Perel.

Många relationer går sönder under tyngden av alla förväntningar, menar hon.

Annons
Annons

Esther Perels nya bok ”Kärlekskris” handlar om otrohet – som enligt författaren faktiskt kan stärka en relation, beroende på hur paret hanterar otroheten.

Foto: IBL

– När relationen inte uppnår ens förväntningarna ifrågasätter man sin partner, sig själv och relationen. Det är få som ifrågasätter själva relationsmodellen, och de förväntningar vi har på den.

Esther Perels nya bok ”Kärlekskris” handlar om otrohet – som enligt författaren faktiskt kan stärka en relation, beroende på hur paret hanterar otroheten.
Esther Perels nya bok ”Kärlekskris” handlar om otrohet – som enligt författaren faktiskt kan stärka en relation, beroende på hur paret hanterar otroheten. Foto: IBL

Vi har inte mer begär än våra far- eller morföräldrar. Skillnaden nu är att vi tycker att vi förtjänar att få dem uppfyllda.

Esther Perel hävdar också att mekanismerna bakom otrohet har påverkats av denna samhällsutveckling. Tidigare har människor sökt sex och passion utanför äktenskapet för att äktenskapet helt enkelt inte innehöll ett löfte om passion.

– Vi har inte mer begär än våra far- eller morföräldrar. Skillnaden nu är att vi tycker att vi förtjänar att få dem uppfyllda, att vi är skyldiga oss själva det. Jakten på lycka är det som i dag gör att vi överskrider tvåsamhetens gränser.

Den moderna tvåsamhetens många löften gör konsekvensen av en otrohet allvarligare, menar Esther Perel. När kärleksrelationen är ett mål i sig, din partner har valt ut just dig bland tusentals andra och förväntas göra dig till en bättre människa – då blir hens otrohet ett större svek.

– Otrohet har alltid varit smärtsamt men nu är det traumatiskt. I dagens samhälle är otrohet det ultimata sveket som kan krossa både bilden av vad relationen är och har varit och den egna självkänslan, men också tron på själva kärleken och tilliten till andra människor.

Men det innebär inte att det är lika bra att ge upp. Esther Perel citerar den amerikanske socialpsykologen Eli Finkel som menar att det visserligen är svårare att ha kärleksrelationer i dag – men att de som lyckas kan få bättre relationer än någonsin.

– De som kan förena dagens ibland motsägelsefulla behov och förväntningar kommer att ha en väldigt bra relation. Det är absolut inte givet och det krävs mycket för att lyckas, men det är inte omöjligt, säger Esther Perel.

Inte heller är allt individualismens fel, menar hon.

– Jag vill inte baktala individualismen. Jag är kvinna och sitter just nu på en flygplats i färd med att resa, som en del av min yrkeskarriär. Det moderna faderskapet är det bästa som givits till männen. Alla system har sina för- och nackdelar. Jag tror inte att det finns en enda kvinna, eller en enda man, som vill gå bakåt i historien.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons