X
Annons
X
Recension

Harding möter Ibragimova Radiosymfonikerna turnerar med smärtan som kreativ impuls

När Sveriges Radios symfoniorkester beger sig ut på turné, bär de med sig en repertoar som delvis utgår från smärtan som kreativ impuls. Sofia Nyblom lyssnar till en vältrimmad orkester inför turnéstarten.

Ryska stjärnviolinisten Alina Ibragimova och dirigenten Daniel Harding. Foto: Arne Hyckenberg
Läs mer om Musikveckan med SvD

Harding möter Ibragimova

Genre
Konsert
Medverkande
Alina Ibragimova, violin; Daniel Harding; dirigent; Sveriges Radios symfoniorkester
Var
Berwaldhallen

Verk: A Pettersson – Symfonisk sats, R Schumann - Violinkonsert, H Berlioz - Scener ur ”Romeo och Julia”

Såret utgör ofta en kreativ impuls i konstnärliga arbeten – självklart också i vanliga, banala människoliv. Men ofta ställs eftervärlden inför moraliska val när det gäller efterlämnade verk: är det rätt att framföra musik som en tonsättare gömt undan, eller att visa tavlor av en svårt sjuk konstnär? Fanns det en djupare anledning till att violinisten Joseph Joachim avvisade möjligheten att uruppföra sin vän Robert Schumanns sista stora orkesterverk, Violinkonserten – en mer komplex förklaring än att den inte var hans ”bästa” verk?

När jag hör ryska stjärnviolinisten Alina Ibragimova spela Violinkonserten med Sveriges Radios symfoniorkester kan jag förstå Joseph Joachim. Inte för att Violinkonserten är "dålig", utan för att den i Ibragimovas berörande tolkning blir ett smärtsamt vittnesmål från en sjuk människa. Solisten spelar med djup, mättad klang, och kanaliserar varm sinnlighet in i violinstämmans ordlösa dialog med orkestern. Men trots ansatser till vemodig briljans tycks den Schumannska sagan ligga insvept i kvävande svart sorgedräkt. När den melankoliska mellansatsen utan förvarning övergår i polonäs, tvingas vi bevittna en patient som håller fasaden uppe genom att hasa runt i tungfotad dans.

När den melankoliska mellansatsen utan förvarning övergår i polonäs, tvingas vi bevittna en patient som håller fasaden uppe genom att hasa runt i tungfotad dans.

Annons
X

Desto lättare är det att bejaka initiativet att presentera Allan Petterssons "Symfoniska sats" för en internationell publik. Här rör det sig inte om ett ratat partitur, utan om musik komponerad till en naturfilm 1973 – musik som självklart ska ha ett eget liv. Men det är inte precis Disneys "Fantasia". Det bultande såret bakom symfonikerns världsfrälsarpatos driver den väldiga orkestern från stilla undran till förtvivlad agitation i rapsodiskt svällande utbrott, påpiskade av virveltrumman och pukornas ödesrytm. Detta korta stycke berör djupt existentiella frågor, som alltid hos Pettersson.

Plötsligt uppflammande kärlek gav Hector Berlioz impulsen att översätta sin Shakespeare-upplevelse till musik i "Romeo och Julia", och med orkestersviten ur Berlioz symfoni sätter Daniel Harding ett vackert utropstecken efter de två melankoliska verken på konsertens första halva. Här utmanas framförallt träblåsarna i orkestern att i solistiska prestationer fånga drömmen, och äntligen ge dansen skimrande jubel.

Utöver Alina Ibragimova följer även violinisten Janine Jansen med Sveriges Radios symfoniorkester på turnén, som bär iväg till inte mindre än elva av Europas ledande konserthus.

Annons
X
Annons
X

Ryska stjärnviolinisten Alina Ibragimova och dirigenten Daniel Harding.

Foto: Arne Hyckenberg Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X