Annons

Lars Ring:Publiken blev till ett när vännerna hyllade Rikard Wolff

Eva Dahlgren var en av dem som hyllade  Rikard Wolff på Kulturhuset Stadsteatern 
Eva Dahlgren var en av dem som hyllade Rikard Wolff på Kulturhuset Stadsteatern  Foto: Stina Stjernkvist/TT

Eva Dahlgren, Danny Saucedo, Ola Salo och Kari Bremnes var på Kulturhuset Stadsteatern för att hylla Rikard Wolff – en kväll buren av en sällsynt tät stämning och fylld av kärlek till en sällsynt mångfasetterad artist som gick bort för tidigt.

Under strecket
Publicerad

Björn Kjellman och Helena Bergström var värdar under minneskvällen och hyllningskonserten till Rikard Wolff på Kulturhuset Stadsteatern.

Foto: Stina Stjernkvist/TT Bild 1 av 2

Lisa Ekdahl uppträder under en hyllningskonsert till bortgångne artisten Rikard Wolff på Kulturhuset Stadsteatern.

Foto: Stina Stjernkvist/TT Bild 2 av 2

Till sist lämnar alla som medverkat scenen. Just som Rikard Wolff för några veckor sedan. Han ler milt från ett uppförstorat foto. Vi lyssnar på när han sjunger ”Stanna hos mig”: en skör, subtil sång om kärleken. Om det sanna, nakna mötet med en annan som en upphöjd epifani. Han sjunger om passionen som mening, om att våga älska. Det är andlöst tyst. Rösten fyller hela stora scenen och salongen, fylld till allra sista plats. Vi reser oss en efter en för att, när sången klingat ut, börja en applåd som aldrig vill ta slut.

Kulturhuset Stadsteatern gav under måndagen en minneskväll ägnad Rikard Wolff, som alldeles för ung gick bort för drygt två veckor sedan. Biljetterna var gratis och en mängd vänner var där för att hylla sin vän och kollega. Värdar för kvällen var scenskolekompisen Björn Kjellman och den nära vännen Helena Bergström som starkt berörd och med bruten röst tog publiken genom programmet.

Det blev en fantastisk afton, buren av sorg, vemod men också en mängd skildringar av Rikard Wolff, så rikt konstnärligt mångfasetterad. Under kvällen lästes flera avsnitt ur den självbiografiska boken ”Rikitikitavi” från 2011 – som för övrigt förtjänar att tryckas igen. Han bar en så tydlig litterär begåvning och känsla för språket, som ju också är tydlig när det gäller alla personliga och poetiska sångtexter.

Annons
Annons

Björn Kjellman och Helena Bergström var värdar under minneskvällen och hyllningskonserten till Rikard Wolff på Kulturhuset Stadsteatern.

Foto: Stina Stjernkvist/TT Bild 1 av 2

Lisa Ekdahl uppträder under en hyllningskonsert till bortgångne artisten Rikard Wolff på Kulturhuset Stadsteatern.

Foto: Stina Stjernkvist/TT Bild 2 av 2
 Björn Kjellman och Helena Bergström var värdar under minneskvällen och hyllningskonserten till Rikard Wolff på Kulturhuset Stadsteatern.
Björn Kjellman och Helena Bergström var värdar under minneskvällen och hyllningskonserten till Rikard Wolff på Kulturhuset Stadsteatern. Foto: Stina Stjernkvist/TT

Det var en kväll laddad av kärlek, och en hel rad artister som gav starka, känslofyllda tolkningar av den musik han antingen sjöng eller var starkt påverkad av. Här blandades kletzmerbandet Sternfall och Nils Harning som sjöng jiddisch med trotsig bravur med dragshowartisten Henrik Johansson som fick mima en sång med egyptisk-franska divan Dalida, komplett med energisk herrbalett.

Det var ett genidrag, att blanda den uppriktiga sorgen med mycket av det som var Rikard Wolff. Fascinationen inför franska chanteuser, filmscener från ”Änglagård”. Fredrik Meyer sjöng Barbara och ackompanjatören Niklas Sundén fick suveränt tolka Piaf på dragspel. Eva Dahlgren, Danny Saucedo, Ola Salo, Kari Bremnes gav egna tolkningar av sånger, alla burna av en sällsynt tät stämning.

Salongen var svagt upplyst under hela föreställningen, också det var väl tänkt. Publiken – vännerna, kollegorna och beundrarna – blev ett enda vi. En gemenskap där alla fick dela minnet av en stor artist och starka uttryck för saknad kom att fylla den stora scenen. Att Rikard Wolff var folkkär är självklart men också så tydligt uppskattad av alla han arbetat med, sjungit för och slagits för.

Lisa Ekdahl uppträder under en hyllningskonsert till bortgångne artisten Rikard Wolff på Kulturhuset Stadsteatern.
Lisa Ekdahl uppträder under en hyllningskonsert till bortgångne artisten Rikard Wolff på Kulturhuset Stadsteatern. Foto: Stina Stjernkvist/TT
Annons
Annons

Jonas Gardell tog plats på scenkanten för att tala om en annan bild av Rikard Wolff: en gayaktivist som redan 1980 var del av det som då kallades den homosexuella frigörelsedemonstrationen, med några få modiga – och som nu heter Pridefestivalen. Året innan slapp bögar för första gången sjukdomsstämpeln, att vara homosexuell klassificerades fram till dess som en mental störning. Vi får aldrig glömma att Rikard Wolff alltid slogs för sin identitet. Han kom öppet ut som bög före många andra inom skådespelaryrket.

Människan föds två gånger, sa Jonas Gardell:

– Först till livet, och man formas av sin omgivning. Därefter kan man födas ännu en gång, till den man vill vara – den man väljer att vara. Rikard Wolff var en judisk bög, båda identiteterna var viktiga för honom, glöm aldrig det. Det är särskilt viktigt nu när antisemitismen blommar upp igen och man försöker tända eld på synagogor, sade Gardell.

Rikard Wolff var modig nog att välja att bli ”en alldeles strålande homosexuell”, det var en motståndsakt som alla vi bör vara djupt tacksamma för, enligt Gardell.

Mot slutet sjöng Lisa Ekdahl med sin spröda, vackra röst sången ”Pojken på månen” med textrader som ingen kommer undan:

Äntligen gossen får sova, lutad mot skimrande dröm
Fjärran från verkliga fasor, vilar till sist i sin sömn
Han kramar barndomens nalle, och skådar regnbågens skatt
Modern vakar vid bädden, sov nu min prins, gonatt
Dagen skymmer, och natten gläntar redan på dörrn...

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons