Annons

Putin tar ett stort steg mot mer makt i rymden

Det handlar om att vinna eller försvinna – 2016 är ett avgörande år för Rysslands rymdprogram. Landet har tagit ett stort steg mot mer makt i rymden när den nya anläggningen för rymduppskjutningar nu invigts i Vostotjnyj. Bygget av kosmodromen har kostat 3 miljarder dollar och säkrar Ryssland geopolitisk rymdmakt.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Vladimir Putin.

Foto: AP

1 / 6

Vladimir Putin.
Vladimir Putin. Foto: AP

En gammal teater tonar upp sig i centrala Bajkonur, en dammig stad i Kazakstans ökenstäpp, nära världens första och största raketuppskjutningsplats, där Ryssland skjutit upp människor i rymden sedan 1961. På den tiden minglade sovjetiska soldater i kosmodromens lobby och kollade på propagandafilmer i obekväma trästolar.

Varje år den 12 april firar Ryssland Astronauternas dag. Man hedrar minnet av Jurij Gagarin som år 1961 blev den förste människan i rymden. Han tillbringade hela 108 minuter i rymden, och blev även den förste som kretsade runt jorden. Då vann Sovjet över USA i rymdkapplöpningen, något som USA tog igen genom att sätta en amerikan på månen 1969.

Annons
Annons

Vladimir Putin besöker bygget av kosmodromen i Vostotjnyj.

Foto: Alexei Nikolsky/AP

2 / 6

Full tillgång till rymden

Vladimir Putin besöker bygget av kosmodromen i Vostotjnyj.
Vladimir Putin besöker bygget av kosmodromen i Vostotjnyj. Foto: Alexei Nikolsky/AP

Sedan Sovjetunionens sönderfall har Ryssland hyrt faciliteterna i Bajkonur från Kazakhstan, samma uppskjutningsplats som Gagarin lämnade för 52 år sedan.

Redan när bygget av den nya uppskjutningsplatsen – kosmodromen i Vostotjnyj – inleddes 2010 sa Putin: ”Att skapa ett nytt rymdcenter är ett av det moderna Rysslands största och mest ambitiösa projekt”.

Det skulle bli den första civila kosmodromen och ge Ryssland full tillgång till rymden från eget territorium.

– Anläggningen ger Ryssland tillträde till rymden utan att de behöver förhålla sig till någon annan. Det är en geopolitisk självständighetsförklaring, säger Matthew Bodner, journalist på tidningen The Moscow Times, som i flera år bevakat försvarsfrågor och rymdforskning i Ryssland.

Det är inget litet projekt. Kosmodromen har kostat över 3 miljarder dollar.

Annons
Annons

Rysslands nya anläggning för rymduppskjutningar invigs i Vostotjnyj.

3 / 6

”Stärka bilden av en supermakt”

Rysslands nya anläggning för rymduppskjutningar invigs i Vostotjnyj.
Rysslands nya anläggning för rymduppskjutningar invigs i Vostotjnyj.

**Kreml har återkommande **betonat behovet av att bygga klart anläggningen och kallar den för ”vår kosmodrom”. Både den ekonomiska och politiska nyttan har lyfts fram som ett tecken på Rysslands modernisering.

– Rymdaktiviteten stärker bilden av Ryssland som en supermakt, säger forskaren i internationella relationer Pavel Luzin vid universitetet i Perm.

Han forskar om rymdpolitik och är vetenskapligt knuten till the Institute of World Economy and International Relations of the Russian Academy of Sciences (IMEMO RAS).

Matthew Bodner håller med.

– Ryssland kommer att kunna förhålla sig till länder i väst som en jämlike. Det är en dyr investering, och Ryssland kan med självförtroende positionera sig som en supermakt, säger han.

För Kreml är bygget av uppskjutningsplatsen en seger i sig. Men anläggningen är inte klar förrän 2018.

Det här är det första steget.

– De har återskapat en uppskjutningsplats från Bajkonur, men de behöver bygga ytterligare plattformar. De fungerar som specialbyggda flygplatser och måste byggas utifrån raketerna själva.

Raketerna som Bodner talar om är så kallade Sojuz-raketer som härstammar från det sovjetiska rymdprogrammet Sputniks och Gagarins tid. Raketerna har uppdaterats eftersom de anses vara pålitliga.

På Sovjetunionens tid fick Gagarin och Sputnik människor att tro att de levde i världens mest forskningsledande nation.

– De kommer att bära ryska satelliter som kommer att användas för att stärka rymdforskningen i landet. Sedan Sovjetunionens sönderfall har vetenskapen satts åt sidan. Nu är det viktigt för Ryssland att visa upp sig som en innovativ forskningsnation och nå högteknologiska landvinningar. Rymden är en pelare för nationell stolthet, säger Matthew Bodner.

Annons
Annons

När Putin besökte ISS i april talade han via videolänk med astronauterna ombord på rymdskeppet.

Foto: Alexei Druzhinin/AP

4 / 6

”I rymden kanske vi förstår varandra bättre än på jorden”

När Putin besökte ISS i april talade han via videolänk med astronauterna ombord på rymdskeppet.
När Putin besökte ISS i april talade han via videolänk med astronauterna ombord på rymdskeppet. Foto: Alexei Druzhinin/AP

Vid flera tillfällen har Rysslands president Vladimir Putin meddelat att utforskning av rymden är en nyckel för samarbete med andra länder. Den nya uppskjutningsplatsen kommer nämligen att vara öppen för både amerikanska och europeiska rymdagenturer.

– Trots att vi är oense här på jorden, arbetar människor skuldra vid skuldra i rymden. Man hjälper varandra att tampas med svåra uppgifter som inte bara våra länder står inför, utan hela mänskligheten. Vi bör välja sådana sfärer som hjälper oss att komma närmare varandra. I rymden kanske vi förstår varandra bättre än på jorden, sade Putin under ett framträdande med internationella rymdstationen (ISS) den 12 april.

Men ekonomiskt och vetenskapligt är Ryssland ingen supermakt, enligt Pavel Luzin. Försvarsmakten kommer att gagnas av rymdprogrammet, eftersom rymd- och försvarsindustrin är tätt sammankopplade, menar han. Det handlar också om att det ryska rymdprogrammet testar militärens utrustning, enligt Matthew Bodner.

– En stor del av försvarsindustrin backar Putins parti ”Enade Ryssland”. Även arbetarna som jobbar med rymdprogrammet stöttar presidenten, säger Pavel Luzin.

– Ryssland vill använda energisektorn och rymden för att nå internationell status. Men regeringen bryr sig inte om rymdforskning, de vill bara vara närvarande i rymden. Vi betalar miljarder rubel för ett rymdprogram som inte kommer att gagna befolkningen, säger Pavel Luniz.

Regeringen talar om vetenskapliga landvinningar, trots att det tidigare rymdprogrammet misslyckades med just det, menar han.

– Nu kommer de att satsa ytterligare miljarder rubel på ett nytt rymdprogram (mellan 2016 till 2025) som kommer att vara ännu dyrare än det förra. Det handlar mest om politiska strategier, och att göra länder i väst beroende av Rysslands politiska syften. Det kommer inte innebära något nytt när det gäller vetenskapliga landvinningar, säger Pavel Luzin.

Annons
Annons

Rysslands vice premiärminister på besök på kosmodromen i mars.

Foto: Marina Lystseva/IBL

5 / 6

Bygget har kantats av korruption

Rysslands vice premiärminister på besök på kosmodromen i mars.
Rysslands vice premiärminister på besök på kosmodromen i mars. Foto: Marina Lystseva/IBL

Samtidigt är uppskjutningsplatsen en saga om korruption, understryker Matthew Bodner. Bygget har visat sig vara ett av Rysslands mest påfrestande projekt med flera utmaningar och förseningar.

2013 skakades kosmodromen i Vostotjnyj av flera skandaler.

Man har kunnat koppla runt 20 brottmål, relaterade till stöld, förskringring och obetalda löner, till bygget.

Förra året manade Putin rymdorganisationen Roscosmos, som sedan december 2015 är under statlig kontroll, att skynda på bygget av anläggningen. Han sköt sedan upp den första lanseringen från Vostotjnyj. Putin ville inte stressa fram kvalitativa resultat.

– Kan ni göra det före Austronauternas dag den 12 april skulle det vara bra, sade Putin till ryska medier.

2015 meddelade Rysslands chefsåklagare att 126 miljoner dollar stulits sedan bygget av anläggningen inleddes. I juni 2015 greps en man som körde en diamantprydd Mercedes efter att ha svindlat uppemot 75 000 dollar ur projektet.

Bygget har också försenats av obetalda arbetare som hungerstrejkat.

Annons
Annons

Den 12 april 1961 blev Jurij Gagarin den första människan i rymden och den första, som kretsat runt jorden.

Foto: ITAR TASS

6 / 6

Medierapporteringen har kretsat kring vetenskap

Den 12 april 1961 blev Jurij Gagarin den första människan i rymden och den första, som kretsat runt jorden.
Den 12 april 1961 blev Jurij Gagarin den första människan i rymden och den första, som kretsat runt jorden. Foto: ITAR TASS

Den statliga rymdorganisationen Roscosmos har figurerat flitigt i ryska medier i samband med invigningen av uppskjutningsplatsen i Vostotjnyj. Rapporteringen har varit en kapplöpning i sig, och har kretsat kring storleken på raketerna, att rymdfarkosterna har utformats för att utföra vetenskapliga experiment.

De ska på sikt mäta energispektrum och kemiska sammansättningar av strålning med extremt hög energi från en omloppsbana runt jorden.

Tidigare i april sade generaldirektören för Roscosmos, Igor Komarov, till den ryska nyhetsbyrån Interfax att kommersiella uppskjutningar kommer att kunna äga rum från 2018. Putin hoppas också att det kommer ske kommersiella lanseringar från den nya kosmodromen, bland annat till förmån för ryska samarbetspartners.

Tidningen Kommersant har däremot rapporterat om att invånare har tvångsförflyttats från närliggande byar i Amur. Något som tjänstemän i regionen inte vill kommentera.

Den första uppskjutningen sköts upp en dag med anledning av tekniska problem, men Putin stannade i Vostotjnyj fram till att raketen lämnade kosmodromen på torsdagen den 28 april. Sedan hyllade han arbetarna på bygget:

– Jag vill gratulera er. Vi kan vara stolta. Det här är ett viktigt bidrag till utvecklingen av den ryska rymdindustrin. Igår prövades vår teknik och uppskjutningen fick ställas in. Sådant händer, det är helt normalt", sade Vladimir Putin i samband med uppskjutningen.

Jurij Gagarin må ha varit död i nästan ett halvt sekel och Rysslands rymdprogram har slumrat sedan dess.

2016 är prövningens år för Roscosmos. Den första uppskjutningen gör att Ryssland kan ta nästa steg, förbi Gagarin, och snart även skicka människor till månen.

_SvD har sökt Roscosmos generaldirektör Igor Komarov för en kommentar. _

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons