Annons

Jan Blomgren:Putin och Xi förenas – i motviljan mot USA

Rysslands president Vladimir Putin och Kinas president Xi Jinping.
Rysslands president Vladimir Putin och Kinas president Xi Jinping. Foto: Dmitri Lovetsky/TT

När stora delar av omvärlden kraftfullt reagerar på Kinas införande av nya säkerhetslagar i Hongkong så lär Vladimir Putin applådera i Moskva. Det som sker nu påminner om vad han själv gjorde genom annekteringen av Krim 2014.

Under strecket
Publicerad

Kinas överlägsna ekonomi och folkmängd kan mycket väl utgöra ett framtida ryskt hot, skriver Jan Blomgren.

Foto: Pavel Golovkin/TT

Visst, en stor skillnad mellan Krim och Hongkong är uppenbar: Ingen ifrågasätter att Hongkong tillhör Kina. Lika klart var det att Krim inte tillhörde Ryssland. Men det finns ändå klara paralleller mellan hur Xi Jinping och Vladimir Putin tänker och agerar. Båda ledarna är auktoritära, har en djup motvilja mot västliga influenser, en stark önskan och drivkraft efter total kontroll över sina egna länder. Demokrati och medborgerliga rättigheter är inga honnörsord.

För Kina blev demonstrationerna senaste året, som urartade med upplopp, en efterlängtad förevändning att stärka kontrollen över Hongkong. Och för Ryssland innebar störtandet av den ryssvänlige ukrainske presidenten Viktor Janukovitj 2014 att USA var på väg att få med även Ukraina i Natos expansion österut. Ett hot som Putin till varje pris ville stoppa och därmed infriade han drömmen att ta tillbaka Krim (en gåva Ukraina fick 1953).

 Donald Trump fortsätter att ge Kina skulden och den kinesiska ilskan bara växer.

Ryssland och Kina har under senare år i allt högre grad förenats i sin motvilja mot USA:s dominerande roll i världspolitiken. Sedan andra världskriget har Ryssland varit USA:s ärkefiende. Det kalla kriget fick aldrig det slut många hoppats och trott på efter Sovjetunionens upplösning 1991.

Annons
Annons

Kinas överlägsna ekonomi och folkmängd kan mycket väl utgöra ett framtida ryskt hot, skriver Jan Blomgren.

Foto: Pavel Golovkin/TT

Nu konkurrerar Kina, i takt med landets enorma ekonomiska och militära uppsving, om att vara USA:s huvudmotståndare. Med ökat samarbete mellan Ryssland och Kina stärks ländernas chans att stå upp mot USA väsentligt.

Allt tyder nämligen på ett ökat såväl ekonomiskt som militärt samarbete mellan Ryssland och Kina. Ekonomiskt finns fortfarande stor outnyttjad potential som accelererar (107 miljarder dollar 2018) med sikte på 200 miljarder dollar 2024. Militärt har länderna kommit långt från en första gemensam fredsmission 2005 till stora krigsövningar både på land och till sjöss de senaste tre åren.

På den årliga Valdaikonferensen i Ryssland i september 2019 avslöjade också Putin att ”snart blir det officiellt att vi hjälper våra kinesiska partners att skapa varningssystem för missiler, ett system som hittills bara Ryssland och USA har”. Samarbetet kommer antagligen på sikt ytterligare stärka ländernas gemensamma säkerhetspolitik.

Kinas överlägsna ekonomi och folkmängd kan mycket väl utgöra ett framtida ryskt hot, skriver Jan Blomgren.
Kinas överlägsna ekonomi och folkmängd kan mycket väl utgöra ett framtida ryskt hot, skriver Jan Blomgren. Foto: Pavel Golovkin/TT

Putin måste dock vara uppmärksam på balansgången. Kinas överlägsna ekonomi och folkmängd kan mycket väl utgöra ett framtida ryskt hot. Sida vid sida i ett avfolkat Sibirien med sex, sju miljoner invånare ligger en ekonomiskt dynamisk kinesisk region med 150 miljoner invånare. I Centralasien lyckas också Kina framgångsrikt etablera sig på Rysslands bekostnad.

Annons
Annons

Men än så länge tycks vänskapen bara bli allt varmare, samtidigt som USA:s relationer med de båda länderna närmat sig fryspunkten. Handelskriget med Kina har pågått under de senaste åren och coronakrisen har ytterligare spätt på motsättningarna. Donald Trump fortsätter att ge Kina skulden och den kinesiska ilskan bara växer. USA behåller även sina sanktioner mot Ryssland som infördes 2015 och ryssarna misstänks även inför årets presidentvalskampanjer delta med sina ”nät-troll”.

På samma sätt som den olagliga ryska annekteringen av Krim sände chockvågor över stora delar av världen kommer nu hårda reaktioner när Kinas centralregering, trots tidigare löften, helt kör över Hongkongs egen rätt att stifta lagar. Och nu tolkar hongkongborna den nya säkerhetslagen som att den demokrativåg som växt sig allt starkare en gång för alla är stoppad.

Demokratirörelsen i Ryssland har också lidit ett stort nederlag i veckan. Den av Kreml välregisserade föreställningen ”folkomröstning” gav Putin möjligheter att bli omvald ytterligare två gånger från nästa val 2024, det vill säga stanna kvar vid makten fram till 2036.

I Kreml hörs röster att liksom Kina införa stark censur på internet och möjligheter att bättre kontrollera sin befolkning.

Vladimir Putin och Xi Jinping tycks inte bara hjälpa utan också inspireras av varandra. De har båda effektivt tyglat oppositionen och Kina har lärt av Putins lag att förklara icke-statliga organisationer, som internationella hjälporganisationer, som ”utländska spioner”. Och i Kreml hörs röster att liksom Kina införa stark censur på internet och möjligheter att bättre kontrollera sin befolkning.

2036 blir Putin 83 år och Jinping (vald på obestämd framtid) 82 år. Och om vänskapen mellan ledarna består kan de åldras tillsammans samtidigt som de kineser och ryssar som fortfarande hoppas på en politisk opposition, fri press och demokrati ha anledning till stor framtidspessimism.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons