Annons

Jonas Gummesson:Putin en pågående provokation för Nato

Donald Trump har blåst eld upphör och vapenvila råder mellan Nato och presidenten. Ändå är slaget långt ifrån över. En återvald Trump kan fortfarande få för sig att sänka alliansen under en ny period i Vita Huset.

Under strecket
Publicerad

Rysslands president Vladimir Putin.

Foto: Alexander Nemenov/AP

USA:s utrikesminister Mike Pompeo och Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Foto: Pablo Martinez Monsivais/AP

Jens Stoltenberg möter veteraner från Gerogiens armé under militärövningen utanför Tbilisi.

Foto: Shakh Aivazov/AP

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan.

Foto: Emrah Gurel/AP

USA:s president Donald Trump.

Foto: Susan Walsh/AP

Rysslands president Vladimir Putin.

Foto: Alexander Nemenov/AP
Rysslands president Vladimir Putin.
Rysslands president Vladimir Putin. Foto: Alexander Nemenov/AP

Vid 70-årsjubileet i Washington var alla konflikter som bortblåsta. Natos utrikesministrar visade upp en precis så enad front som sig bör i sammanhanget. Alliansen beskrevs som ”viktig och fantastisk” av USA:s Mike Pompeo.

– 70 år är verkligen stort, det är en milstolpe för Nato, sa Pompeo i sitt öppningsanförande.

Trump deltog för enkelhets skull inte när mötet nu hölls på ministernivå. Allt för att undvika störande intermezzon.

Vid enskilda möten med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i Vita Huset var Trump dock ovanligt nedtonad och försonlig. Även om han återkom till kravet på en rättvisare fördelning av kostnaderna betonade han att USA står bakom Nato ”till 100 procent”.

När jubileet nu kan läggas till handlingarna står en rad utmaningar på försvarsalliansens agenda, där enigheten kan sättas på svåra prov:

Annons
Annons

USA:s utrikesminister Mike Pompeo och Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Foto: Pablo Martinez Monsivais/AP

Jens Stoltenberg möter veteraner från Gerogiens armé under militärövningen utanför Tbilisi.

Foto: Shakh Aivazov/AP
USA:s utrikesminister Mike Pompeo och Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.
USA:s utrikesminister Mike Pompeo och Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. Foto: Pablo Martinez Monsivais/AP

Putin en pågående provokation

I Natos ögon är Vladimir Putin en ständigt pågående provokation.

I ett tal till den amerikanska kongressen, i anslutning till jubileet, tog generalsekreterare Stoltenberg upp att det finns ”ett mönster i det ryska agerandet”: den militära upprustningen i Arktis, i Medelhavet, vid Svarta havet och i Sveriges närområde kring Östersjön. Han nämnde också nervgasattacken i Storbritannien, cyberangrepp, stödet till Assadregimen i Syrien och ”sofistikerade desinformationskampanjer”.

– Vi har svarat på allt detta, inte för att provocera en konflikt utan för att undvika konflikt och bevara freden, sa Stoltenberg.

Nu ligger också INF-avtalet om en begränsning av kärnvapenbestyckade medeldistansmissiler i ruiner. Om inget händer upphör det att gälla om mindre än fyra månader. Ryssland har hotat med att placera ut nya missiler, med räckvidd över hela Europa, för första gången efter det kalla kriget. Frågan är hur Nato agerar då.

Jens Stoltenberg möter veteraner från Gerogiens armé under militärövningen utanför Tbilisi.
Jens Stoltenberg möter veteraner från Gerogiens armé under militärövningen utanför Tbilisi. Foto: Shakh Aivazov/AP
Annons
Annons

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan.

Foto: Emrah Gurel/AP

USA:s president Donald Trump.

Foto: Susan Walsh/AP

Nato-kandidaterna sticker i ögonen på Ryssland

Natos expansion är ett rött skynke för Vladimir Putin.

Före årsskiftet kommer nuvarande 29 medlemsländer att bli 30 när även Nordmakedonien ansluter till Nato. Frågan är om det stannar där.

Den verkligt känsliga frågan är att både Ukraina och Georgien finns på kandidatlistan. Nato gör täta markeringar till stöd för båda länderna.

I mars genomförde georgisk militär en gemensam stabsövning med 24 Natoländer plus partnerländer, inklusive Sverige, på en bas utanför huvudstaden Tbilisi. I Svarta havet övar Nato tillsammans med ukrainska och georgiska fartyg.

Varje gång något liknande sker sticker det i ryska ögon. Förr eller senare måste Nato också pröva frågan om medlemskap.

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan.
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan. Foto: Emrah Gurel/AP

Turkiets handlande oroar

Turkiet är en av baserna för amerikanska kärnvapen i Europa. Ändå är landet på kollisionskurs särskilt med USA. På senare år har Turkiets president Erdogan istället närmat sig Ryssland.

Nu är Turkiet på väg att köpa det ryska luftvärnsrobotsystemet S-400. För övriga Natoländer är det ett slag i ansiktet som undergräver det operativa samarbetet i alliansen.

Hur den här frågan ska lösas finns det i dag inget som liknar ett svar på.

USA:s president Donald Trump.
USA:s president Donald Trump. Foto: Susan Walsh/AP

Försvarsanslagen en tickande bomb

Mannen som ensam skulle kunna sänka Nato heter fortfarande Donald Trump. Även om han valde att hålla en låg profil i Washington är situationen långt ifrån stabil. Försvarsutgifterna kommer att vara minerat område så länge Trump är president.

För närvarande klarar bara en fjärdedel av Natoländerna två procents målet av BNP. Särskilt Tyskland, som deklarerat att 1,5 procent får räcka, är en nagel i ögat på Trump. Frågan om pengarna är en tickande bomb som kan explodera när som helst.

Om Trump väljs om innebär det en accelererad osäkerhet. Ett oskrivet kort är om Asien och Kina hamnar högre på USA:s egen agenda.

Nato har ingen egen etablerad Kinapolitik. Om Trump koncentrerar större militära resurser i Asien för att hålla den kinesiska expansionen stången kan det påverka USA:s engagemang i Europa negativ. Absolut inget tyder på att Trump skulle göra annat än att sätta ”America first” i ytterligare fyra år om han vinner igen.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons