Annons

Rapport: Politiska ansvaret sattes medvetet ur spel

Stockholms universitet har haft uppdraget att granska sjukvårdsprojektet Nya Karolinska, NKS.
Stockholms universitet har haft uppdraget att granska sjukvårdsprojektet Nya Karolinska, NKS. Foto: Tomas Oneborg

Personalen kördes över och Nya Karolinska blev alldeles för högspecialiserat. Det politiska ansvaret och öppenheten sattes medvetet ur spel. Det är några slutsatser i den tredje forskningsrapporten om NKS-projektet.

Under strecket
Publicerad

Våren 2017 fick Stockholms universitet uppdraget att granska det rekorddyra sjukhusprojektet NKS efter de avslöjanden som SvD och andra medier har gjort sedan våren 2015.

De två tidigare rapporterna har bland annat visat på mörkläggning, elitism och att man alldeles för sent bestämde vilken vård som ska finnas på det nya sjukhuset.

Dessutom kapades NKS-projektet, enligt forskarrapporterna, av externa konsulter med egna intressen att driva fram en för dem lönsam finansiering av megasjukhuset i form av en OPS-lösning, Offentlig-Privat-Samverkan.

Nu kommer den tredje rapporten och den handlar om perioden 2012 fram till 2018 då NKS äntligen var i full drift, ungefär två år försenat. 2012 avskaffades den särskilda NKS-förvaltningen och i stället tog Karolinska, landstingsförvaltningen och NKS Bygg kontroll över planeringen av Nya Karolinska som efter alla misstag blivit världens dyraste sjukhus.

En svårbegriplig organisation med otydligt ansvar, enligt forskarna.

– Vi har tittat på de strategier som användes för att legitimera projektet. Karolinska vill inte ha ett så smalt och högspecialiserat sjukhus som man hade bestämt i OPS-avtalet. De ville ha ett större sjukhus med ett bredare vårdutbud och det var då man började med alla tilläggsavtal vid sidan om det ursprungliga avtalet, säger Göran Sundström, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.

Annons
Annons

Som SvD avslöjat har det kraftigt fördyrade NKS-projektet också varit en förutsättning för att få med Karolinska i planeringen. Men nu har politikerna satt ner foten och tänker inte ge Karolinska några extrapengar och det är också det som utlöst de varsel som lagts.

Förutom tilläggsavtalen har politikerna också försökt distansera sig från de ursprungliga besluten för att slippa ta ansvar för dem.

– Strategin de tillämpat handlar om glömska och att gömma sig bakom att det var gamla idéer som tidigare politiker förde fram som man nu inte kan ta ansvar för. De ville inte lära sig av det gamla utan försökte ge sken av att ha kontroll över projektet, säger Göran Sundström.

I allt väsentligt visar forskningen att SvD:s avslöjanden under flera år varit riktiga. Det gäller exempelvis det omöjliga i att utkräva ansvar av politiker i ett projekt som pågått i närmare 20 år. Öppenheten gick också förlorad trots löften om att processen skulle vara transparent.

Vilka är de viktigaste slutsatserna i rapporten?

– Att det är betydligt svårare att tillämpa OPS i megaprojekt där det finns en stark profession. Bygger man räls för höghastighetstågen finns det ingen profession som sitter och bevakar. Sjukvård, däremot, griper in i samhället och sitter ihop med andra samhällsverksamheter, säger Göran Sundström och tillägger:

– Under en lång process måste man också kunna göra justeringar, men det är ju nästan omöjligt med OPS. Där tecknas ju avtalen för minst 25 år och ska sedan inte kunna ändras.

Något annat?

– Det är anmärkningsvärt att man definierade vad man menar med högspecialiserad vård först efter det att man byggt färdigt sjukhuset. Det är jättekonstigt.

Annons
Annons

Användningen av managementkonsulter har också varit omfattande inom NKS-projektet. Framför allt åren före de avgörande besluten 2010 men också åren därefter från centralt landstingshåll. Även Karolinska har i ett senare skede använt sig av konsulter för den nya organisationen på sjukhuset.

– När man lämnar över stora projekt till konsulter krockar det med professionen som vill komma in och påverka. Det har blivit en påtaglig förskjutning av ansvar och makt till privata aktörer som drivs av ekonomiska vinstintressen. Då försvagas de demokratiska mekanismerna för ansvarsutkrävandet, säger Göran Sundström.

Finansregionrådet Irene Svenonius (M) säger till SvD att hon välkomnar slutsatserna i rapporten.

– Långt innan jag tillträdde var jag kritisk mot OPS-avtalet och tog jobbet som finansregionråd bland annat för att åtgärda bristerna i avtalet. Sjukvården ska utvecklas av dem som befinner sig närmast verksamheten och inte av externa konsulter, säger hon.

Samtidigt påpekar hon att det i grunden ”alltid är politikerna som har det yttersta ansvaret”.

– De politiker som verkade då har alla ett stort ansvar för modellens konstruktion. Alla partier röstade för OPS-avtalet. I dag är kostnaden för OPS-avtalet drygt 4 miljarder lägre än när jag tillträdde för tre år sedan, säger hon och tillägger:

– Lärdomen är tydlig. Sjukhus ska inte byggas som OPS-projekt.

Oppositionsrådet Aida Hadžialić (S) anser att det är ”dags för Moderaterna och Irene Svenonius att erkänna att deras övertro på marknadslösningar har dränerat Sveriges rikaste region på resurser”.

– Den offentlig-privata modellen som Moderaterna valde för bygget av Nya Karolinska, har kostat Stockholms skattebetalare enormt mycket pengar. Skattepengar har forsat ut ur sjukvården vilket bland annat lett till att Region Stockholm nu massvarslar vårdpersonal.

– Stockholmsregionen kan bättre. Vårdens pengar ska gå till vården, till fler läkare och undersköterskor - inte till konsulter och marknadsstyre, påpekar hon.

Regionrådet Tomas Eriksson (MP) säger i en kommentar att ”rapporten ger oss som var kritiska mot OPS-avtalet från första början rätt”.

– Fokus framåt blir att se till att avtalet inte blir en hemsko för personalen och verksamheten att utveckla vården på Karolinska.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons