Annons
Ledare

Tove Lifvendahl:Råden som Nyamko Sabuni borde ha fått

Nyamko Sabuni i Almedalen 2019.
Nyamko Sabuni i Almedalen 2019. Foto: Simon Rehnström

Liberalernas partiledare borde ha löpt linan ut när hon blev vald, och satt en ny standard för politiskt ledarskap när det gäller transparens.

Under strecket
Publicerad

När Nyamko Sabuni blev vald var det inte som ett säkert kort. Hon upplevdes kontroversiell, annorlunda, ett vågat val. Ett sargat och splittrat Liberalerna, som efter en partiledarstrid landade på en person som blev projiceringsyta för både drömmar och farhågor.

Utifrån detta har hon gjort alla mer eller mindre besvikna. Hon blev varken Frälsaren eller Satan, även om ingen kan hävda att hon så här långt har varit framgångsrik.

Givet det som nu har uppdagats om bakgrunden till hennes förslag om elektrifieringskommission, och reaktionerna på detta, slåss alla om att vara efterklokt tvärsäkra om vad som gjorts fel.

Det är ett bekymmer när medborgarna inte känner sig upplysta om hur den politiska processen går till, ja. I bästa fall kan både journalister och partier bidra till en större transparens. Men det vore ett ännu större bekymmer om medborgarna, oavsett om de är enskilda, engagerade i ideella föreningar eller ägare/ledare av företag, inte försökte upplysa och påverka politikerna om rådande förutsättningar, upplevda problem och potentiella utvecklingsområden. Och vi vore verkligen illa ute om politikerna inte alls tog intryck av signaler de får, utan enbart tyckte sig själva nog.

Annons
Annons

”Elektrifieringskommissionsaffären” illustrerar också den förändring som Widar Andersson belyste i Folkbladet (10/5): ”Det har sannerligen runnit mycket vatten under broarna sedan dåvarande finansminister Gunnar Sträng 1968 konstaterade att 'Det som är bra för Volvo är bra för Sverige'.” Fyra år senare, 1972, skrev Blå Tåget den odödliga ”Staten och kapitalet”, eller som den ursprungligen hette, ”Den ena handen vet vad den andra gör”.

Bilden av hur politikens och kapitalets storpotäter slår sina feta nackar ihop och klurar ut sätt att suga ut det hårt arbetande folket vill förstås ingen vettig associeras med. Ingen bör sitta i den andres knä, men andemeningen i Strängs budskap är lika sann i dag: hela samhället har ett intresse av både stora och små företag har förutsättningar att verka i landet.

Oavsett hur man förhåller sig till politikens process (oavsett parti) tycks alla anse att Nyamko Sabuni borde ha skött det annorlunda. Jag med! Hon borde ha löpt hela linan ut.

De råd som hon borde ha fått och hörsammat när hon kandiderade till partiledare lyder så här:

Dra full nytta av att du har uppvisat förmåga både inom och utom politiken, har haft modet att gå egna vägar även om det har mött motstånd. Att du visat dig anställningsbar i det privata näringslivet och dessutom i en miljö där varje timme utvärderas utifrån hur stor intäkt den ger. Använd dina erfarenheter som konsult genom att i ord, men framförallt handling förklara politikens funktionssätt för medborgarna.

Var transparent med att det inte finns några partiledare som tänker fram sina förslag själva (även om DN:s ledarsida tycks leva i tron att så är fallet). De som lägger fram de klokaste förslagen är i regel också de som har förmått ta intryck av andra. Berätta därför generöst och ärligt om var tankarna du för fram kommer ifrån.

Annons
Annons

Säg att tanken på en elektrifieringskommission förvisso är hundra år gammal (till och med namnet klingar dåtida), men att Volvo och Scania, två av våra företag som har bidragit till Sverige på så många sätt, ett tag och i sällskap med den statliga lobbyorganisationen Fossilfritt Sverige, har legat på för att politiken ska förstå behovet av att modernisera och utveckla samhällets elanvändning.

Berätta att du har lyssnat på dem och funnit deras insikter så vettiga att du valt att göra dem till dina och partiets.

Det skulle kunna bidra till att skilja ut dig från de andra i positiv bemärkelse. De står förstås också i ständig kontakt med väljare, intressegrupperingar, företagare och andra aktörer i samhället, tidigare partiledare, vänner som kanske är konsulter – men vill helst ge sken av att de eller deras partier har kommit på allt fiffigt som de föreslår själva.

Finns det sådana bland dina kontakter som du av någon anledning finner svårt att tala om öppet om, avsluta dem.

Välj aktivt att inte ansluta dig till den svenska politiska diskreta traditionen. Dra i stället undan draperiet och bjud in medborgarna till att bättre förstå hur politik formas.

Då kommer du inte bara att kunna bidra med ny dynamik i egenskap av din person och det du bär med dig in, utan i handling etablera en ny norm för politiskt ledarskap. Som på sikt gör det lika självklart och nödvändigt för politiken att lyssna och ta intryck av företagsledares perspektiv som av vårdbiträdens och arbetslösas.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons