Annons

Värmestress hotar: ”Jag höll på att kollapsa”

Turister svalkar sig i Vatikanstaten.
Turister svalkar sig i Vatikanstaten. Foto: Giuseppe Lami/AP

Han var vimmelkantig och genomsvettig efter jobb i 40 graders hetta som plågar Centraleuropa.

– Vi hade inget val, berättar trädgårdsmästaren för SvD.

Värmestressen tros leda till miljardförluster, enligt ny rapport.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

GENÈVE T-shirten var genomblöt och huvudet snurrade efter outhärdliga arbetsförhållanden – att plantera palmer utomhus hela dagen i närmare 40 graders hetta.

– Vi hade inget val. Vi smet iväg en stund för att köpa eget vatten. Jag var alldeles vimmelkantig, berättar trädgårdsarbetaren Marco för SvD i samband med värmeböljan som lamslagit delar av Centraleuropa.

Han och kollegorna, som jobbar för ett lågprisföretag som säljer buskar och träd i Schweiz, slet hårt i värmen. I stekande sol under dagens varmaste timmar planterade de palmer inför en stor jazzfestival - utan att arbetsgivaren ens försett dem med vatten. Dagen hade kunnat sluta illa.

– Jag höll på att kollapsa. Var alldeles omtöcknad.

Marco och hans kollegor är exempel på hur klimatförändringarna inte bara är en fara för miljön utan också för miljoner människor som främst jobbar utomhus. Det hotar i sin tur arbetstillfällen och produktivitet i världen. Det varnar internationella arbetsorganisationen (ILO) i en rapport som släpps på måndagen.

Med jordens globala uppvärmning följer ”värmestress”, enligt ILO. Människor orkar inte jobba lika mycket och det gör att produktiviteten minskar. Det väntas leda till ekonomiska förluster som gör att jobb försvinner – hela 80 miljoner heltidsjobb framtill 2030, enligt rapporten.

Annons
Annons

Siffran baseras på antagandet att jordens medeltemperatur ökar med 1,5 grader till slutet av detta århundrade. Med en sådan uppvärmning tror man att 2,2 procent av alla arbetstimmar måste räknas bort framtill 2030. En sådan timförlust motsvarar 80 miljoner heltidsjobb och 2,4 miljarder dollar i globala förluster, enligt ILO.

Detta är det mest hoppfulla scenariot. Det är möjligt att medeltemperaturen stiger med mer än 1,5 grader – och då kan produktiviteten minska ännu mer när människor inte klarar av att jobba. Dessutom bygger uppskattningen på antagandet att arbetare inom jordbruk och byggnadssektor kan jobba i skuggan, vilket är långt ifrån säkert i många länder.

Vad är då ”värmestress”? Enligt ILO kan människor drabbas av värmestress när de måste jobba i temperaturer som överstiger 35 grader – och dessutom i hög luftfuktighet. ”I extrema fall kan det leda till värmeslag som kan vara dödligt”, betonas det. Risken för detta är stor just nu i Centraleuropa som fortsätter att plågas av monsterhetta kring 35 grader. Man har redan lidit under tio dagars kokande värmebölja med luft som kommit in från Sahara.

Hettan slår mot produktiviteten på olika sätt över världen. Värst drabbat blir jordbruket, där 940 miljoner människor jobbar. Denna sektor kommer att stå för 60 procent av alla förlorade arbetstimmar på grund av värmen, enligt ILO. Byggsektorn lär också få lida, liksom jobb inom turism och transporter. Värmestressen väntas även slå hårt mot jobb som sophämtning, reparationer och akuta utryckningar.

Geografiskt tros södra Asien och Västafrika få betala högsta priset för värmestressen. I södra Asien kan det handla om så mycket som 43 miljoner arbetstillfällen som försvinner i värmen. Många fattiga och medelinkomstländer lär också drabbas hårt, då de saknar resurser att anpassa sig till en varmare jord. Därmed kan klyftan mellan rikare och fattigare länder öka. Sannolikt gör det att migrationen ökar i jakten på jobb.

– Värmestressens inverkan på produktiviteten är en allvarlig följd av klimatförändringarna. Förutom massiva ekonomiska kostnader på grund av värmestress kan vi vänta oss större ojämlikhet mellan höginkomstländer och fattigare länder samt ökad migration, säger Catherine Saget, chef för ILO:s forskningsavdelning och en av rapportförfattarna.

Mycket kan dock göras för att hjälpa länder och sektorer, manar ILO. Bättre infrastruktur i utsatta yrken, förbättrade varningssystem inför värmeböljor och striktare regler för acceptabla arbetsförhållanden är några råd. Konkreta åtgärder från arbetsgivarnas sida som vattenflaskor till anställda, ändrade arbetstider för att undvika värsta hettan och pauser är andra uppmaningar - vilket trädgårdsmästaren Marco hade behövt.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons